Lägsta svenska BNP-tillväxten sedan 2013

Svensk BNP-tillväxt var blodfattig under fjärde kvartalet och visade upp den lägsta BNP-tillväxten sedan dippen 2012 – 2013. Det summerade fyra kvartalen för 2019 ökade BNP med 1.27% jämfört med 2018 års fyra kvartal, naturligtvis säsongsjusterat och inflationsjusterat.

Svensk BNP-förändring fyra kvartal, säsongsresnad och inflationsjusterad (“fasta priser”). Data: SCB

SCB uppger att tillväxten för helåret 2019 var 1.2% jämfört med 2018, men en summering av respektive års fyra kvartal ger 1.27% i förändring. Likväl är siffrorna de svagaste sedan sättningen 2012 – 2013.

För fjärde kvartalet skriver SCB att hushållens konsumtion ökade, liksom lagerinvesteringar, medan fasta bruttoinvesteringar minskade främst investeringar i maskiner och inventarier. Den internationella konjunkturen märktes av och exporten minskade med hela 1.7%, medan importen minskade med 1.2% och exportnettot sänkte BNP med 0.3 procentenheter. Varuproduktionen minskade med 0.2% medan tjänsteproduktionen ökade med 0.3% och de offentliga myndigheternas produktion minskade med 0.1%.

Återstår nu att se hur de positiva framåtblickande konjunktursignalerna översätts till faktisk ekonomisk aktivitet under första kvartalet 2020, och om coronaviruset hinner påverka svensk BNP  innan mars är över. Effekterna för ekonomin sker med eftersläpning.

Annars kunde mycket väl konjunkturen bottnat runt dessa nivåer och stabiliserats här under 2020 för att sedan börja en återhämtning. Fast allt talar för att virusutbrottet och framför allt myndighetsåtgärderna, samt hysterin kring detta, kommer ge omfattande negativ påverkan på den verkliga ekonomin. Finansmarknaderna och börsen kan förstås återigen räddas av centralbankerna, men det räddar inte den verkliga ekonomin – vem ska låna pengar till investeringar om tillverkningen är nedstängd, folk stannar hemma och varken reser eller åker till jobbet? Centralbanker kan manipulera marknader, men inte virus. Naturvetenskap övertrumfar ekonomisk så kallad vetenskap.