Börsveckan inleds negativt i de asiatiska tidszonerna. Antalet arbetade timmar ökade i november, trots färre sysselsatta. Bostadsrättsföreningar uppges slarva med sparandet genom att skala ner på avgiftshöjningarna.

Veckan so gick innebar att Stockholmsbörsen backade ordentligt med -2.22% för storbolagsindex OMXS30 och -2.02% för breda OMXSPI. Den svenska kronan har försvagats senaste veckan, men stärkts lite idag till 10:98 SEK för USD, trots att långa amerikanska räntor fortsatte att stiga. Euron går på 11:54 SEK, och guldpriset faller tillbaka till 936:- SEK per gram.
I USA gick veckan -0.64% för S&P-500 och +0.73% för NAsdaq 100, den senare helt orsakat av fredagens stigning på +0.76%. Bäst inom FANANGST gick Tesla med +12.08% följt av Googles +8.77% medan Nvidia var sämst med -5.75%.
Borta i de asiatiska tidszonerna inleds nu börsveckan negativt. Utan att kontrollera vilka börser som är stängda säger min ticker att ASX 200 går -0.56%, Hang Seng -1.11%, KOSPI -0.22%, Niekkei 225 -0.03% och Straits Times +0.20%.

SCB rapporterar att antalet arbetade timmar ökade i november med 200 000 timmar för män och 500 000 timmar för kvinnor. Detta trots att 18 000 färre män var i arbete. 2 000 fler kvinnor var i arbete. Sysselsättningen minskade dock med 58 000 personer, och 18 000 fler blev arbetslösa. Detta beror på att 40 000 personer gick ur arbetskraften.
Vitsen med att titta på detta här på bloggen är strikt en konjunkturindiktator där positiva indikatorer som antalet anställda, personer i arbete och arbetade timmar i stort sett varit oförändrat de senaste tre månaderna. Arbetade timmar är dock upp nästan en procent det senaste året, eller +0.91% vilket i slutändan visar på ökad aktivitet i ekonomin. Om man sedan gjort sig av med anställda och höjt produktiviteten på de som är kvar är en annan sak.
Andelen sysselsatta i befolkningen är ned, vilket vänt en uppåtgående trend, men siffran är ändå bland de högsta någonsin för säsongen.
Och nej, 97% av alla vuxna sysselsatta jobbar minst 20 timmar i veckan och i åldern 45 – 54% jobbar 99% minst 20 timmar i veckan. 83% av alla i åldern 25 – 64 år jobbar minst 35 timmar i veckan.
Kortare arbetstider än 20 timmar i veckan hittas som alla med minsta verksamhet mellan öronen förstår främst hos ungdomar och pensionärer, som t ex jobbar vid sidan av studier eller fyller i extrapass på sitt gamla jobb för att dryga ut pensionen. Se artikel om detta med några år på nacken, men detta består. Alla som för övrigt är företagare förstås också att det är en enorm overhead att ha folk som jobbar få timmar i veckan, då den administrativa bördan dessa är lika stor oavsett hur lite de jobbar. Exempelvis är det lika dyrt att skicka ut lön och lönespec, oavsett vad det står för siffror på utskicket.

Bostadsrättsföreningar slarvar med sitt sparande och drar ner på avgiftshöjningarna framgår i en artikel hos Dagens Industri. Det betyder att man inte avsätter sparande nog i föreningen för att täcka underhållsskulden för framtida underhåll, utan tvingas i så fall i framtiden låna pengar till underhållet.
De som därmed bor idag i lägenheterna slipper kostnaden för det slitage de orsakar utan sparkar bollen framåt till framtida medlemmar i bostadsrättsföreningens klubb, där man kommer tvingas låna pengar för att betala tidigare boendes slitage.
En bostadsrättsfvaltare uppger att bara 26% av dess föreningar höjer avgifterna vid årsskiftet mot 40% de tidigare föregående två åren. Höjningstakten bromsar också in från 9.8% till 5.8%. Förvaltarföretagets VD säger:
”Över tid är det lite problematiskt. Man behöver nog se till att öka sparandet i föreningarna så att man närmar sig vad man behöver sätta av enligt underhållplanen. Annars är det risk att det blir för hög skuldsättning över tid.”
Detta skiljer sig nog inte så mycket från villaägare.
Handen på hjärtat är det väldigt få villägare som sätter av pengar för framtida och löpande underhåll. Själva sparar vi undan 3 000:- SEK i månaden till detta, men det är antagligen i underkant beroende på vad man räknar med att behöva göra. Kan konstatera att bufferten som skapas sällan gått över 50 000:- SEK innan det blivit dags att förbruka den igen, men några stora punkter har genomförts genom åren, som totalrenovering av badrum och ommålning av fasad.
Värdet (till skillnad mot värderingen) av en bostad minskar hela tiden över tiden, i takt med att underhållsskulden ökar, men de flesta struntar i detta och hoppas hitta en större idiot man kan sälja till, som får ta smällen. Och väl förvaltade och underhållna villor kan de sista åren förvandlas till motsatsen när åldern hos ägarna tar ut sin obönhörliga rätt. I sämsat fall sviker sinnet och anhöriga fastnar i en kapitalförstörande fälla där inget kan göras åt saken och ägaren sitter inlåst på hem utan att det existerar framtidsfullmakt eller samförstånd mellan framtida arvtagare.
Även på er gräddhylla kanske alla känner till Villan som förfaller i väntan på att ägaren ska dö, eller på att arvingarna ska komma överens efter ett halvt liv av osämja. Alla ägare av en fastighet har de facto veto på en försäljning.
En bostadsrättsförening kan dock vid vanskötsel tvinga fram en försäljning, eller rent av förverka lägenheten och sparka ut medlemmen ur föreningen så denne eller dessa blir av med lägenheten. Delägare i ett dödsbo eller de som väntar på ägarens frånfälle har inte den möjligheten för villan. Det finns tusentals ödehus som förfaller i Sverige, även i våra eftertraktade storstadsområden.












