Sveriges ekonomi trillade (igen) ur överhettning och är nu halvvägs till lågkonjunktur trots att industrin förblir överhettad. Hushållens konfidensindikator är på den lägsta någonsin sedan mätningarna började och man var inte ens så här negativa under finanskrisen.
Industrin är som enda huvudsektor kvar i överhettning med en indikator på +20.6. Som tillverkar drabbas man förstås av inflationen, men kan skicka vidare kostnaderna till kunderna.
Däremot trillar detaljhandeln hårt ner från +11 till +5.3 och är nu halvvägs ner till lågkonjunktur. Hushållen drar som konsumenter helt enkelt öronen åt sig. Tjänstesektorn backar från +0.4 till +7.4, medan bygg- och anläggningsektorn ökar från +5.4 till +6.5.
Men allra mörkast är det för de redan maniskt deprimerade hushållen.
Hushållsindikatorn backar från -27.7 till – 34.5 och den lägsta siffran någonsin under konjunkturbarometerns 24-åriga historia. Synen på den egna ekonomin är -35.4 medan man i sociala medieåldern och Facebooks perfekta värld bara tror att övriga hushåll har det -16.5.
Inflationen börjar alltså kännas allt mer för hushållen tillsammans med höjda räntor. Till skillnad mot företagen kan man inte skicka vidare sina ökade kostnader till någon utan är slutstationen.
Skillnaden mellan tillverkningsindustrin och hushållens syn på konjunkturen har heller aldrig varit så stor som nu. Undantaget IT-bubblan där hushållen var mer positiva än industrin, så har de annars i princip följts åt. Nu är skillnaden istället extrem, men så har också räntetrenden såväl som inflationstrenden tvärvänt.
Undrar vad hushållen kommer tycka när industrin är tillbaka i lågkonjunktur och sparkar folk. Dock finns det en framåtblickande komponent i konjunkturbarometern, så hushållen kanske redan räknar med att bli arbetslösa?
För övrigt rapporterar Reuters att Spanien nu har en officiell inflation om 10.2%, upp från 8.7%, eller den högsta nivån sedan 1985. Snart i ett Sverige nära dig, kanske? Kärninflationen, dvs utan livsnödvändigheter som mat och energi, låg på 5.5% i helårstakt.
För konjunkturmodellen för börsinvesteringar innebär detta ingen skillnad. Man ska fortsatt vara ute ur svenska börsen sedan ett år tillbaka, under vilket OMXSPI backat -19.52% (modellen är dock gjort för det vanligare fondindexet OMXS30 som gått -16.58% i skrivande stund – men alla bloggläsare stockpickar ju aktier som gudar så …). Fortsätter konjunkturraset i aktuell takt kan det dock bli aktuellt att gå in igen framåt senhösten, dvs när konjunkturen i så fall ligger på -10 eller lägre. Tidigare konjunkturras har ofta varit linjära, jmf IT-kraschen ovan, finanskrisen eller skuldkrisen.
Coronakrisen var lite speciell, men fram tills krisen slog till såg vi ändå en linjär nedgång. Uppstudsar är dock inte ovanliga, så kanske ska man först in på börsen igen nästa år?
Det finns inget som talar för att vi inte får se en linjär nedgång i konjunkturbarometern även denna gång. Fyra av fyra gånger har nedgången varit linjär ner i lågkonjunktur. Sedan kan det bli en liten studs innan vi sticker ner igen och slår i botten.
I så fall börjar det bli dålig stämning efter semestern, så har du dåligt med sparbuffert kanske du inte ska festa upp alla de pengarna i sommar.
23 kommentarer
Häpnadsväckande mätning för hushållen med tanke på arbetsmarknaden, som sagt. Senaste prognosen är till och med att arbetslösheten står still eller backar resten av 2022/2023.
Så när går man all-in på Avanza Zero igen?
Vid fel tillfälle. Det är sen gammalt.
Haha, en alltid gällande sanning levererad i ett kompakt format!!!
Jojo, men konjunkturen för industrin är inte detsamma som konjunkturen för hushållen. Glöm inte att svensk produktion inte har mycket att göra med konsumtionen; allt vi producerar exporteras och allt vi konsumerar importeras. Givet belåning, räntor mm. kan det mycket väl gå väldigt illa för hushållen samtidigt som det går lysande för industrin.
Vad gör du själv med pengarna på banken i dessa tider?
Själv tvekar jag men har sålt av ~50%
Överväger en realräntefond i stundande höga inflation.
Vitsen med pengarna på banken är väl att inte göra något med dem?
Annars har jag köpte en flaska Natochampagne som får ligga på kylning till vårt medlemskap är ratificerat.
Finns det något prisindex som tar med mat, energi och annat som medelklassen behöver för sin vardag? Vad heter i så fall det och var kan man få fram statistik över det?
Vet inte om den finns längre men har för mig att Konsumentverket för många år sedan hade en standardiserad matkasse vars pris man kunde följa år för år. Standardiserad innebar då att (så länge produkten fanns använde man den, annars bästa alternativ) man köpte samma saker av samma fabrikat och modell i samma mängd år efter år och presenterade priset för den kassen. Ett kilo Kalles kaviar och 3 kilo Skogaholmslimpa år 1990 har nog inte följt KPI-utanenenergi-utanmat-utanresor-utanvirke-utanalltsomblivitdyrt speciellt väl.
KPIF är ju teoretiskt all inclusive. Kruxet är bara att den definitionen och sammansättningen ändras löpande, som du säger.
Själv skulle jag tippa på att min personliga KPI ligger runt officiell på 7.2% eller strax under pga bundna boräntor, ingen bil och boende i lägenhet. Vad och hur man konsumerar går ju i cykler i livet så egentligen kanske man skulle ha separata index efter hushållstyper.
KPI-BH = Banjohöger med extra vikt på köpeskillingen för gårdar, T-sprit, konserver och vattendunkar.
KPI-MP = Den urbana miljöpartisten med extra vikt på kostnaden för SL-kort, latte och elcyklar.
Ingen uppfattning om min personliga KPI men det känns som bränslepriser och elpriser kommer gräva ett djupt hål i plånboken denna vinter, bindningspris på 1-år mitt i sommaren ligger nu på nästan 2 kr, det som var 27 öre på 3 års kontrakt förra sommaren. Stigande räntekostnader gör inte saken bättre. Jag tror vi kommer få se en rätt andel hushåll åka falla ned i den ekonomiska avgrunden i vinter för vi bor i ett kallt stort land och behöver transporter och värme, svårt att spara in på det.
Livsmedelskomponenten i KPI täcker det här hyfsat. Som 90-talist nämnt så täcker ju KPI/KPIF, precis som tänkt, total hushållskonsumtion. Men det säger inte att alla eller många hushåll ligger exakt på denna siffra. Vissa ligger lägre, vissa högre. Min privata inflation uppskattar jag som lägre än 7,2% jämfört med för ett år sen, men den är säkert högre för andra.
De som köpt långa obligationer, krypto och aktier har ju haft deflation på årsbasis så det är säkert det som håller nere KPI/KPIF på årsbasis…
I närtid kommer räntor och energi fortsätta driva inflation uppåt.
KPI mäter ju räntekostnaden och inte boendekostnaden, vilket gett som resultat att eftersom Riksbanken successivt sänkt räntan sedan 1990-talet så har kostnaden för boenden minskar samtidigt som prisen på lägenheter på Kungsholmen ökat mer än 8000 procent (om jag minns siffran rätt, det är taget från Magnus Henrekson på HHS). Väldigt bra mätmetod således.
Stämmer inte _exakt_, för kapitalstocken finns också med som en komponent (dvs det kapital som räntekostnaden beräknas på). Men absolut är det så att boendet blivit billigare för en del med ägt boende under tiden med räntesänkningar, vilket precis är vad KPI visar.
PRO har följt en standardkasse från 1993, dock har antalet varor utökats mellan åren från 20 till 60 för att få ett mer representativt underlag.
En intressant detalj är att för samma kasse 2021 så var den dyraste butiken 30 % dyrare än den billigaste (800 kr – 1500 kr) så rent teoretiskt skulle man då kunna kompensera för inflationen bara genom att byta butik.
Hittade ingen sammanhållen statistik men år 2006 kostade kassen 1506 kr i snitt, år 2014 821 kr och år 2021 907 kr
Kanske lite oväntat. Någon får fylla på med 2022 priser.
Jag kan ta Kalles Kaviar eftersom det var i första inlägget.
År 1993 kostade 190 g Kalles Kaviar 16.90 kr, idag på Coop.se 190 g kostar 23.50 kr.
Skogaholmslimpan 600 g 13.90 kr har lagt på sig och idag kostar 775 g 27.50 kr
https://www.kfstockholm.se/konsument/artiklar-och-debatt/matpriser-1993-och-2014/
https://www.kfstockholm.se/konsument/artiklar-och-debatt/matpriser-1993-och-2014/
estrella chips 29kr sist jag handlade. nyss var det 23? smör har också blivit skitdyrt
Ett problem är att priserna varierar kraftigt från dag till dag. Kanske från minut till minut nu med digitala displayer? Så man har inte riktigt koll på vad nåt kostar längre om man inte går runt med miniräknare och upprätthåller löpande medelvärden.
.
Kuponger kommer väl tillbaka igen. Dom är ju designade för att vara lite krångliga så att dom som har råd inte ids. Då kan man ha höga priser för dom med pengar och fortfarande sälja till dom fattiga.
Just nu känns det otroligt skönt att ha total belåning på under 800.000.
hur går börsen i en lågkonjunktur?
vad jag menar är, börsen snittar 8%, att vi ser en större utveckling i högkonjunktur förstår jag, men det behöver väl inte innebära att den går negativt i lågkonjunktur per automatik? eller?
jag har iallafall sålt större delen av mitt innehav i februari och har börjat fylla på igen. tänker fortsätta att sakta fylla på fram till i vinter typ. svårt att tajma marknaden men är iallafall glad att jag sålde i februari
Börskurserna sätts via auktion när någon vill sälja (och det finns alltid dom som vill/behöver sälja). Du lägger en säljorder och om ingen köper den så makuleras din order. Då får du lägga en ny, till lägre pris. Om andra lägger säljordrar till lägre pris än du, så blir det dom som får sälja. I lågkonjunktur är alla deppiga och vill ha rea-priser, även på börsen. Så dom som vill/måste sälja får sätta lite lägre priser. Det ger en negativ trend ända tills alls är maximalt deppiga och bolagens kassaflöden är så starka relativt aktiekursen att folk börjar bli giriga igen och budar upp kursena.
Det var ju en intressant nyhet nyligen att över en miljon brittiska prenumeranter sagt upp sin musikstreaming på Spotify/Amazon/Apple i Q1.
.
Det är nog många prenumerationstjänster som kommer ses över. DN 7000 kr/år, någon? Plötsligt kanske SaaS inte är lika hett längre, och sådana bolag får en multipel som ligger närmare produktbolag utan en prenumerationstjänst?