Med sommaren har valrörelsen börjat på riktigt

Nu har tydligen valrörelsen börjat på riktigt, och det blir väl ett ordentligt avstamp med Almedalsveckan nästa vecka, även om det främst är ett lobbyistjippo som är till för att cementera rådande maktstrukturer i samhället. Mer om det nästa vecka.

Men det händer iaf att Cornucopia(?, eller är det Cornuco-Pia?) tar på sig kläder (det där lät avsiktligt fel) och rör sig på Stadens (oftast Lilla Staden, Fiiina Staden eller Stora Staden) gator och torg som en vanlig människa. Kanske inte riktigt i de där kläderna så här års.

Och när man nu rör sig på stadens gator och torg så har valarbetarna börjat trakassera folk som rör sig stadens vimmel.

Mestadels rör det sig om feta katter (ofta bokstavligt) i övre medelåldern, som ser riktigt välmående ut och försöker få fårskocken att rösta på just dem så de kan fortsätta smörja kråset på ett eller annat sätt. Blev anfallen av folkpartister, kristdemokrater, något kommunalt parti och en vänsterpartist som ville att man skulle ta av andras pengar (=mina) och ge till hans väljare. Tjena.

Men plötsligt hände det. En ung man (en icke nedsättande term som används av undertecknad som nått gubbåldern för att kategorisera de som ännu inte nått gubbåldern) stack en bok i handen på mig. En bok med en etikett från Piratpartiet ditklistrad på framsidan, och baksidan täckt av följande text:

“Varsågod!

Stora delar av 1900-talets kulturarv ligger idag inlåst och oåtkomligt i väntan på att få användas fritt, 70 år efter upphovsmänens död. Det innebär att vår samtidskultur i praktiken inte får användas fritt förrän långt efter att vi är döda.

Vi i Piratpartiet tycker att alla ska få dela med sig av kulturen, så att så många som möjligt kan ta del av den. Därför vill vi reformera upphovsrätten så att detta blir möjligt. […]”

Instucken i boken låg två valsedlar från Piratpartiet, den ena med kandidaten Fredrik Moberg förkryssad, den andre fritt fram att kryssa som man har lust, samt en liten lapp från ynglingen med följande text:

“Hej!
Jag heter Fredrik Moberg och är riksdagskandidat för Piratpartiet.

För mig är det självklart att kulturen ska spridas. Därför ger jag bort mina böcker, så att fler kan glädjas, förundras och inspireras. […]”

Det här är nytt, fräsch och stort. För att förklara hur stort det här är, att en piratpartist ger bort böcker han själv har betalat för är ideologiskt som att en vänsterpartist skulle säga upp lägenheten och flytta ut i en kartong på gatan och skänka hela sin lön till andra. Leva som man lär helt enkelt. Stort.

Nu kommer jag förstås inte rösta på Piratpartiet, eftersom partiet tydligen saknar energipolitik och inte ens svarat på mitt mail om peak oil, fast det gått snart fem månader. Partiet saknar också försvarspolitik, annat än att man vill lägga ner den enda kvarvarande möjligheten för politikerna att kunna välja att ignorera information (för de skulle de göra) om ett omedelbart förestående angrepp mot Sverige, dvs FRA. Man saknar rent av politik helt i avgörande frågor, och som sådant kommer jag förstås inte rösta på dem.

Dessutom kommer inte piratpartiet att komma in i riksdagen, så det kvittar oavsett.

Men Fredrik Mobergs utdelande av böcker var ett initiativ som förtjänar att uppmärksammas, och de som vill slänga bort sin röst på (pp) kan alltså gott kryssa kandidat #19 på Piratpartiets lista väst.

En annan erfarenhet av detta är att ni som valarbetare aldrig kan veta om det är mig ni är trevliga eller otrevliga mot, inte bara i Göteborgsområdet. Denna gång var det en marknad i Fiiina Staden Kungsbacka, där Moberg tydligen delade ut tre kassar av böcker han köpt och läst och nu delade ut gratis helt enligt partiets egna ideologi.

Men beskedet till valarbetarna och krysskandidater är att ni är inte säkra någonstans, det kan vara en bloggare som ni råkar trakassera, i det här fallet plats #72 bland sk proffsbloggare om man får tro Aftonbladets Bloggportalen.

Kungsbacka är för övrigt en stad som inte finns, utan är/var i själva verket en rysk militärbas. Men det är en annan historia.

Till Skatteverket vill jag påtala att jag inte ser det som att jag fick boken i form av bloggare utan i form av slumpmässig person på gatan, och tar därför inte upp denna begagnade bok i form av intäkt i firman. Oavsett så ser den ut att bara vara värd några tior och faller därmed under brytgränsen. Däremot kanske ni skall upptaxera Fredrik Moberg, eftersom han fick detta inlägg gratis.