SvD hävdar utan referenser att marknaden tror att Riksbanken ska höja sin styrränta åtta gånger de närmsta 24 månaderna. Det innebär att ditt rörliga bolån blir minst 2.0 procentenheter dyrare, då varje höjning normalt är 0.25 procentenheter.
Några referenser till hur man kommer fram till att Riksbanken ska höja åtta gånger på två år ges egentligen inte, annat än att det handlar om hur de bundna räntorna ser ut idag.
Dock ger det uttalandet en intressant prognos att förhålla sig till. Du ska alltså vänta dig 2.0 procentenheter högre ränta inom 24 månader. Eller efter ränteavdrag 1.4 procentenheter högre, eller 14 000:- SEK om året per miljon i skuld. Har du fem miljoner i bolån blir det alltså 70 000:- SEK mer i utgifter om året, eller 5 830:- SEK per månad. Lite enkelt avrundat en tusenlapp mer i månaden per en miljon kronor i skulder.
Nu klarar ju alla bolånetagare detta enligt bankens villkor för att få bolån, men sedan har vi förstås en rätt rejäl inflation ovanpå detta som även drar upp andra kostnader.
Däremot kan man ju fundera på om denna kostnadsökning per månad för de dominerande rörliga lånen kommer påverka bostadspriserna. Räntan man betalar på bolånen kan komma att trefaldigas – från 1% till 3%. Det är svårt att se hur en sådan ränteutveckling inte kommer sänka bostadspriserna.
53 kommentarer
Det skulle kunna vara så att majoriteten av bolånetagare är begränsade av kontantinsatsens storlek och av maximalt belopp i förhållande till inkomst. Då behöver inte priserna påverkas.
Så är det i vårt fall…
Det svänger snabbt i hockey. För någon månad sedan var väl inflationen tillfällig och en första höjning planerad till tidigast 2024?
Japp. Det sa Yngves vid intervju i P1.
Skönt att höra. Trodde ett tag att jag hade ett Mandela Moment eller levde i ett parallellt universum.
Den är numera permanent tillfällig.
Realränta är negativ..
Men den högre räntan ska ändå betalas varje månad, även om skulden urholkas på längre sikt.
Tur man bara har ett lån på 1 MSEK, nackdelen är att vi behöver renovera huset framöver och då låna ytterligare. Kanske får bli att binda innan det höjs allt för mycket, men med tanke på att vi överväger att flytta så blir det kanske att amortera så mycket som möjligt då vi tänkte flytta till ett dyrare hus så procentuellt sett förlorar vi mindre på en sänkning på bostadsmarknaden – gäller att försöka se det positiva.
Hej Klasa,
Nu vet jag iofs inte var ni tänker flytta och om ni ska köpa en ny bostad?
Om ni köper en ny är det bara att flytta över lånet till den nya bostaden och det spelar ingen roll om du har 3 månaders ränta eller om det är bundet.
Det du/nu kan behöva är ett brygglån under en dag ed som täcker båda bostäderna vid utflytt resp inflytt då det ofta diffar någon dag där.
Vi gjorde det för 10 år sen och har SEB men utgår ifrån att alla banker har den möjligheten. Man byter helt enkelt säkerhet för lånet man har.
Ha en fin helg vänner.
// Malte
Malte, tror inte du kan byta säkerhet för ett lån? Nytt lån borde det bli som eventuellt kan bindas till existerande pantbrev som säljaren haft. Allt annat känns orimligt.
@Mjau Tror gör man i kyrkan. 🙂 Sprid inte felaktigheter på grund av vad du tror, för allas bästa.
Osäker på om jag får länka in men googla “flytta mitt bundna lån om jag flyttar” alternativt ring din bank och fråga, det har jag gjort då det är tämligen normalt att kontrollera villkoren för miljonlånen man tar.
Killgissade lite, man lär sig nåt hela tiden. “Lånet kommer att få en amorteringsplan som följer amorteringskraven, även om det varit amorteringsfritt tidigare.” – SEB. Så helt utan ändringar behöver det inte bli när man byter pant. Jag har dock aldrig kört med nån amortering, men så bor jag antingen nytt eller som nu under <50% belåning.
Hur ser storleken på svenskens lån ut i genomsnitt, är det 1, 2 eller 3 miljoner per belånad person?
Nya bolånetagare hade ~1,7 MSEK i genomsnitt för ensamstående och ~2,95 MSEK per hushåll för sammanboende år 2020: https://www.fi.se/contentassets/1f11d50883754a7da8c217457e154d46/den-svenska-bolanemarknaden-2021.pdf Man får väl lägga till några procentenheter på datan för 2021 som publiceras av FI när som helst.
Annars är väl snittbelåningen över alla typer av låneprodukter runt 600K per capita om jag inte minns fel? D.v.s inklusive hyresgäster, skuldfria och alla däremellan.
Perfekt, det däe var ett spännande dokument till kvällsläsningen. Tackar.
Skuldfri och fri rapporterar in. Skönt att kunna följa sådant här med ro.
Löneökningar för civilingenjörer inom IT-privatsektor var i medel 6 % 2021 så medelklassen hänger med, värre för de som inte med i racet, där höjs väl bidrag och pensioner med någon hundralapp.
Samma här och frugan gjorde sista inbetalningen till CSN före jul så nu har vi inte något lån någonstans. Det är frihet.
Men hur skall min 24 årige son kunna komma in på bostadsmarknaden?…
Du får ta ett lån som din son har som kontantinsats 🙂
Framtidens hemgift blir att föräldrarna belånar sitt boende och skickar med telningarna in i nya boet.
Helt rätt tänkt. Vi föräldrar får utnyttja vår bostad till att delfinansiera barnens inträde på marknaden. Så i stället för att ärva när de blir gamla så får de pengarna nu när de är unga.
Så gick det till när jag klev in på bostadsmarknaden i en Stockholmsförort för sisådär 10-12 år sedan.
Hade väl gnetat ihop 60 kkr till insatsen själv resterande 2/3 del stod morsan för som jag degade av på drygt 5 år.
Det är väl så det får bli, men jag tänkte ta det kontant då han är enda barnet och ingen orättvisa är med i spelet. Dessutom ärver han 5,5 vuxna personer varav 2 (mina föräldrar) är i 85-års åldern. Å jag har inget behov av arvet efter dom två som realistisk sett kommer inom 10 år. Det får sonen ta över direkt.
Min pappa och mamma såg till att jag kom igenom universitetet, när det begav sig, utan studielån samt stod för en stor del av kontantinsatsen till huset å min återbetalning på det är till min son.
Det är nog många föräldrar som resonerar så.
Tufft dock om man har 4+ barn.
Jag är väldigt dålig på hur det ekonomiska spelreglerna ser ut. Höjer man inte räntan för att motverka inflationen? Jag ser inte att höjda räntor kommer att påverka kommande prishöjningar då de beror på utomstående omständigheter som räntepolitik inte biter på…eller? Så om priserna på mat och energi ändå kommer att gå upp så kan de ju likaväl lämna räntan oförändrad?
Allt annat lika så minskar en högre ränta efterfrågan och därmed minskar priserna, men risken är samtidigt att man knäcker tillväxten. I ett läge med brist kan det bli högre priser och samtidigt minskad tillväxt, dvs stagflation. Ett riktigt dåligt scenario. Prisökningar är i sig mycket riktigt inflationsdämpande så länge lönerna inte följer med. Vissa varor har låg priselasticitet (dvs vi köper oavsett pris) och påverkas inte av högre räntor. Spannmål köper vi t.ex oavsett pris, och blir det brist köper vi (nästan) oavsett pris. Att priser just stiger på livsmedel och energi gör det svårt för riksbanken.
Ja absolut så. Sverige är helt isolerat från omvärlden, så när resten av världen skruvar upp räntorna och Sverige har nollränta så kommer kapitalet stanna i Sverige av solidariska skäl. QE och pengatryckandet som ECB och FED har hållt på med har inte med inflationen att göra. Inflate(ökad penningmängd) som leder till inflation är bara gamla konservativa teorier.
Frågan är om det hjälper att höja räntan om inflationen beror på en underliggande orsak som energi. Den enda effekten det har är att folk handlar mindre, vilket de ju ändå skulle göra eftersom pengarna räcker till mindre. Det blir lite som att sparka på en som redan ligger, eller som att införa plastpåseskatt för att de Indiska floderna skall renas från skräp. Åtgärden är inte en tillnärmelsevis kopplad till effekten som man vill uppnå.
Ja, risken är då att vi får deflation. Dock får ju en räntehöjning effekten att efterfrågan minskar, och därmed pressas priser. Det svåra är ju att det är stor brist på vissa varor , som dessutom råkar vara väldigt viktiga, och detta rår ju inte Riksbanken på annat än på marginalen
Nog för att räntan lär höjas 3-4 gånger till nyår 2024 men ÅTTA? Vilken Marknad(™) är det som avses här egentligen?
Övning. Kolla bunda räntorna på 3-5 år på exv SBAB.
Man bör även tänka på hur snabbt ränteavdragen kan ändras.
Kommer (S)taten se på hur bolån sponsras med 100-tals miljarder i skattelättnader när sjukvård, skola, elförsörjning, rättsväsende, snabbtåg och försvar måste fixas till.
Eller kan de höjas? När pengar delas ut hejvilt för både el- och drivmedelsfakturor vad skulle vår kära regering då göra vid 3%+ boräntor? Det är i och för sig valår.
Detta visar väl vilka usla politiker vi har i Sverige, som inte tagit itu med ränteavdragen när förutsättningarna varit så goda med negativa realräntor under många år. Alla vet ju att statskassan kommer att dräneras på intäkter, när räntorna stiger och därmed ränteavdragen.
Tråkiga tider, men ekonomins grundlagar kräver skit innan det vänder igen. Tror dock att ett land som Sverige får begränsad dämpning av efterfrågan. Trots ränteökning tror jag på små förändringar på konsumtion och kreditmarknad. Prishöjningarna finansieras med minskande småspararinvesteringar på börsen. Om energipriserna åker igenom taket och stannar där kommer det bli ett deflationshelvete, som förlänger eländet med år.
Som av en händelse rapporterar tidningarna om att Nordpool att de anmält ett antal misstänkta marknadsavvikelser avsedda att driva upp elpriserna under vintern. M h t stigande livsmedels- och drivmedelspriser kan man förvänta sig att även dessa utsätts för marknadsspekulation, givetvis.
Va? Skulle en ultraavreglerad marknad där man handlar absoluta nödvändigheter med extremt låg tillgångselasticitet vara utsatt för spekulation? Näääää, kyss mig i r-a.
Vi har varit naiva…
Uträkningen visar att det aldrig kommer ske. Det är mer troligt att man låter inflationen skena. Det är enda sättet att rädda medelklassen i Stockholm från sin orimliga skuldbörda.
1. Låt inflationen dra iväg
2. Sjunkande värde på svensk krona
3. Exporterade företag med inkomster i dollar driver löneinflationen
4. Lån som andel av inkomst sjunker till hållbara nivåer
5. Medelklass i Stockholm räddad från sin orimliga skuldbörda
Fast nu sitter ju folk fast i kollektivavtal som ger +1.5% om året i lön de kommande tre åren.
Till 2025? Nej.
Många stora avtalsområden går ut 2022.
Eller 2023. Dvs mitt i inflationsstormen.
Inom IT är snitt-löneökningen runt 6-7%. Och i Tokholm är väl IT-tekniker just vanligaste yrket. Så de klarar nog några punkters högre ränta, dyrare surdegsbröd samt att fjärrvärmen minskade med några procent i pris. Värre för villaägare i kranskommunerna skulle jag tro. Men vi lever ju utan fastighetsskatt som det skatteparadis vi har här. Så det löser sig nog ändå.
Kollektivavtal är alltid förhandlingsbara. Redan i år har många företag sträckt sig längre än vad nuvarande kollektivavtal medger.
Finns andra verktyg även om inflation vore bra för att skriva ner skulderna. Den dagen räntorna går upp och bomarknaden börjar bromsa in så hänger amorteringskravet omgående löst. Givetvis lär bankerna fortsatt ställa vissa krav beroende på belåningsgrad.
Kollektivavtal sätter ju märket men lönerna styrs för de flesta av marknaden. Lön + löneglidning ligger alltid över märket. Folk får förhandla individuellt istället för att låta facket göra det.
Statens kostnader för ränteavdragen kommer öka kraftigt. Så dumt att man inte sett över detta tidigare när räntan var låg. Som det är nu riskerar vi stabiliteten i både statens finanser och snabba kast i regler för låntagare. Mitt förslag är att man sättet ett tak på hur mycket man kan få i avdrag och sedan sänker över tid till en rimlig nivå. Varför ha ränteavdrag för väldigt lyxiga hus för 20 miljoner. Borde vara ett avdrag som hjälper folk in på marknaden tex avdrag på max 75000 kr om året.
Det här med inflationen är en knepig fråga som behöver ses över tid. Problemet är alltid likviditet, det brukar vara en knepigt i övergångsfasen från låg inflation till hög inflation. Vi har haft en period där vi haft en inflation men inte märkt av den. För att förstå resonemanget så idag jämförs päron mot äpplen. Det är lågprisimporten som gjort att inflationen hållits nere. Det har sedan 80-talets hög inflation tills nu bara flyttats produktion till billigare produktion. Därför har priserna hållits nere och vi i västvärlden kunnat få bättre utveckling för våra intjänade pengar. Vi har uppfattat detta som vårt välstånd har ökat medan i själva verket så har produktionen hittat nya billigare vägar. 1. Fraktkostnaden har sjunkit på grund av större volymer och stenhård konkurrens, låga energikostnader. Det har hela tiden varit viktigast att fylla upp tomrummet i fraktkedjan, för att täcka upp alla fasta kostnader. 2. Det har gått att hitta billigare arbetskraft genom att flytta produktionen. 3 när man flyttat produktionen så har man kunnat bygga större enheter och med billigare energi och lägre råvarupriser. Nu har vi kommit till ett läge när allt har hoppat sig. Dvs fraktkedjor har brutits, brist insatsvaror, brist på råvaror och inte minst höjda energikostnader. Detta behöver alla kompenseras för. Arbetstagarna i väst ligger sist i kedjan. Det innebär att konsumtionen minskar och därmed volymerna. Vilket leder till en negativ spiral. Vi kommer om få se lägre huspriser, hyror och ökad arbetslöshet under övergången. Det leder onekligen till en sämre konjunktur som kommer att ta en 5-10 år att ta sig igenom. Men samtidigt som är det riktigt allvarliga är den tid av instabilitet som följer med klimatflyktingar, krigsflyktingar m m som skall försörjas och ta ny plats i gamla strukturer. Detta är en politisk fråga som behöver hanteras och förberedas här och nu innan läget blir mer akut.
Intressant. Håller med om det mesta. Sen har riksbankerna agerat falskmyntare de senaste 10 åren och nu landar alltihop i enda stor inflationssoppa.
Ja, man kan kalla RB och stimulanserna för många saker. Problemen som RB värden över har svarat upp mot är att försöka undvika en finansiell härdsmälta där penning mängden inte varit tillräcklig. Beroende på enkelt förklarat är att ca 80 % av jordens befolkning är skyldiga lika mycket som de resterande 20% äger. För att undvika att de skuldsatta inte ska sluta konsumera så behöver de låna ännu mer. För att skulderna skall bli hanterbara så behöver man öka penningmängden. Det blir som olja i maskineriet och gör att skatteintäkterna ökar. Problemet med stimulanserna är flera men den stora huvudvärken uppstår då stimulanserna inte ger någon effekt. Stimulanserna fungerar bara i en låginflationsmiljö. När man ökar penningmängden tillsammans med hög inflation då blir det kris. Systemet kraschar helt enkelt. Där är vi nu. Det kommer bli en svettig tid framöver där de upparbetade problemen skall hanteras.
Det du beskriver med att de skuldsatta behöver låna mer för att hålla maskineriet igång och öka penningmängden för att öka skatteintäkterna låter för mig som ett ett Ponzi-bedrägeri. Kanske är bättre beskrivet än att kalla dem för falskmyntare.
När politiker mixar politik och ekonomi om vartannat så kan det lätt bli oönskade konsekvenser. Politiker har ju väljare att ta hänsyn till och de flesta väljarna finns bland de skuldsatta. Då handlar det i slutändan om att behålla jobbet eller så byter väljarna ut dem. Finns inga som är så lätt utbytbara som politiker.
Det kan tilläggas att ränteavdraget “bara” är på 21% på den del av räntan som överstiger 100k/år (8333 / månad). Det kommer ha stor betydelse åtminstone i Stockholm.
Så är det per person ja. Så ifall ett par har över 6,67M i lån så drabbas den del över 6,67M i lån med “bara 21% avdrag” (nu har jag räknat på 3% ränta vilket få anses rätt högt, knappast detta klientel som kör med listräntor direkt).
Dessa utgör en så pass liten andel, så media lär inte bry sig ändå. Hur troligt är det med 3% förhandlad ränta närmsta tiden?, det får lämnas som en övning åt tillväxten.
Nu är ju inte riksbanken här och kan försvara sig. Men en rimlig analys är ju att de följer ECB.