Nu skall man förstås inte ha speciellt stort förtroende för Mäklarstatistik, men det påstås att prisfallet på klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar i Stockholm har stoppat upp i december. Låt oss anta att det stämmer, trots att mäklarkåren förstås har all anledning att inbilla folk detta. Högre priser och högre omsättningshastighet är vad som avgör vinst eller förlust för mäklarbolagen
Men folk lär sig tydligen aldrig. Det är inte enbart månadskostnaden man skall titta på. Det är även skuldsättningen. Kan man inte amortera bort skulden på 20 år, så skall man inte ha den. Att amortera 100:- i månaden på en skuld om 3 miljoner räknas inte.
Så länge inte priserna justerar ner sig till inflationsjusterad nivå, så har vi en bubbla på bostadsmarknaden. Jag har publicerat nedanstående graf tidigare, men eftersom SCB inte uppdaterat datat för 2008 än, så finns inte prisfallet 2008 med. SCB:s data litar jag på, det gör jag inte med Mäklarstatistik.
Lustigt nog stämmer mitt scenario med 10% i prisfall rätt bra med utfallet.
Men mitt scenario är 10% i prisfall om året fram till 2011. Om inte inflationen börjar skena iväg innan dess, då kan kurvorna mötas tidigare.
Oavsett så är inte Stockholm den största bubblan. Den finns i Malmö.
Samtidigt som prisraset på bostadsrätter påstås stoppat upp, så tror folket på fortsatt fallande priser. Det är bara att hoppas på försiktigare köpare, som försöker amortera på 20 år och som ser till att de även kan betala räntan även om alla löntagare i hushållet blir arbetslösa. Arbetsmarknaden avgör, inte räntan.
En botten för bostadspriserna runt 2011 stämmer också bra med 1929-perspektivet, alltså en börsnedgång på 4-5 år från de nominella toppen 2007. Det förblir mitt grundscenario.
28 kommentarer
Äger du i dagsläget en bostadsrätt själv?
Hör upp, Cornucopia säger att ni måste amortera era lån på 20 år annars ska ni inte ha dom!
Den komplexfyllda spolingen i +30 åldern har därmed förklarat hur ni ska leva ert liv. Åtminstone en stor del av det.
Tyvärr (för mig) så amorterar jag på 50 år så jag är inte värdig mitt boende
Man upphör inte att förvånas.
det är väl amorteringen av BRF:s “egna” lån som avses?
Egna hemsrörelsen som växte fram för att även statare, och annat folk utan fri grund. (sparbansksrörelse osv..)
Egna Hems lånen som var sunda enlig tmig dom krävde 15% i kontantinsats och rak amortering på 40år så att man ägde sin bostad till den dagen man inte har någon inkomst längre.
Idag tycker jag detta låter ganska sunt också. En mille i lån bör då amorteras med 2100kr i månaden eller 1050kr per person. Det kan nog inte finnas skäl att amortera mindre…
20år är en ganska snabb amorteringstakt, men visst det är personligt.
Perosnligen så tycker jag boendekostanderna bör utgöras av lånet*0,05+driftskostander+rak amortering på 40år.
Denna summa skall sedan inte överstiga 25% av inkomsten efter skatt. Äger du ett hus oc har en mille i lån bör du såldes ha en inkomst i familjen på 35 000kr efetr skatt. Då har man också råd att någon i familjen går arbetslös en period, föräldraledig osv..och ändå ha pengar att spara.
Bostadsrätter bör givetvis amorteras snabbare än husav det skälet att riskerna är högre. risken t.ex. att dina grannar inte har råd att betala för sig.
Dagens höga skuldsättningsproblem är först och främst ett storstadsproblem.
Nej Cornucopia har skrivit om detta tidigare på vcw. Han avser 20 år oavsett vilket bolån det gäller, hus eller bostadsrätt.
Nu har Cornucopia en gård så då är det det som gäller och bostadsrättsinnehavare är dumma.
Trampar tydligen på ömma tår när jag säger “amortering”. Okänt ord för många. Om era val är så rätta så är det väl inget att bli upprörd över?
I Frankrike är det väl lagkrav på 15 års amortering, eller något sådant?
Som det påtalas i kommentar ovan så bör man väl vara ännu hårdare när det gäller klubbmedlemskapen i bostadsrättsföreningar. De bör väl amorteras av hårdare, eftersom man kan bli av med sitt klubbmedlemskap om grannarna inte betalar för sig och föreningen går omkull. Gäller väl speciellt nybyggda föreningar med stora skulder.
Cornucopia.
Förklara gärna var folk ska bo som inte klarar av att amortera sina lån på 20 år.
Någon annanstans. Det är förstås synd om de som känner sig tvingade att köpa lägenheter för miljontals kronor för att de skall förverkliga sin uppfattning om hur och var man skall bo. Orsaken är bostadsbubblan. Mest synd är det om 80-talisterna.
Bubblan har i sin tur orsakats av för låga räntor och slapp kreditgivning, girighet och kortsiktig vinstmaximering från bankernas sida.
Beslutet att köpa en lägenhet för miljontals kronor utan amortering är ditt eget. Ingen tvingar dig.
Skjut gärna budbäraren.
Man får hoppas att bankerna ställer lite större krav framöver, även om amortering minskar deras vinster. Banken är inte din kompis, du finns till för att banken skall tjäna pengar, det är därför de är trevliga.
Jaha då var det dags att sluta läsa denna blogg.
Synd då det förekommer en hel del matnyttigt här.
Innehavaren bör dock växa upp lite och kanske ta en skriv eller bloggkurs för att lära sig hur man gör för att bli riktigt framgångsrik. Speciellt ska innehavaren lära sig det viktigaste,: hur man inte SKA skriva.
Nej Cornucopia, jag har ingen bostadsrätt och inga lån. Jag hyr min bostad.
Ah, du menar skriva sådant som bekräftar folk, inte sådant de inte vill höra? Lösningen är ju som du påtalar enkel, dvs sluta läsa.
Du trampar tydligen på ömma tår här, som fler har konstaterat. Jag har också fått ganska sura kommentarer på min blogg när jag nyligen skrev om bostadsprisernas framtid.
Amortering behövs. Framförallt många bostadsrättsföreningar har en bedrövligt låg amorteringstakt. Det kommer att straffa sig den dag de stora reparationer krävs och man måste ta nya lån för dem.
Svaret på frågan “var ska folk bo då” är att folk måste sänka sina krav på bostad. Mindre yta helt enkelt. Eller “sämre läge”. Det är tyvärr såna saker som ekonomiska kriser går ut på.
Ska tillägga att jag äger en bostadsrätt i Stockholmsförort och har betalt av hela lånet.
Lyssna på Fred Harrison om hur fastighetsmarknaden går i 18-års cykler. 14 år upp och sen krasch i 4år. Jag tror därför att du är lite för optimistisk i att tro att 2011 är botten. Jag har 2012 som mål för att köpa ett billigt hus 🙂
http://commoditywatch.podbean.com/2008/09/22/fred-harrison-the-renegade-economist/
paralellen till belånad aktiehandel ær væl indirekt – folk blir lika sura på vcw nær saker och ting faller ‘ovæntat’ och ofta ‘helt utan grund i værde’
dock ær jag skeptisk till ditt funderande om Malmø-bubblan då ju priserna har haft en stark influens av danska ‘bosættare’ och dærfør inte direkt kan beræknas på bakgrund på hur priserna har varit de senaste åren.
mvh
Martininho
Cornucopia, lova att du aldrig slutar skriva saker som “man inte SKA skriva”. Då kommer nämligen jag sluta läsa din blogg. =)
Kämpa på!!
Svaret på frågan “var ska folk bo då” är att om alla räknade med amortering på 30-40 år så skulle vi inte ha de här priserna. Alla kunde bo precis där de bor nu med samma månadskostnad fast en lägre skuldsättning.
Med statistik kan man säga allt. Ni borde läsa på slopedcurve: http://www.slopedcurve.com/roller/makro/entry/huspriser_p%C3%A5_tapeten_men_ingen
Cornucopia jag läser din blogg frekvent och många gånger sammanfattar du mina tankar. Andra gånger håller jag inte med dig alls.
Tråkigt med de människor som uppenbarligen blir rasande när du skriver något de inte samtycker. Inte så utvecklande sinneslag kan jag tycka.
Ömma tår är det dock. En del kan vara arga för att marknadspriset nu är 300 000kr lägre än vad de köpte den för i sommras (har en bekant som befinner sig i det läge i Sthlm nu). Det är klart att dessa människor inte vill höra talas om att bostadspriserna skall gå ner ytterligare. Det innebär livslånga skulder, speciellt om man amorterar på 50 år.
Om man skall amortera på 20 år så skulle det alltså kosta mig ungefär
5000-8000 kr MER i månaden att köpa en bostadsrätt (3-5a) utanför Stockholm till mig och min familj.
Skälet till att man inte amorterar är ju just att priserna är för höga.
Och även om man kan säga att skulle då färre ha råd = färre köpare så skulle priserna reglera sig själva – så finns det inte alternativ i bla Stockholm – det finns helt enkelt för få bostäder. Så istället för att inte bo där man jobbar (och kommer ifrån ?), och skapa en döende storstad så väljer man längre eller ingen amortering. Och antingen ser man då räntekostnaden som en utgift eller så räknar man tom med att priserna går upp så mkt att man “får tillbaka” pengar.
I fallen ovan krävs förstås att värdet (inkl inflation) inte har sjunkit – då “hyran” i så fall går upp en del…
/K
Håller i princip med dig Cornucopia även om man hypotetiskt kan diskutera takten på amorteringen.
Däremot är du nog lite väl kategorisk. Din privatekonomiska soliditet och kassaflödesöverskott är viktigt för att “bestämma” amorteringstakten.
Har man en bostad för 1 Mkr och lika mycket i lån och inga anra tillgångar alls här i livet så tvingas man givetivis till att amortera väldigt kraftigt om man skall ha någon form av trygghet i livet.
Har man däremot ett trelvigt hus, aktier för några miljoner, ett par årslöner på banken och skog för ett par miljoner ja då kanske man inte direkt behöver springa benen av sig för att amortera av sitt bostadslån ävn om den procentuella belåningen är hög av huset.
40 år för normalsvenssson i ett normalboende känns nog som en bra tumregel.
Klas, eftersom flertalet tänker som du så är läget som det är.. Dyrt! Vi andra väntar på att handla tills MR market gjort sitt.. får nog vänta ett par år till dock..
Det går visst att hitta bostad om man är lite driven och inte är så bekväm, har jag hört..
Bekvämlighet och normer. Om vi antar att du och din familj är 2 pers och 3 barn. Har du fler barn så har du valt det och får stå för den kostnaden, vill inte veta av något gnäll om att ni inte får plats etc, folk har levt betydligt obekvämare än vad man kan tro. Its a mindgame. Win it!.. Visst, livet är inte perfekt – accept it. Det är inte jag som skapat denna värld. Den borde kunna varit bättre..
Men nu ser det ut som det gör och lär inte ändra sig närmsta tiden så… Kläm ihop er i en tvåa tills ni fått ihop er ekonomi bättre. Barnen får dela på ett rum, skit i vad andra gör eller sätter för normer. Håll pli på barnen så kanske det går att vara i bostaden 🙂 Skapa bättre förutsättningar för din ekonomi långsiktigt..
Att det sen byggts för lite billiga bostäder, skyll på politikerna som inte skapar vettiga investerings-förutsättningar för marknaden.
Tha man – levt hårt stundtals, Börjar kunna bära frukterna av sina planterade frön.
Hehe, du ser vad samhället har blivit till..
Att påstå att man ska försöka amortera av sitt lån på 20 år anses tydligen stötande..
Förr tillbaka gick det, även fast frun inte arbeta och var hemmafru..
Fast vem vet, kanske inflationen hjälper dem som överlever lågkonjukturen och har lyckats med sina betalningar till banken. Time will tell.
Hursomhaver att anse att man ska kunna betala av sina skulder inom en rimlig tid det anses tydligen konstigt i den bubbla vi lever i…
Det säger en del om hur högt belånade man är i dagens samhälle.. Gått på myten om att “att investera i sitt boende är det bästa man göra”, det går alltid upp.. Jaa right i en bostadsbullmarket som vi varit bra länge i jaa.. men inte som det kommer se ut framöver.
Tråkigt att ni som belånat er högt över ert huvud sitter där ni sitter men det tillhör marknaden. Sälj nu innan det blir värre.. Flytta till husvagn om de så behövs! Take your losses.. It’s going down.. Vi ligger ca 3 år efter USA bara,, lika var det 1992, när USA startade ca 1989.
Eller sååå Hmm.. nu kanske det är så att Svensson i Sverige inte tjänar tillräckligt bra för att bo relativt stort och bekvämligt uan att låna sig upp över öronen, men då är det så.. Så är världen uppbyggd just nu. Anpassa sig och omgruppera!
Men likförbannat så lånar man sig upp över öronen för att ge illusionen av att man har det bättre ställt än man har..
Skyll er själva eller skyll på politikerna!
Tha man
Du antar att folks preferens för boende aldrig ändras. Men uppenbart är ju att så har skett. Folk vill numera ha golvvärme och annat. Effekten blir förskjutning av efterfrågekurvan till höger som följd. Vilket innebär att priserna kan öka snabbare än inflationen utan att det är en bubbla.
Om priset på boende ökar snabbare än reallönerna så tar det för eller senare stopp. Även om vi i Sverige inte riktigt hamnade där så kan vi tydligt se vad som hände i USA.
I statistiken därifrån så kunde bolånekrisen anas flera år i förväg när kurvorna för lön respektive upplåning hade hamnat långt ifrån varandra.
Jag håller med Cornucopia att man ska ha en amorteringsplan, sedan kan man alltid diskutera takten i den.
Jag tar inte illa upp av påståendet – varför skulle jag det -a lla har rätt till en åsikt förstås 🙂
Men jag delar den inte, iaf inte så kategoriskt.
Glömde dock skriva att istället för amortering så skall man se till att bygga upp en buffert – pengar som kommer behövas när pannan går, kylen går sönder osv 🙂
Som sagt det finns en risk med att betrakta huset som att man “hyr” det av banken. Men principen att “det man har lånat skall man betala tillbaka på X år” – ser jag egentligen inte varför man måste ha (ofta är det lite äldre – no offense någon ! – som har den synen inbyggd). Om bankens, eller vem det nu är, affärer bygger på en ränteinkomst, och man lånar mot en säkerhet så finns det som jag ser det inte något “måste” med återbetalningen. Det viktiga är att jag kan betala min ränta, OCH att jag klarar en nedgång, som man måste räkna med kommer komma periodvis.
Mao en belåning på 90-100% och inte någon amortering, ÄVEN om man bor i ett område “med drag i” är inte att rekommendera.
Ligger man däremot lägre i belåningen och/eller amorterar (om än inte just på 20 år) – så behöver man inte liggga risigt till.
Och oroa er inte för mig, jag klarar, än så länge iaf, att slippa tränga ihop mig i en liten tvåa. Min 4a på 100kvm funkar bra för 4 personer, både ekonomiskt och praktiskt…
/K
/K
Du skall inte förringa äldres vishet. Att yngre inte resonerar att man behöver amortera är nog mer av nödvändighet, och så har det etablerat sig som en sanning, ivrigt påhejade av bankerna som tjänar mer pengar om du inte amorterar.
Kommer ett inlägg om underhåll av bostaden strax.
Ju äldre man blir ju mer inser man vad man har att lära sig 🙂
MEN ju mer insnöad i mönster blir man också …
Det finns ju skäl till att innovationer och nya uppfinningar först och mest drivs av yngre förmågor – dom är helt enkelt inte så luttrade att dom ger upp – dom inser mao inte svårigheterna och komemr därmed inte att ge sig och klarar i många fall då av det som dom innan ansåg vara omöjligt.
Detta gäller även synen på ekonomi.
Däremot kännetecknas innovation och nytänkande också av motgångar och dippar – två steg framåt ett steg tillbaka.
Jag som är medelålders försöker hitta min medelväg (jag både amorterar och sparar f.ö.) och varken fastna i gamla “sanningar” elelr ligga i frpntlinjen och därmed få ta smällarna.
/K
Lars
Det är sant. Men under perioder kan priset öka snabbare som en följd av preferensförändringar, dvs en förändring av andelen av sin inkomst som man är beredd att lägga på sitt boende.
Därför är det fel att kategoriskt avfärda alla prisökningar som överstiger KPI som bubbla.
Hejsan,
Jag tycker att din prisprognos utveckling pa Storstockholm omradet ser rimlig ut. Folk har tyvarr glomt vilken extrem uppgang det varit och manga har minimala amorteringar. Innestadspriserna har den senaste 18 aren gatt upp med ca 400%. Lonen med mindre an 100% sa visst finns det fallhojd.
Jag tycker att 30 ar ar en bra standard amorteringlangd. Detta ar vanligt i bla USA. Ar man aldre bor den vara kortare, man vill ju ogarna ha kvar skuld nar man gar i pension. Samtidigt skall man vara forsiktig med riktlinjer da varje ekonomi ser olika ut och bade kortare och langre amorteringstider kan faktiskt vara helt ok.