SCB:s statistik över räntorna på bolån och bankkonton visar att bankerna förstås höjt räntorna på bolånen snabbare än räntorna på bankkontona. Ränteskillnaden mellan bankkonto och bolån är nu med 2.8% den största sedan november 2011.
Till och med oktober hade räntorna för bolån på ett år stigit från i snitt 1.32% till 3.35% eller med 2.03 procentenheter.
Snitträntorna på löne- och sparkonton har dock bara ökat från i snitt 0.08% till 0.55% på samma tid, eller 0.47 procentenheter. Ränteskillnaden om 2.8% har inte varit så här hög sedan 2011.
Kort sagt täljer bankerna guld på sin inlåning just nu och det är bolånekunderna som betalar dessa vinster för bankerna.
Lite smolk i bägaren blir det dock för bankerna då tillväxttakten i lånen är den lägsta på tio år, med endast 5.0% ökade bolån på ett år i oktober. Men tillväxt är tillväxt och med en ökad ränteskillnad om 1.56% ökar lönsamheten för bankerna rejält.
De svenska hushållen fortsätter alltså att skuldsätta sig trots de allt högre räntorna.
Siffrorna ovan är till och med oktober, och inkluderar alltså inte Riksbankens senaste räntehöjning. Ska man ponduspostulera så har väl ränteskillnaden ökat ännu mer med senaste räntehöjningen.
44 kommentarer
Även på bomarknaden verkar det vara en galen jakt om att fånga den fallande knive
“Elsa-Brittney! Vi måste fynda. Det har inte varit så här billigt på Övre Böfvelsvägen på 12 månader!!! Nu ska vi visa de som sa att vi aldrig kunde komma Bort från Nedre Böfvelsvägen!!!”
Öfwre Böfwelswaegen om jag få be. Skall det vara fint så skall det.
Men visst är bokmarknaden ansträngd.
Bankerna är elaka monster. Dom borde tvingas att höja inlåningsräntan mha lagstiftning, så att den följer Riksbankens dito.
Den fria marknaden löser biffen ska du se. Vilken dag som helst nu…
Först? Får bli 15000 till SEB… 🙁
LOL
Tack.
För att vara ett så pass marknadsliberalt land har vi förvånansvärd illa fungerande marknader.
Och ditt socialistiska utopia då?
Ge mig ett exempel på där socialismen har levererat antingen vad befolkningen behöver eller vill ha?
Inse att socialliberalism är det minst dåliga alternativet.
Du är för festlig.
Man kan tycka att åtminstone marknaderna skulle funka i en kapitalist ekonomi.
Men jag hajar, högern är i kris och tillämpar de låga förväntningarnas rasism på sig själva.
Enda sättet att behålla fattningen när marionettregeringen inte får något gjort.
Ööööh… Sverige är väl knappast Utopia? Fast jag förstår att det är svårt att svälja att det välstånd vi har idag beror på ett halv sekel av socialistiskt styre. Högern har aldrig gjort det bättre och gör hela tiden sitt bästa att sänka sitt egen trovärdighet. Ljuga svenska folket rakt i ansiktet i senaste valet, det blev inte ens en tummetott.
En av de saker fått mig att mista all respekt är nog Serafen. Vet inte vad som är värst egentligen, om det bottnar i korrupsjon eller bara ren dumhet.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/bK7Leq/fredrik-reinfeldt-kritisk-mot-skandalforsaljningen
Sverige har knappast haft ett socialistiskt styre. Socialliberalt under en mestadels socialdemokratisk majoritet.
Jag har tidigare jämfört med hur just socialdemokratin ljugit om säkerhetspolitiken i 50 år är det tydligen okej, men när idioter i regeringen inte kan hia sig utan gapar och lovar saker som är uppenbart orealistiska då är det helt åt helvete?
Alltså, cirkusen som är sittande regering överträffas endast av driftkuckuna i förr-förra (sans Anderssons 7h första vända).
Spelar inte så stor roll vilken färg det är på partierna. Makthavarna blir allt mer falska och egocentrerade och det kommer inte bli bättre.
Lite småskojjsigt så här på morgonen.
“En missnöjd socialdemokrat håller god min och muttrar hemma i garderoben. En missnöjd moderat brer ut sig i tidningar, radio och tv”
https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/darfor-ar-alla-sa-arga-pa–borgerliga-regeringar/
Har för mig att det är utan brandvägg ett tag under dagen.
“Har för mig att det är utan brandvägg ett tag under dagen.” Brandvägg verkar ju dumt att vara utan ens ett tag men betalvägg är där i alla fall.
Det är väl tvärtom, marknaden värderar inlåningen från privatpersoner lågt. Förmodligen är det lönsammare att ställa ut obligationer eller andra typer av finansiering.
Mja, alltså idag är det väl så att en lönsam kapitalism kräver dåligt fungerande marknader så man kan exploatera dom…
Säger som såhär: ”Staten och kapitalet, dom sitter i samma båt…”
Något som förvånar mig kring svensken och hur dom ser på sin plats i bankernas och statens plan för dom är följande:
Om någon (en person) vill bygga ett hus åt mina framtida barn och vill göra det steg för steg över många år så är det i princip omöjligt utan att ta ett banklån. Ett bygglov gäller bara i 5 år (kan visserligen förlängas om synnerligt skäl föreligger). Detta gör att staten (gnm kommunerna) i princip tvingar de som vill bygga ett hus att låna pengar. Att bygga huset rum för rum, våning för våning i den takt den egna ekonomin tillåter är inte tillåtet/möjlig.
Usch
ser att min svenska är sisådär…blev avbruten flera gånger och kom av mig…
Såg ni Oisín Cantwells hemska upptäckt idag i Aftonbladet?
Det kom som en överraskning för honom att man kunde bli av med halva bostadsrätten ÄVEN OM MAN ÄGER DEN HELT SJÄLV när man som sambo genomförde en bodelning.
Det hela handlade om en person som bodde i hyresrätt – blev sambo och sambon flyttade in i hyresrätten. Senare så ombildades hyresrätten till bostadsrätt. Senare delade de på sig och den andra sambon krävde då halva bostadsrätten och har nu fått rätt i HD.
Är inte sambolagen en socialdemokratisk uppfinning?
Man får förutsätta att de delat på insatsen vid bodelningen och då är det väl rimligt att man också delar på tillgången vid bodelning. Lagen är tydlig, det gäller sådant man gemensamt anskaffat.
Nja.
För bostaden gäller att om man skaffat bostaden i syfte att bo gemensamt i den spelar vem som betalade vad ingen som helst roll vid bodelning.
Det som är nytt med domen, och som gav prövningstillstånd i HD, är att boendet var en hyresrätt när de flyttade in.
Knäckfrågan är om det är samma bostad efter ombildningen.
Fast hon hade väl kontraktet ensam när snubben flyttade in? Så hade det fortsatt vara hyresrätt hade det varit hennes (om han inte skrivits in i kontraktet).
Då måste själva ombildningen ses som en nyanskaffning och då anses det tydligen vara en gemensamt anskaffad bostad trots att det var hon som betalade allt och hade kontraktet från början.
Förmodligen rimligt som lagen ser ut. Men som man skulle jag inte våga visa mig på stan utan coronamask om jag hade vunnit det där målet…
Ja, något åt det hållet.
Köpet vid ombildningen innebär att de delar lika vid separation.
Frågan måste ha gällt om hennes tidigare hyreskontrakt skulle innebära att hon skaffat lägenheten för eget bruk, eller om det faller iom ombildningen.
Märkligt, egentligen, att detta aldrig prövats tidigare, är folk vettiga i samband med bodelning.
Det är inte riktigt min bild.
Jag tror egentligen knäckfrågan är att det hade bott ihop i bostadsrätten i elva år, och flera år innan det när den var en hyresrätt. Oisin drog stora växlar av att man kunde bli av med halva sin bostad efter att ha varit med sambo med någon i en vecka, men jag har svårt att tycka att det är orimligt att man måste dela på en bostad som man trots allt bott i tillsammans i runt 15 år. Oavsett vem som står på lånen.
Det torde ju vara tämligen självklart att en ombildning till bostadsrätt är en nyanskaffning man gör gemensamt. Det är ju trots allt en rätt stor summa pengar som ska upp och det sker ju inte utan att man märker det. Har ju ingenting att göra med vem som flyttade in i hyresrätten.
Då väntar vi bara på att någon kräver att ex-sambon skall dela på förlusten vid en försäljning (om vi hamnar i 90-tals läge igen)
Fast mjä. Hittar enkelt 2.25% på vanligt-/lönekonto.
Vardå..?
Tycker inte jämförelsen mot lönekonton är helt rättvis, utan man bör jämföra med dedikerade sparkonton (med fria uttag och insättningsgaranti). Eller var avsikten att jämförelsen skulle göras mot sparkonton i samma banker som ger ut bolånen? Redan i reklamen från Compricer kan vi se att räntor över 2% är vanliga, Compricers tabell har tidigare släpat efter och flera banker skickar nu ut reklam om räntor på 2,25%.
Annars är ränteavdraget det som suddar ut skillnaden mellan att amortera eller att sätta in pengarna på ett sparkonto (om räntorna är lika). Lite förenklat kompenserar ränteavdraget för skatten man betalar på sparkontot.
SCB talar om medel vägt för storleken på insättningarna förstås, inte per bank som kan vara hur liten som helst.
Tack, jag missade den lilla detaljen att det handlade om snitträntor.
Tittar man på volymerna så blir ju skillnaden mellan vad bankerna betalar ut och får in på räntor ännu större, bolån brukar ju vara betydligt större belopp än vad de flesta har på ett lönekonto.
Marknadsekonomi innebär att man som konsument röstar med “fötterna”. När det gäller rena sparkonto är det relativt lätt att både öppna och ta ut sparpengar. Själv har jag kvar min “gamla storbank” för det vardagliga, men mina sparkonton ligger på några mindre banker och ger i dagsläget som mest 2,55 – 2,30 %. Byt bank för sparandet om din bank inte sköter sig.
Jag är nöjd med 2,55% på Qliro
Just ja, där tänkte jag öppna sparkonto.
Hur nöjd är du med tjänsten överlag, förutom räntan alltså?
Ränta utbetalt månadsvis, krav för mig.
Ok app
Snabba uttag
Tar mig frieheten att upprepa min fråga från tidigare, någon som vågar sig på att killgissa lite?
Vad tror bloggen om framtida räntor för bostadslån? Hur stor är risken att vi hamnar tillbaka på räntenivåer på 10-20% på säg 10 års sikt?
Om räntan går upp mot 10-20% så kommer landets ekonomi krascha omgående. Det finns ingen chans att företag och privatpersoner kan betala det.
Det troliga är väl att riksbanken börjar lugna sig med räntehöjningar när de allt dyrare lånen gör att folk inte har råd att handla längre. Minskad efterfrågan pressar ned inflationen och senare även räntan.
Så ränteskillnaden är den största på 10 år – samtidigt sjunker räntemarginalen för bankerna.
https://www.fi.se/sv/publicerat/statistik/bankernas-marginal-pa-bolan2/
Ju lägre räntor – ju högre räntemarginaler.
Stigande räntor – sjunkande räntemarginaler.
Efter att ha läst metod-dokumentet från FI så är jag inte imponerad…
Det är mycket antaganden, medel och interpoleringar.
Dessutom kan de omöjligt skilja på bankernas finansiering av bolån och andra lån annat än som medel.
(Vilket också står)
Dessutom finansierar bankerna inte bolån fullt ut utan snarare till ca 20%. Resten har de (lite förenklat) hela räntan som räntemarginal på.
Men frågar man om det när man förhandlar sitt bolån så blir det lätt lite sura miner och dålig stämning…
SEB hade för ett antal år sedan sitt rörliga bolån som ett fast påslag på deras inlåningskostnad som de också redovisade.
0,4 %-enheter i påslag var inget konstigt men när inlåningskostnaden sjönk nedåt 0,5% så ville de inte riktigt stå för det längre.
Anledningen är så klart att deras vinst till stor del sätts av räntan på den del av lånet de inte finansierar.
Så högre ränteläge ger möjlighet att göra fina vinster även med mindre marginal till inlåningsräntan.
Det är därför grafen ser ut som den gör.
Så nu när ränteläget går upp. Köp bankaktier.
Just nu har jag nästan bara Bankaktier. MEN när räntan går upp är det även ett tecken på att risken för kreditförluster ökar. Det syns ju redan i konkursstatistiken, så allt har två sidor.
Landshypotek har en sparränta på 2.30% på medlemskonto om jag minns rätt.
Det är fortfarande långt under inflationen så det är ju fortfarande en förlustaffär. Men det är väl bättre än inget.
Det enda sättet för konsumenterna att påverka det hela är att vara villiga att byta bank. Det är inte svårt eller farligt. Kolla läget redan idag och ställ de nya bankerna mot gammalbankerna. Och har man flera försäkringar kan det vara klokt att ta med dem i beräkningen också där man får fördelar hos t ex Länsförsäkringar eller ICA-banken och kan göra en hel del pengar på sista raden. För det är sista raden som räknas.