Kvartal tre 2013 vände skuldberget nedåt i den sammanslagna eurozonen, från 95.7% till 95.1% av BNP. Utvecklingen leddes av Belgien, Frankrike, Portugal och Finland, medan skulderna i hela EU ökade med 0.1 procentenheter till 86.8%. Av PIIGS-länderna var det nu bara Spanien och Grekland som fortsatte öka sina skulder i förhållande till BNP.
 |
| PIIGS-ländernas och Sveriges statsskuld i förhållande till BNP år 2001 till tredje kvartalet 2013. |
Det återstår att se om nedgången i eurozonens skuldsättning är tillfällig, liksom nedgångarna hos PIIGS-länderna Portugal, Italien och Irland.
Den som vill skryta om den svenska Pippi Långstrumpekonomin kan titta på utvecklingen för Spanien, som följde Sverige fram till den akuta finanskrisen, eller för den delen Irland som en gång i tiden var bäst i klassen.
Även räntorna för eurozonens statsobligationer faller nu rätt snabbt, vilket frigör mer ekonomiskt utrymme för återhämtning. I sig kan detta stärka svensk ekonomi när handelspartners inom EU får mer ekonomiskt utrymme.
Men skuldberget är på inget sätt borta. För Spanien och speciellt Grekland skenar det fortfarande. Grekland kommer snart behöva en ny betalningssinställelse (eng default) och skuldnedskrivning, vilket antaligen kommer åtföljas av oro och krisrubriker. Skulderna är nu högre än vid förra nedskrivningen.
7 kommentarer
Statsskuld. Det är en bokföringsmässig administrativ fråga om duration, periodisering. Det relevanta måttet är offentliga utgifter cash nu. Och de har ökat från 1500 miljarder år 2006 till 1800 miljarder år 2012. Alltså med 20% under en period då KPI steg med 10%. Prisbubblor och kreditskapande är verktyg för att förskjuta betalningen av detta över tid. Men kostnaden finns där ändå. Se särskilt Irlands historik som avslöjar hur statsskuld är en extremt flyktigt begrepp som plötsligt kan mångdubblas när baksmällan kommer. I pillipromillemikroskopet ser man inga större sammanhang, det är dags att se upp!
@Kapitalist
Nej, statsskuld är inte bara en bokföringsmässig fråga utan det är frågan om att staten faktiskt har skulder (obligationer) som man är skyldig att betala.
I Irlands fall så var det en bankgaranti som löstes ut i samband med finanskrisen!
Sen är KPI intressant men inte speciellt relevant eftersom vi importerar och exporterar så mycket.
Reallönerna ökar mer nu än nånsin!
EU införde/kommer att införa? nya beräkningsregler som ökar vår BNP, detta eftersom forskning bokförs på annat sätt!
Rekommendera vidare läsning om finansspelet nära stupets kant på The Slog:
http://hat4uk.wordpress.com/2014/01/22/how-the-clubmed-bonds-miracle-was-manipulated-how-hollandes-reform-arm-got-twisted/
Verkar rätt insiktsfullt, och laddat med mycket input från div. insiders
Kan detta vara något?
HD tar upp mål om enstegstätade fasader!
http://www.dn.se/ledare/kolumner/svangremmen-politiskt-ohallbar/
statsskulderna kan ECB lösa ut.
Tunga ord från Calmfors.
Läs vad Calmfors sa era ekonomiska placeringar påverkas om dom gör som han sa.
Dagens sparpolitik han nått vägs ände det är en tidsfråga tills ECB gör som FED (öser ut pengar)
Den som inte förstår var en riksbank kan göra gör misslyckade investeringar.
Den som tror att QE ger hyperinflation är en loser.
Ni som trodde att USA:s QE skulle orsaka hyperinflation hur mycket pengar har ni förlorat?