”Det var bättre förr och det är för jävligt i alla fall” – rekordförsäljning av böcker trots tjat om läskris

Förra året slog bokbranschen i Sverige rekord och sålde mer böcker än någonsin tidigare, både i pengar och i antal, inklusive antal per capita. Det inkluderar barn- och ungdomslitteratur som slog nya rekord. I år slog Bokmässan i Göteborg besöksrekord och försäljningsrekord för utställarna. Ändå tjatas det om läskris, vilket det förvisso vid artikelsök i arkiven visar sig skett sedan åtminstone år 1907.

En del branscher säger sig alltid vara i kris. Kanske för att man hoppas att staten ska rädda branschen, och speciellt när det gäller kultur att man är en så fin bransch att staten bara måste rädda den. Det är alltså alltid för jävligt i alla fall och bättre förr. Åtminstone i bokbranschen.

Siffrorna till trots.

Men låt oss titta historiskt. Första förekomsten av bekgreppet bokkris – ni vet jazzmusiken, rockmusiken, serietidningar, videovåldet, rollspelen, Internet, sociala medier, allt som krossar boken för varje generaion – hittas hos Dagens Nyheter 1951 och 1952 heter det (förvisso angående USA):

”Att det ändå råder bokkrishänger samman med de sedan krigsslutet fördubblade produktionskostnaderna och det egenartade d istributionssystemet.”

Anno duzmal 1971 hette det i DN:

”Vi har en bokkris i landet. Förlagen har ekonomiska svårigheter och skär ner sin utgivning.”

samt med snyggt bruk av semikolon:

”En BOKKRIS är under uppsegling; den befinner sig redan en god bit över horisonten.”

Bokkrisen återkommer 1979, 1982, 1983,, 1986, 1991, 1993, 1997, 1999, 2007, 2011 och 2013 där det heter att F2å storsäljare skapar bokkris”. Vid det laget hade dock begreppet läskris börjat ersätta bokkirsen och första förekomsten hos DN ser vi 2008, sedan 2019 och efter pandemin duggar det tätare än SD rassar sig.

Men 1951 är för nybörjare. SvD pratar om bokkrisen redan 1907 och sedan 1928.

Men bokbranschen slår alltså rekord. Man får förmoda att sålda böcker korrellerar med lästa böcker, speciellt som allt mer blivit digital streaming och därmed bevisligen läses eller lyssnas på. Man kan själv titta på siffrorna och rekord efter rekord i Svenska Förläggareföreningens senaste rapport för 2025, baserat på 64 svenska förlags siffror.

Per capita har vi gått från tre böcker sålda per skalle i Sverige 1973 till sex böcker per skalle 2025. Verkar inte vara direkt bokkris eller läskris.

Visst, nyutgivningen är väl inte enormt ökande, men har varit lägre, men via digitala medier så ökar försäljningen av backlist när böcker inte längre bara finns i handeln i 3 – 4 år, utan ges evigt digitalt liv. En kulturell gärning i sig som bevarar äldre titlar, samt sätter hårdare press på nyutgivningen att vara bättre när man måste konkurrera tidigare utgivning och inte bara årets.

Bokförsäljningen i kronor ökade 8.8% förra året, antalet nya titlar ökade +11.1%. Pappersboken var oförändrad, men nya digitala exemplar ökade med +19.2%.

Skönlitteraturen ökade och där ligger 6% av intäkterna på e-bok, 54% på ljudbok, 14% via pocket och 26% via inbunden. Intressant då mina egna siffror som författare av underhållningslitteratur var 10% e-bok, 60% ljudbok, 14% pocket och 16% inbunden. Beror rimligtvis på att jag med då 14 böcker har en rejäl backlist som tuggar på, vilket minskar andelen som nyutgiven boks inbundet står för.

Till och med den enligt media krisande fackboksförsäljningen ökade 2025, men det var från ett bottenläge. Är det något som har skett så är det fackboksförsäljningen som har minskat, men totalt sett har alltså försäljningen av böcker stigit.

Barn och ungdomsböcker ökade sin försäljning med 20% från 2024 till 2025 till nytt rekord, där hela 83% är de lönsammaste och dyraste inbundna böckerna och endast 10% är ljudbok. För att påstås att barn och ungdomar inte längre läser så finns det inte belägg för det i siffrorna, tvärt om så läser barn och ungdomar alltså mer än någonsin.

Bokrean har dock minskat rejält från toppen efter millenieskiftet och står inte längre för 8% av försäljningen, utan bara 3%. Rimligtvis pga att allt mer är digital försäljning, vilket inte berörs av rean.

Nåja, vi vet ju alla att det var bättre förr samt att det är för jävligt i alla fall och regeringen måste göra något, men under tiden säljer svenska förlag och författare alltså böcker som aldrig tidigare.

Att sedan dagens föräldrar tycker att de var mycket bättre än sina barn hör föräldraskapet till. Alla föräldrar lever med sina verklighetsvarierade minnen och tror att deras egna barn antingen ska återupprepa föräldrarnas liv, eller kompensera för deras egna misslyckanden. Men vet ni vad – barnen finns inte till för din skull och för dina drömmars skull. De finns till för sin egen skull, för att bygga sina egna liv och realisera sina egna drömmar, inte kompensera dina misslyckanden. Och då innebär det att en del av dem inte kommer läsa så mycket som du tror att du gjorde när du var liten eller så mycket som du ville ha gjort eller vill att de ska göra. Fast du egentligen själv satt och spelade dataspel, läste serietidningar, tidningen Okej, spelade in blandband från P3:s musik, boffade lim, samt konsumerade videovåld. Kanske rent av djävulsdyrkade och spelade rollspel eller lyssnade på hårdrock. Det blev tydligen människa av dig ändå.

Jag är helt övertygad om att vi även om 40 år kommer få höra om bokkrisen och läskrisen. Och nej, ingen författare är garanterad någon försäljning och det är väl 50 – 100 skönförfattare i Sverige som kan leva med heltidslön på sin utgivning, för vilket det nog krävs iaf 50 000 sålda böcker om året. Likt i de flesta kulturbranscher är det något annat jobb som oftast står för försörjningen, eller en förstående sängpartner. Fast så länge någon kulturjournalist, som mot bättre vetande fått en bok förlagsutgiven i hopp om att dennes mediaplattform ska ge försäljning och fördelar för förlaget*, inte säljer tillräckligt av sin generationsroman eller barndomstrauman med elaka föräldrar för att kunna leva drömmen så kommer det nog fortsätta tjatas om läskrisen på kultursidorna.

Men så har det alltid varit. Och ändå skrivs det böcker.

Frågan är när vi får kriskrisen. Överanvändningen av ordet kris.

*ledtråd, jag säljer 100 000 böcker om året för att läsarna vill läsa dem, helt utan en enda recension på några kultursidor, men ingen vill veta var dina föräldrar köpte din tröja** bara för att du är journalist
**obskyr popkulturell referens