Medan vi ändå är igång med lite infodumps (som vi ju alla älskar), följer här några grafer över skuldsättningen i EU-länderna, motsvarande morgonens kartor, men med detaljer för alla länder.
Skuldsättningsgrad för hushållen, inkomster i förhållande till skulder. Sverige är markerat separat.
Notera att dessa siffror skiljer sig från de som SCB visar på, trots att de gäller för 2012 enligt Eurostat. En möjlig skillnad är att vi inte tittar på disponibel inkomst här.
Privata skulder i förhållande till BNP. Även här har jag markerat Sverige separat. Då hushållens skulder ligger runt 85%, så inkluderar detta alltså företagen. Dock inte Sveriges enorma finansiella sektor och bankerna.
Även här skiljer sig Eurostats siffror från SCB:s, men någon bättre jämförelse mellan EU:s länder har vi inte.
Slutligen privata skulder plus statens skulder. Detta är förstås inte hela bilden, då ofinansierade åtaganden (eng unfunded liabilities) – löften om t ex pensioner som inte finns, inte finns med. Ej heller är regioners och kommuners skulder med.
Sverige ligger inte riktigt på grekisk nivå här, vilket dock Danmark gör.
39 kommentarer
Ekonomisk statstik är vansklig, den kräver omfattande detaljkunskap för att kunna tolkas tillförlitligt med någon större precision. Och faran är att den är så lätt att sammanfatta i några diagram. T.ex. står svenska kommuner och landsting för ungefär lika stora offentliga utgifter som (riks)staten, så deras skulder har liksom betydelse. Det kan se väldigt annorlunda ut i andra länder.
Men men, man tager vad man haver och det här är en bra sammanställning i klassisk Cornucopia-krämorange. Och det förstärker intrycket av att vi har en bubbla som ännu inte spruckit. Dubbelt så hög privat skuldsättning som tyskarna. 2 hela årsproduktioner i skuldsättning, borde vi inte ha 25 årsinkomsters sparande inför pensionen istället?
Anledningen till att svenskarna har högre skuldsättning än tyskarna beror till stor del på att vi i högre utsträckning äger våra egna boenden.
Faktum är att med dagens priser framstår tyskarna som fattiga i relation till tex spanjorerna (trots att Spanien genomlider en stor kris). Det om något talar för att det fortfarande finns en hel del luft i den spanska bostadsmarknaden. Luft finns det troligtvis även i det svenska systemet. Nu är dock alternativkostnaden för boende i Sverige så hög i hyresrätt att det inte alls är säkert att bubblan någonsin brister utan sakta planar ut istället.
Å andra sidan kanske man då kan titta på privata skulder som omfattar företag och då speciellt hyresvärden som äger fastigheten.
Egentligen är skulderna i sig ointressanta utan relation till tillgångar och andra faktorer.
Exempelvis hamnar Slovenien ganska bra till i denna sammanställning.
Verkligheten i Slovenien är i själva verket riktigt dyster. Kommer troligtvis bli en snackis framöver i pressen i negativ bemärkelse.
Men här tas ju skulderna i förhållande till inkomster – dvs man jämför med de medlen som finns tillgängliga för att betala skulderna och räntorna. Jag tycker det är ganska intressant nyckeltal, men det ger som sagt inte hela bilden.
Första grafen tyder jag som du skulder/inkomst (inte inkomst/skulder som Cornu skriver).
Då ser allt ut att vara frid och fröjd i Slovenien trots att det är raka motsatsen. Så nej jag tycker inte det är ett intressant nyckeltal allena.
Tillgångar, som bostäder "värderade" till summan av de senaste marginalpriserna, tenderar kollapsa dramatiskt när bubblor brista. Och det brukar få förstärkande konsekvenser för de nya marginalpriserna på aktier och köpkraften i pengar och kreditrisken i obligationer. Bokförings"värdet" av tillgångar är en väldigt flyktig ånga när det hettar till.
Det krävs som sagt mer än att man har tillräcklig inkomst för att betala sina skulder, men om man inte har tillräcklig inkomst så ligger man rätt illa i det – därför är det intressanta att relatera skulderna till inkomster. NB dock att bara för att vissa nyckeltal är intressanta så innebär det inte att allt är frid och fröjd bara för att de inte avviker på "dåligt" sätt.
Om vi tittar på de länder med lägst skuld/inkomst så kan man sammanfatta att de har låg disponibel inkomst (Litauen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Polen, Ungern).
Ungern ser dessutom allt annat än bra ut politiskt.
Ja, även skuld i förhållande till disponibel inkomst efter "nödvändiga" utgifter skulle vara ett intressant nyckeltal (visar hur mycket som faktiskt finns tillgängligt till att betala skulderna med) – det är det som ställer till det ifall folk med låg inkomst har skulder som förvisso inte är anmärkningsvärt stora i förhållande till disponibel inkomst.
Ju rikare man är, desto mer skuldsatt blir man. Märkligt. Kan det vara så att ingen vill låna ut till fattiga (befolkningen i fattigare länder som Litauen)?
Riksbanken kan köpa upp guld från svenskarna och betala med sedlar, den monetära basen ökar och pengarna backas upp av rent guld till 100%
Ingen skuld skapas.
Riksbankens kostnad är bara trycksvärtan.
Japan har ökat den monetära basen och nu får dom fart på ekonomin.
Nationalekonomi är inte samma sak som privatekonomi och företagsekonomi.
Milton Friedman: "'Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon."
Nu har vi deflation enligt den så populära teorin om inflation så skulle vi nu behöva öka penningmängden.
Riksbanken kan öka balansräkningen och köpa upp guld men sedlar.
Pengarna går inte till husköp, pengarna sprids ut i ekonomin.
"Executive Order 6102" år1933
http://en.wikipedia.org/wiki/Executive_Order_6102
Så har man gjort i förut men då betalade man ett underpris, riksbanken kan betala marknadspriset eller något under.
Om det skulle uppstå inflation så kan riksbanken köpa upp sedlarna med guldet senare.
Nationalekonomi är inte samma sak som privatekonomi och företagsekonomi.
Milton Friedman: "'Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon."
Nu har vi deflation enligt den så populära teorin om inflation så skulle vi nu behöva öka penningmängden.
Riksbanken kan öka balansräkningen och köpa upp guld men sedlar.
Pengarna går inte till husköp, pengarna sprids ut i ekonomin.
"Executive Order 6102" år1933
http://en.wikipedia.org/wiki/Executive_Order_6102
Så har man gjort i förut men då betalade man ett underpris, riksbanken kan betala marknadspriset eller något under.
Om det skulle uppstå inflation så kan riksbanken köpa upp sedlarna med guldet senare.
Nationalekonomi är inte samma sak som privatekonomi och företagsekonomi.
@ekvationsteorin
Penningmängden ökar så var vill du komma?
Mer pengar efterfrågar mer varor.
@ekvationsteorin
Ditt sista påstående behöver inte stämma. Zimbabwe har en väldig massa pengar men inga varor.
Zimbawe ökade lönerna kraftig, sedel pressning tillsammans med stora löneökningar ger inflation och kan skapa en hyperinflation.
Var finns dom löneökningarna i svensk eller Europeisk ekonomi?
(Sveriges löneavtal var lite för högt Europa där sänks en dels löner)
Utan löneökningar så får vi inget inflationstryck, mer pengar efterfrågar då fler varor.
"Ökad" penningmängd är ett vilseledande begrepp. Vad som händer är bara att penningmängden delas in i fler enheter. Värdet av att det existerar en penningmängd ökar inte för att den delas in i fler enheter. Indelningsförändringen bara orsakar osäkerhet och kaotiska prisförändringar helt olika för olika slags varor och tillgångar, och försvårar rationell planering av välståndsskapande.
Pengar förbrukas inte, de bara omsätts. Utan förbrukning förekommer inget syfte med att öka deras utbud.
"Pengar förbrukas inte, de bara omsätts."
Ja hel rätt pengar är ett betalningsmedel, mer pengar omsätter mer varor, mer arbetskraft behövs.
Att värdet på dina pengarna krymper är inte så säkert, utan inflation så bevaras dina pengars köpkraft.
Bara om vi får inflation så försämras värdet i dina pengar, därför har jag rekommenderat lönestopp tillfälligt (någon liten ökning kan vara ok)
Mer pengar behöver inte betyda att det omsätts mer varor – du glömer två faktorer: pengars värde och pengarnas omsättningshastighet.
Sen glömmer du också den viktiga frågan om det med alltid är önskvärt/optimalt att omsätta mer varor/tjänster. BNP-kramare har fått för sig att ökad BNP är lika med att det blir bättre och vill med alla till buds stående medel öka BNP till varje pris, men det finns en risk att det skapar en bubbla som förr eller senare korrigerar sig – då är det kanske bättre att låta BNP ta sin naturliga utveckling.
1.Mer pengar och högre löner, där omsätts samma varor till ett högre pris.
2.Mer pengar utan löneökningar där omsätts fler varor till samma pris.
Vi kan skriva det matematisk p/m, penningmängden dividerat med medeltimlönen.
1 förändrar inte kvoten, 2 ökar kvoten.
1. ökar inte sysselsättningen, 2.ökar sysselsättningen.
Inflationen(KPI) ökar med 1. men inte med 2.
Människor kan tänka men det är svårt, gör ett undantag och tänk efter lite nu.
"pengars värde"
Är kvoten p/m.
"pengarnas omsättningshastighet"
Ja det har betydelse men den är ganska så konstant, rent teoretiskt så skulle man kunna öka transaktionshastigheten men det är nästan omöjlig i praktiken.
Det jag säger gäller under samma transaktionshastighet, jag förväntar mig inga större förändringar av transaktionshastigheten.
"Sen glömmer du också den viktiga frågan om det med alltid är önskvärt/optimalt att omsätta mer varor/tjänster."
Jag tror att alla vill ha ett jobb att gå till.
Du säger emot bara för att djävlas, det vore bättre med andra tänkares tankar.
Nä, ekvationsteorin, du har i grunden helt fel. Värde är en individs subjektiva rangordning av föreställda ömsesidigt uteslutande handlingsalternativ. Dert är uteslutande där konceptet "värde" existerar och kan existera.
Du refererar i sak inte alls till några värden överhuvudtaget. Du refererar bara till centralbyrårkatstatistiskt bokföringsbar "ekonomisk aktivitet", och sådan saknar relevans för välståndsskapandet och för vad människro värderar.
Hur menar du att indelandet av penningmängden i allt fler enehter skulle kunna skapa något välstånd? Gör indelandet av en meterstock i allt fler tusen millimetrar att saker och ting blir längre?
"Gör indelandet av en meterstock i allt fler tusen millimetrar att saker och ting blir längre?"
Jag gör måttstocken längre, Jag ökade den monetära basen.
Fler kan vara med i ekonomin .
Penningmängd per capita måste upprätthållas, ökar vi inte penningmängden så måste vi ta en del av dina pengar och dela ut till dom, eller så är dom utanför ekonomin.
Pengar är ett betalningsmedel och ökar befolkningen så måste vi öka storleken på betalningsmedlet eller så står dom utanför ekonomin.
Läs 16:07 dina pengar förlorar inte i värde om vi gör som jag säger.
@ekvationsteorin
Det du har snöat in på är att du tror att pengar representerar ett konstant värde och att man skulle kunna skapa värde genom att bara skriva större siffror på sedlarna. Det funkar helt enkelt inte så.
Att ha ett jobb att gå till är inte ett självändamål och det är på inget sätt ekvivalent med att vi har tillväxt. Tillväxt uppstår spontant ifall det är en konsekvens av att folk försöker göra det bra för sig, om det inte ligger något mervärde i tillväxten så kommer tillväxten upphöra – att med politiska medel försöka tvinga fram tillväxt då gör att man suboptimerar eller ännu värre gör det värre för folk.
Äger svenska staten och kommunerna något guld?
I så fall kunde dom växla in guldet mot pengar i riksbanken.
(Obs riksbanksguldet kan inte användas för det har riksbanken.)
QE och lönestopp löser krisen
När riksbanken köper upp guld med papperspengar så gör man en variant av QE
Varför skulle någon annan myndighet eller annan verksamhet i statens sitta på någon nämvärd mängd guld? De fall jag skulle kunna tänka mig kan faktiskt ha behov av guldet och varför skulle man sälja det till riksbanken bara för skoj skull?
Det du aldrig lyckats svara på är varför vi med så exceptionellt stor penningmängd skall behöva öka penningmängden till varje pris.
Vi har exceptionellt stora löner också.
" varför skulle man sälja det till riksbanken bara för skoj skull?"
Monetära basen skulle öka, kan du vara tyst så jag slipper mediokra tänkare.
"Vi har exceptionellt stora löner också."
Men penningmängden är exceptionellt hög i förhållande till lönerna också.
"Monetära basen skulle öka, kan du vara tyst så jag slipper mediokra tänkare."
Det blir svårt för dig att slippa mediokra tänkare som dig själv – sorry kunde inte låta bli…
"Men penningmängden är exceptionellt hög i förhållande till lönerna också."
När befolkningen ökar så måste kvoten öka bara som kompensation för befolkningsökningen.
Fler lönearbetar, kvoten kan inta vara konsant den måste öka om befolkningen ökar.
Du har inte ens räknat på det du bara tror att kvoten är tillräcklig.
Hur kvoten påverkar ekonomin har du inte als förstått.
@ekvationsteorin
Kvoten är klart högre än normalt, exceptionellt hög, enbart överträffats korta tidsperioder. Vad är problemet? Att verkligheten inte stämmer överens med din teori och det därmed måste vara fel på verkligheten?
Anonym du hittar på du har inte ens kollat kvoten .
Det intressanta är att många inbillar sig att man kan minska kvoten, då går ekonomin direkt under.
Det finns kända journalister och politiker som vill öka penningmängden i guldtakten ca1-2% ökar lönerna mer än 2% så dör ekonomin.
Sagan om guldpengar och löneökningar dör med med Europas experiment med Euro.
Tyskarna Stoppar penningmändsexpansionen men dom tillåter löneökningar, se hur det går, Europas ekonomier dör nu sakta.
USA där ökar man penningmängden med krediter, och nu får dom fart på ekonomin.
http://www.dn.se/ekonomi/amerikanska-jobbsiffror-starkare-an-vantat
" Amerikanska jobbsiffror starkare än väntat
Det skapas fler jobb i USA än analytikerna väntat sig, enligt den nya statistiken från arbetsmarknadsdepartementet. Det bäddar för att den amerikanska konjunkturen snart tar ordentlig fart, tror Nordea."
Vill ni inte öka penningmängden med krediter så kan riksbanken köpa upp guld och betala med papperspengar.
Det är en lämplig åtgärd i depressionstider.
"Executive Order 6102" år1933
http://en.wikipedia.org/wiki/Executive_Order_6102
Så har man gjort i förut men då betalade man ett underpris, riksbanken kan betala marknadspriset eller något under.
@ekvationsteorin
Visst har jag kollat kvoten och förklarat för dig innan. Det hela kompliceras av två saker: 1) du accepterar inte verkligheten som den är, isht inte när den går emot dina fantasier 2) du tycks inte kunna ge en bra definition med vad du menar med pengar, arbetade timmar och medeltimlön.
Sen skulle det vara intressant att veta vilka dessa "kända" journalister och politiker är – ifall de finns i verkligheten och ifall de verkligen vill det du påstår.
Skulderna har ingen betydelse eftersom pengarna är ett nollsummespel. Nu är det bara att fortsätta med låg ränta och ökad långivning tills det blir inflation plötsligt och internationellt. Det går inte att göra något åt saken och de som försöker, de ägnar sig åt tramsig moralism. Makthavarna har åtminstone fattat. Men det vore ännu bättre att trycka mer pengar och blåsa systemet tidigare. Man skulle faktiskt kunna dela ut flera årslöner till alla att sätta sprätt på. Sedan med nya pengar eller mindre värda pengar av med samma namn och bland annat pensioneriet fullt av systemhaverister så blir det mer balanserat. Ett tidigt systemhaveri för pengarna skulle vara en bra förberedelse inför det kommande haveriet för själva ekonomin och välståndet. Så det enda vettiga är att trycka, trycka, trycka, pengar, pengar, pengar.
Hej LARS WILDERÄNG, Har du några siffror för USA när det gäller household/private debt to income/GDP? Publicera gärna USA-siffrorna på din blogg om du hittar något bra. Skulle vara intressant att jämföra USA med Sverige och Europa. /mvh
Riksbanken kan köpa upp guld från svenskarna och betala med sedlar, den monetära basen ökar och pengarna backas upp av rent guld till 100%
Ingen skuld skapas.
Riksbankens kostnad är bara trycksvärtan.
Mer pengar samma löner, där omsätts fler varor till samma pris.
Då ökar sysselsättningen, krisen kan lösas.
Europa har begränsat penningmängden utan att begränsa löneökningarna, se hur det har gått.
Övriga värden har tillväxt.