Public Service/SVT:s TV-program Agenda gjorde igår en public service och lade svart på vitt över att Sverige inte längre har något försvar. Se inslag nedan. Även (Bonnier/Expressen, Schibsted/Aftonbladet och en omfattande artikel hos Schibsted/SvD). Pga att SVT:s klipp nedan börjar spela automatiskt måste man klicka vidare för att läsa resten.
Pensionerade generalmajor Karlis Neretnieks varnar i en tillhörande artikel för att Gotland skulle falla på sex timmar och att Gotland skulle vara ett mål för alla inblandade i en konflikt i vårt närområde. I min bok Midvintermörker tar det inte sex timmar för Gotland att falla, bland annat pga en svensk motövning som har manöverförband på ön, samt att Sverige har JAS-plan utstationerade på Island vid tillfället, även om det tar tid att få hem dessa. Det senare är väsentligt eftersom hela svenska flygvapnet kan slås ut med ett fåtal kryssningsrobotar där våra JAS-plan står i en serie oskyddade plåthangarer utan luftvärn.
Just modernt luftvärn är helt avgörande för ett försvar idag, något jag skrev mer om i samband med mitt besök hos Luftvärnsregementet i Halmstad. Svenskt luftvärn är framtaget för 60-talets hotmiljö, där flygplan behöver synas över målet för att kunna verka. Idag fäller man glidbomber på 100 – 150 km avstånd, och luftvärn måste alltså kunna verka upp till 150 km bort för att kunna försvara ett mål. Svenskt luftvärn har i bästa fall 40km räckvidd och endast vid fri sikt hela vägen till målet.
Den låga numerären hos luftvärnet gör också att vi pga kort räckvidd inte kan försvara alla väsentliga mål som finns i Sverige.
Nu håller jag helt med Neretnieks om att något invasionshot inte föreligger mot Sverige, utan i princip det enda målet för en motståndare är idag Gotland. Det innebär dock inte att svenska mål på fastlandet inte skulle neutraliseras i en sådan situation, likt i Midvintermörker. I numerär är vårt försvar på pappret tillräckligt skalskydd, vilket är det vi behöver, men inte utrustningsmässigt. Vi behöver bland annat modernt luftvärn, t ex fransk-italienska Aster-30. Det enda som kanske är korrekt dimensionerat och tillräckligt bra är våra svenska ubåtar, även om tillgången till skyddad basering för tankning och omladdning är högst begränsad.
När det gäller soldatlöner så visar sig Karin “Tamgåsen” Enström göra sitt jobb och förnekar alla problem med soldatavhopp och låga löner (Bonnier/Expressen). Att ett fåtal soldater har högre lön när de riskerar livet på utlandsmission är knappast relevant. Enströms mun rör sig, men orden är försvarsminister Anders Borgs. Samtidigt finns det en yrkesstolthet hos militären (se rapport från besök på Skaraborgs regemente) – och det är inte alla jobb man får träna på arbetstid varje dag, men i slutändan måste man kunna leva på sin lön.
Gott att se media vakna samordnat. Och köp förstås Midvintermörker för att läsa på stranden i sommar.
Se även bloggrannen Wiseman, Sveriges ledande försvarsbloggare. Bloggrannen Observationsplatsen har en fin ryskspråkig karta över Gotland.
11 kommentarer
Luftvärnsregementet i Karlstad? Halmstad ska det vara 🙂
Har följt denna blogg ett tag(1 år). Brukar måste läsa eftersom det finns endel samhällsnyttiga funderingar postade på denna sida.
Om vi nu skall prata försvar och allt vad det nu kan innebära, så måste vi nästan börja prata om sverige.
Vem idag tillåts känna värme och stolthet över sverige som en nation?
Vem idag tillåts känna värme och stolthet över svenskheten?
Vem idag kan känna en stolthet över det samhälle som vi skapar i sverige just nu(Detta är i betraktarens ögon)?
Jag tror att det är ganska få, som skulle ställa sig upp och faktiskt vilja försvara sverige som nation.
Och så länge vår bild av sverige som en nation fortsätter att skjutas i sank av diverse politiker, journalister och samhälldebattörer kommer nog försvaret att utholkas ännu mer.
Det kanske bara är jag som upplever att debattklimatet i sverige har försämrats till det sämre de senare åren eller så är det bara jag som börjar bli gammal.
/Uppgivet svensk
För bemanning av expeditionskårer på andra kontinenter passar anställda soldater utmärkt. För det nationella försvaret behöver vi en helt annan förankring och långsiktighet. Nu är rikets försvar helt beroende av frivilliga officerare och soldater som på några månader kan säga upp sina anställningsavtal/hemvärnskontrakt. I ett försämrat omvärldsläge, kanske kombinerat med ökad polarisering inom riket efter utdragen ekonomisk nedgång, hur kommer då viljan hos de anställda soldaterna att försvara resten av samhället att vara?
Ja, hur kommer den vara?
Att viljan finns är en förutsättning för att få ut någon försvarseffekt ur våra anställda soldater. Det känns dock inte som att vi valt rätt väg med att erbjuda minimilön för att riskera sitt liv under de år då övriga jämnåriga skaffar utbildning, jobb och familj.
Samtidigt är en värnplikt som inte är allmän inte legitim. Vi behöver därför återinföra den militära värnplikten kombinerad med samhällsplikt i syfte att öka samhällets förmåga att klara alla typer av kriser.
Försvaret har blivit en bland andra av statens myndigheter med anställda tjänstemän. Folklig förankring? Knappast!
Cornu du säger att fömin gör sitt jobb. Det må vara hänt men att hon inte skäms. Hur kan hon med? Skall dessa karriärkåta politiker verkligen få fortsätta att "förvalta" så stor andel av våra inkomster?
Försvaret är på inget sätt unikt även om de kommit väldigt långt i förfallet. Polisen, skolan, minst antal vårdplatser/inv, pensionerna, socialförsäkringssystemen, infrastrukturen listan kan göras väldigt lång.
Vi har män och kvinnor som för en ringa ersättning är villiga att riskera livet för vår trygghet och vi kan inte bjuda dom på lunch? Förmånsbeskattning?!? Hur svårt hade det varit för politikerna att knåpa ihop ett undantag för om som ska dö för vår skull?
Och varför kan de inte bo på regementet i brist på annat? Det har väl soldater i alla tider gjort?
Jag förstår dina frågor, det gör jag verkligen. Var så sent som förra nationaldagen på mitt gamla regemente. Mycket var sig likt men grunden var totalt förändrad. Omtumlande känslor var det i vilket fall. Givetvis borde de ha högre lön och det kommer nog utbud och efterfrågan att se till att de får.
Angående värnplikt kan man då utifrån samma frågeställning fundera på om det är mer rätt att tvinga folk till en ännu lägre ersättning att göra detta värv?
Beträffande luftvärn kontra flygplan så är det kanske dags att nyansera dig lite, Cornu?
På vilket sätt är flygplan i oskyddade plåthangarer mer sårbara för kryssningsrobotar än luftvärnsförband i oskyddade plåtförråd?
För det är ju så det skulle se ut om vi nu spelar med scenariot "anfall som en blixt från klar himmel". Ett scenario där luftvärnet mobiliserat och utgrupperat, ja då står inte flygplanen kvar i plåthangarerna heller.
Visst är bassystemet inte vad det var för tjugo år sedan, men att tro att flygplanen inte skulle flytta på sig vid höjd beredskap är lite väl defaitistiskt.
Utan luftvärn och ordentlig beväpning till flyget behärskar vi inte vårt luftrum. Saknar egentligen förmåga att ens ta emot hjälp utifrån som inte kan skydda sig själv. Dessutom behöver flyget ordentligt närskydd vid ett förberett överfall. Blir svårt att få upp dem i luften annars. Behövs inte mycket för att bekämpa dem innan de kommer upp i luften.
Jämför med det gamla bassystemet givetvis omodernt idag men där en eller två rotar stod på varje bas. En lokalförsvarsbataljon skyddade tillsammans med flygbasjägarpluton och ett på den tiden modernt lvakankompani dessutom underhålls och meteorolog förband m.m. En bra bit över 1000 man för 2-4 flygplan.
Blev själv imponerad av lvakankompanierna med sina PS-90 radarsystem och CIG. Helautomatiserade system där kanonerna sköt 4 skott i sekunden med zonrör som täckte in en rätt stor träffyta med sitt riktade splitter. Man kan ju undra hur dessa skulle funkat som basskydd idag. Skulle de klarat Iskander t.ex?
Lvakan hade fungerat utmärkt mot kryssningsrobotar och glidbomber, men inte mot Iskander.
Iskander är semiballistisk och trillar ner vägandes ca 800 kg från stratosfären, i en hastighet runt 7000 km/h. Även om den inte skulle explodera skulle den förstöra sitt mål rent kinetiskt, iaf just där den träffar. Den måste fås att sprängas i luften för att helt neutraliseras.
Skulle 800kg dimpa rakt ner i en hangar i 7000 km/h, så skulle det inte bli så mycket kvar, iaf inte flygdugligt, pga splitterverkan. Till det kommer detonationen av sprängämnena.
Akan hade oavsett inte kunnat bekämpa något i den hastigheten.
Skulle behövas ballistiskt kapabelt luftvärn (kärnvapenrobotförsvar), vilket inte är på tapeten för Sveriges del.
Dock är exakta specar på Iskander lite luddiga. Bla har den skenmål, så en del av de där kilona släpps iväg i form av skenmål.