För att verkligen understryka den breda försvars- och säkerhetspolitiska enigheten hos de svenska riksdagspartierna bör den kommande S-regeringen låta Pål Jonson (M) – Sveriges förmodligen bästa försvarsminister genom tiderna – fortsätta som försvarsminister även i den nya regeringen. Det skulle vara ett kvitto att rikets säkerhet står över blockpolitik och förblir högsta prioritet.
Det sägs att vi har en bred blocköverskridande partipolitisk enighet kring återrustningen av svenskt försvar, svensk försvarspolitik, svenskt Natomedlemskap och svenskt stöd till Ukraina. Det har sagts mig rent av från Vänsterpartiet att inget kommer ändras på dessa punkter, utom möjligtvis att det får bli ett nytt byregemente för att göra Socialdemokraterna glada, förmodligen i Kiruna, då sossarna älskar organisations- och utbildningsenheten regemente trots kostnaderna det innebär utan egentlig operativ effekt.
I Sverige tillsätter riksdagen statsministern, efter att ha tillsatt en ny talman. Den kandidat som talmannen nominerar till statsminister och där endast en minoritet röstar nej blir statsminister. Talmannen kan alltså nominera en statsminister där inte en enda röst läggs positivt, så länge en minoritet röstar nej. Statsministerkandidaten behöver inte ens vara vald till riksdagen eller ens medlem i ett parti. Talmannen skulle kunna nominera Bianca Ingrosso till statsminister, och om inte riksdagen röstar emot kan hon sedan utse ministrar bäst hon vill – ministrar som inte heller behöver vara folkvalda. Vi kan i Sverige alltså ha en ren teknokratregering helt utan folkvalda. Svenkar röstar på vilka som ska sitta i riksdagen, inte vem som ska bilda regering.
Konsekvensen av detta är också att statsministern inte måste utse ministrar från riksdagens ledamöter, eller ens partimedlemmar alls. Och således kan Magdalena Andersson (S) efter valsegern i september utse sittande försvarsminister Pål Jonson (M) till fortsatt försvarsminister även i en S-regering. Han är trots allt den bästa kandidaten, och innebär den långsiktiga kontinuitet som svensk försvars- och säkerhetspolitik behöver.
Därmed får vi ett kvitto på att svensk försvars- och säkerhetspolitik ligger fast, liksom Natomedlemskapet och stödet till Ukraina.
Oavsett vilket ser bloggen nu fram emot en gemensam presskonferens med Andersson (S), avgående statsminister Kristersson (M) och gärna även Åkesson (SD), där alla tre partierna förklarar att oavsett valresultatet ligger planering, samsyn och enighet om svensk försvars- och säkehetspolitik, Natomedlemskapet och Sveriges roll i Nato, samt stödet till Ukraina fast och är inte en valfråga.
Sveriges frihet, nationella suveränitet och demokrati ska stå över partipolitiken. Håll presskonferensen som bekräftelse och ge sedan ett kvitto i Magdalena Anderssons (S) regering genom fortsatt förtroende för Pål Jonson (M) som Sveriges försvarsminister.
208 kommentarer
Insämmer! Jag tycker också att Jonsson ansträngt sig att inte vara partipolitisk i försvarsfrågorna.
Nä, till skillnad mot Carl-Oskar Bohlin, som förvisso är mycket kompetent i sin ministerroll, men som inte kan hålla sig från att vara väldigt politisk i andra frågor. Ser snarare att Bohlin satsat på partiledarpost längre fram.
Helt enig med föregående talare.
Om det sedan är partipolitiskt realistiskt, är en annan fråga.
COB är en kuf som borde styras upp, visavi sitt provokativa beteende.
Helt onödigt och kontraproduktivt för hans roll.
COB har ett svårt tweet-beef-beroende. Han har byggt hela sin politiska person runt detta.
Varje gång COB (gäller även Forsell) får ”feeling” och skriver ett debattinlägg så genereras ett antal nya väljare till oppositionen.
Märkligt att Moderaternas kommunikationsspecialister inte har koppel på honom.
Tror du och jag vet inte, ditt ogillande av COB och att jag tycker att han ofta är rolig samt funkar som murbräcka när byråkrati behöver forceras betyder inte att vi vet om han är en nettomagnet för väljare. Min gissning är att en ”Pål” är bättre för en befintlig superviktig verksamhet och en provokativ och forcerade ”COB” bättre när något bortglömt, försummat och sönderbyråkratiserat skall återuppväckas och ta plats. Men sådant ser jag mera i backspegel än framåt, det finns mycket som jag kan men att hålla koll på folk är inte en av de sakerna.
Jag förutsätter att M partiledningen köper opinionsundersökningar samt funderar på mixen av personligheter.
Apropå starka personligheter tyckte jag att vi släppte Hanif Bali för tidigt, han behövdes men tydligen tåldes inte kritik av Carl Bildt och han fortsatte som frifräsare och vart extremare. Men som sagt, lätt att vara klok i backspegeln.
Hanif kanske ansågs extrem på den skitnödiga tiden men idag är väl hans åsikter tämligen mainstream?
Han petade i sådant som det behövde petas i.
Jag hoppas att fönstret för ok diskussion nu för tiden är bredare så det svenska samhället inte fastnar i dumheter lika lätt men vete 17 hur det är.
Fun fact.
När Hanif fick flickvän och sedemera fru och barn så mognade även han.
Beteendet var på gränsen till Incel många gånger och hans lätt ändrade ton visar att män många gånger mår bra av den modererande och lugnande effekt kvinnor har på oss.
Även om jag höll med om en del sakfrågor Hanif hade så var ju karln helt dum i huvudet i sitt sätt att agera.
Synd han inte träffade en kvinna tidigare. Då hade han kunnat haft en post i regeringen
Nu blev det för mycket självsabotage
Han var sambo i början, men det höll väl inte. Fanns foton på när de typ klädde julgran tillsammans.
Trevligt att det har gått bra för Hanif! Sådant skvaller gillar jag.
I stämmer helt med LW! Bra att du tog upp detta och hoppas det blir verklighet!
Det kommer inte att hända.
Vi lär få tillbaka en proppmätt och trött Peter Hultqvist.
Plus att vi får både Kommunister och MiljöKommunister i en regering, som vill ta sverige ut ur nato och gå tillbaka till rysskramande doktrin, för att inte stöta oss med Putte i ryssland.
Införa en mobiliserings-skatt. Tillåta att fler vind-industriområden godkänns i havet , som vi för övrigt får betala anslutningsavgifterna för. Med mera , med mera………..
Mycket är fel i denna regering också, men jag befarar att det kommer bli mycket värre om vänstersidan kommer till makten och låter riksdagen kantra ännu mer åt vänster…
Som politiskt aktiv jävligt i mitten kan jag inte annat än att hålla med om att PJ är mycket bra – och välkommet nog avhåller sig från det traditionella tjafset.
Så bra idé av den orsaken.
Däremot troligen i praktiken otänkbart, tyvärr.
Men vem vet? Det kan vara läge för samlingsregering fortare än vi anar.
Gällande stabilitet i kursen håller jag med dig till fullo. Men ett generellt råd för den som tycker så att ju att undvika att bidra till att ge ytterkanterna för stort inflytande.
Bara för att man kallar sig Svärjevän eller fredis och nu håller med om allt för att det är politiskt självmord att inte göra det, så betyder det inte att man egentligen har ändrat sig.
Man tycker fortfarande om pengarna från Putler.
Fast även i mitten så måste man stödja något av alternativen S eller MKd, och då kommer ytterkanterna (Mp/V/Sd) med på köpet
Tänker inte helt osökt på Bo Balderssons böcker och statsrådet som sitter kvar. Inga andra liknelser i övrigt 🙂
Tänkte detsamma. Bo Balderssons statsråd stod också utanför partipolitiskt käbbel och som justitieminister löste han mord på löpande band. 😆
I övrigt håller jag med om att Pål Jonsson är den mest kompetente försvarsminister vi haft sen Karl XI.
Kompetent genom sin inkompetens. BBs statsråd alltså, inte PJ.
Ja, det borde gå att komma överens om. Jag kan inte se någon lämpligare.
Finns inte. Det är krig.
Då är man försiktig med omsvängningar.
Som sagt, det borde gå. Fast det föreligger alltså en viss tveksamhet om det blir verklighet. Jag håller åtminstone med bloggaren om förslaget.
+1
helt riktigt själv lade jag en twet om det för 2 dagar sedan Litekul 😀
Bra förslag!
Hög tid att riva ”blockgränsen” som allt för länge varit en mental berlinmur i svensk politik!
Ett regeringssamarbete, grundat på samsyn i säkerhets- och försvarsfrågor, där bl a M och S ingår borde inte vara omöjligt att få till stånd. Då vore ju PJ självklar som fortsatt försvarsminister.
Förmodligen ett av de bästa förslagen på bloggen nånsin!
Enig
HEAR HEAR
Totalt medhåll.
Ett ÄNNU bättre förslag hade väl dock varit, att se till att rösta på Tidö så han behålls till extremt mycket större sannolikhet, och så vi slipper tomten Peter Hultqvist som varken är bra för Sverige eller Ukraina
Alla här röstar väl Tidö redan, så inget som skrivs här kommer ge en enda röst till Tidö.
Varför tror du plötsligt att alla andra röstar?
Alla som röstar alltså.
*nästan alla
Nja, har inte riktigt sett så ut i de andra politiska inläggen som du lagt upp. Men visst hade cornucopialäsarna all makt hade det säkerligen blivit nya år för Tidö.
Jag raljerar förstås.
Tack!
Jag vill också Pål Jonsson ska sitta kvar.
Jag skulle därför rösta M, men sedan framkom det de skulle stödja för mig fel politik.
Jag fick nu lösningen.
S, lova ha kvar Jonsson så röstar jag på er.
Annars? Blankt?
Att rösta blankt eller avstå är också en röst. Har du i grunden en borgerlig inställning och avstår att rösta så blir det i praktiken en röst på vänstersidan. Borgarsidan förlorar ju en röst. Tvärtom blir det samma så klart. Så att avstå är en röst på endera sidan!
Bu-hu.
Jag röstar blankt. Går inte att ta någon på allvar i media som kallar sig politiskt oberoende, men sedan går och röstar på ett parti. Sedan får du försöka med härskartekniker bäst du vill, de fungerar inte på mig.
Janne Josefsson sa i en intervju att alla veta att han är vänster men för att kunna tas som seriös journalist avstår han från att rösta.
Instämmer till 100% med LW, jag haft samma ide’ ett längre tag och som jag också diskuterat med vänner vilka oftast håller med
🇺🇦🇸🇪🇺🇦
Sprid och förstärk.
Känner på mig Gripen kommer till Ukraina fortare än kvickt…
Nemiroff inte efter valet vilket fall.
Ytterligare en tungt vägande orsak att behålla Pål är att han är disputerad (inom sitt område)… Tyvärr en sällsynthet bland Svenska ministrar.
Kallas det samlingsregering då eftersom PJ är med i M?
Lämpligt med det i kristider.
Nä, det gör det inte.
Nä. Det var det inte.
Fick söka lite, dålig på politiska saker.
Om man bortser från totala kovändningen kring NATO så var väl Peter Hultqvist ganska respekterad av både vänster och höger? Så jag tror inte det kommer hända.
Var han? Fick intrycket att han fick jobbet enbart för lång och trogen tjänstgöring i partiet? Kan ha fel dock och han på riktigt var respekterad.
Det får man nog säga om till och med Timbro verkade gilla honom:
https://timbro.se/smedjan/mannen-som-kunde-tala-med-mop-ar/
Timbro som jag en gång uppskattade har blivit extremnyliberalister jag inte litar på.
Nej, Timbro har blivit svärjisar och förkastar nyliberalismen. Numera handlar Timbro mer om koncentrationsläger och den slutliga lösningen på invandrarfrågan.
Där är vi inte överens. Det jag ser med bla PM Nilsson är en nyliberal ”öppna gränser”-politik och förklara gärna hur Timbros debattinlägg kan ses som svärjisar.
Förövrigt finns det inga partier som pratar om koncentrationsläger..
P Nilsson , Du menar ÅL- viskaren ??? Är han för något annat än tjuvfiske ? Är det liberalt ?
Jämför gärna deras CV.
Jag säger inte emot på den punkten. Tror ändå inte det kommer hända. Det är för mycket politiskt kapital inblandat.
Jag har ingenting emot PJ men kan inte se att han kompetensmässigt skulle vara så överlägsen PH att regeringsbildaren skall ta på sig all intern kritik som skulle följa på ett sådant oväntat grepp.
PH har suttit i försvarsutskottet sedan 2011, fyller 68 till jul och är kanske ingen framtidsman. Låt honom sitta kvar som ordförande i försvRsutKottet så fortsätter Pål i sin roll, business as usual för bägge!
inget nytt med Det detta sker med denästan samtliga Färsvarminsistrar
Helt rätt precis som Jan Eliasson är Pål mer en tjänsteman som lever för byråkratin och att göra det bästa jobbet framför politiken och rävspel. Jag tror dock det blir svårt att hålla tillbaka Hultqvist men hoppas han är man nog att ta erbjudande från Pål att bli introducerad till alla han träffat senaste åren och fortsätta ta med honom/lyssna till honom.
Jag kan ha fel, men var inte Sven Romanus – justitieminister 1976–1979 och Carl Axel Petri – energiminister 1979–1981 och justitieminister 1981–1982 ”partilösa domare”.
Kanste tar emot att Magda tar in en moderat som minister, men Pål Jonsson kan ju alltid gå ur Moderaterna och inte ställa upp i valet, om man har en ”deal” klar före valet.
Det stämmer, vi har haft ”opolitiska” ministrar tidigare.
Ove Rainer var väl inte heller känd som partimedlem innan han blev jumin?
Sällan man loggar in och kommenterar numera när andra gör det så bra men detta var banne mig det bästa jag läst sedan stjärnserien som numera ligger på delad förstaplats med detta inlägg av LW 👍
Registrerade mig bara för att hålla med. Men då jag är en regelbunden läsare sedan länge vill jag också passa på att tacka Lars W för den här bloggen, som jag verkligen uppskattar att följa!
Kommer inte ske. När Socialdemokratiska maktpartiet får makten ska alla lojala politruker få sin plats vid köttgrytan, den politiska adeln ska få sina förläningar för lång och trogen tjänst.
Håller med. Önskar samma som bloggaren men tror du får rätt.
Lysande förslag, men mitt förtroende att svenska politiker skulle fatta ett så rationellt beslut är mycket lågt. Men ska inte komma här och sprida negativitet runt ett bra förslag. Heja heja Pål J.
Kan ni utveckla varför han är så bra? Jag tycker inte jag har läst mycket om honom alls, varken här eller i pressen. Så jag har dålig uppfattning, förutom möjligen att försvaret känns lite mer framåtlutat och villigt att lära än tidigare.
Hög trovärdighet. Militär snarare än politisk framtoning. Djupa fackkunskap, pragmatiska ledarstil och förmåga att skapa blocköverskridande enighet i en tid av historiska säkerhetspolitiska utmaningar. Inte så illa, tycker jag.
+1. Och det tyckt av en person strax till vänster om mitten (”betongsosse, högersosse” etc).
Förr var justitieminister ett opolitiskt uppdrag. Otänkbart att innehas av någon som inte hade utbildning inom juridik. Kanske borde även denna post vara liknande.
Varför inte alla ministerposter? En bonde som landsbygdsminister, en läkare för sjukvård etc. Vem säger att inte en ren teknokratregering kan vara enormt bra för att slippa politiskt käbbel.
Det verkar som sådana funkar sådär. Fackfolk kan sina egna fack, men inte nödvändigtvis andras. Det ger ibland ett tunnelseende som kan bli direkt skadligt när olika intressen ska ställas emot varandra.
Ett problem med en sådan lösning är att den med största sannolikhet skulle skjuta Påls framtidsutsikter inom det egna partiet i sank.
Dels så är väl regeringen formellt sett kollektivt ansvarig för den politik man för, och även om så inte vore fallet så skulle det faktum att han suttit i en icke-höger regering förmodligen utnyttjas mot honom av rivaler inom det egna partiet.
Jag håller med. MÖJLIGEN kan jag tänka mig att PJ och Bohlin får sitta med som ständiga rådgivare i det nya departementet för automatiserad krigföring, eeeeehhh, försvarsföring, som bildas efter valet. Dvs Drönardepartementet. PJ som teknisk expert och Bohlin som rådgivare för hur man utbildar hela Sveriges befolkning i att köra drönare.
Sedan får väl Thorvaldsson och några från industrin sitta med för att planera massproduktion. Om Volvo stängs ute från USA-marknaden lär viss personal därifrån och en stor mängd konsulter bli tillgängliga för detta.
Räcker med fem ministrar för beslut. Vi har haft teknokratministrar förut, främst jusititeminister, som därmed inte deltagit i beslut som inte omfattat dennes ämne.
Poängen att Bianca Ingrosso skulle kunna bli statsminister ifall talmannen föreslår det och en majoritet i riksdagen inte röstar emot är elegant!
Mitt inlägg i frågan är annars att en samlingsregering mellan S och M känns mycket osannolik, åtminstone i början av mandatperioden. Om Tidöpartierna skulle vinna så är det givetvis inte aktuellt, fast Jonson får antagligen inte sitta kvar ändå. Om inte M gör ett mycket bättre val än nuvarande opinionsundersökningar får vi istället då SD-märkta försvars- och utrikesminstrar (eller statsminister).
För att vara lite konstruktiv skulle man istället kunna föreslå att S (om den sidan vinner) engagerar Mykhailo Fedorov. Säkert ännu bättre än Jonson. Han skulle behöva bli svensk medborgare. Men det går väl att fixa, om bara viljan finns.
Jag håller med bloggaren, men om någon tror att Magda är karl nog att peta dalmasen för en moderat är man naiv. Om Thomas Baudin får sitta kvar sitter dalmasen tio gånger tryggare. Sedan är väl dalmasen hyfsat kompetent. Han har väl inte varit värre än alla andra sossar eller militärledningen när det gäller att förutse det ryska anfallet 2022 och när det gäller motståndet mot NATO var väl det helt nödvändigt för att vara minister tills Magda vände på klacken.
Litar inte på att S med samarbetspartier skulle föra samma offensiva politik för Ukraina som regeringen gör idag.
Du har helt rätt. Löftet om att det bara är ett byregemente Kiruna är nu för stunden. 4 år är lång tid. Vänstern kommer att återinföra det statliga ekonomiska stödet till svenska fredsorganisationer (svenska freds) och kalla det för stöd till Ukraina.
Jag skulle inte vara säker på att vänstersidan klarar att bilda en (majoritets)regering även om de vinner valet. Att dessutom ta in representanter för ett femte parti i regeringen låter osannolikt, även om jag gärna ser att PJ sitter kvar.
Vinner högersidan sitter han kvar och vi vet ungefär vad vi får i övrigt. Vinner vänstersidan väntar spännande tider som kommer bero på hur den exakta mandatfördelningen på partinivå fördelar sig i riksdagen – blir det vänsterlutande eller mittenlutande? Och hur tuff kommer Magda vara i förhandlingarna? Hur långt mot extraval kommer hon våga driva dem?
Jag förutspår en minoritetsregering med S i spetsen. Om det blir ihop med andra partier beror på valresultatet.
En majoritetsregering på vänstersidan lär nämligen bli svår att få ihop, men den mest sannolika sådana är om S+Mp+C får majoritet. Tror inte S+V+Mp i regering kommer att inträffa, än mindre S+V+Mp+C.
En V-inkluserande regering kräver att V gör ett jätteval och når uppåt 10% eller mer och därmed blir omöjligt för Magda att runda.
Notera för övrigt att även regeringen Kristersson är en minoritetsregering, och nästan hur det än går i valet kommer den vara ett minne blott.
Oavsett hur vänstersidan konstituerar sig efter valet kommer det vara enorma spänningar. Men jag tror som du att det väldigt mycket till innan v får sitta i regeringen fast å andra sidan kommer deras mandat sannolikt behövas. Alternativet (om inte s-mp-c får majoritet) är för s-mp-c att sy ihop en uppgörelse över blockgränsen, och så länge mp och c är med så är sd uteslutna. Kvarstår m och kd. Går m med på det riskerar de att krossas av sd i nästa val. För kd är risken mindre, särskilt om de kan visa på sakpolitiska resultat av en sådan uppgörelse.
Ett alternativ som kanske kommer bli alltmer lockande för s i takt med att förhandlingarna kärvar är att vara ensamma i regeringen och göra upp om budget mm med sd. Då ställs alla andra utanför inflytande. Frågan är då snarare om de hellre tar ett extraval eller om bara hotet om ett sådant samarbete kan få småpartierna att mjukna. Kräver förstås att s slaktar några heliga kor först men det har de gjort förr.
S kommer inte samarbeta med Sd. Högersidan verkar ha svårt att förstå hur diskvalificerande de är. Tidöpartierna upptäcker det nu och står helt oförstående inför att de ej belönas av väljarna för vad de tycker har varit en framgångsrik mandatperiod. Om S+Mp+C får fler mandat än M+Sd+Kd, vilket inte verkar helt omöjligt i dagsläget) så behövs bara att V inte aktivt röstar med oppositionen, vilket de inte kommer göra i mer än undantagsfall.
S kommer att köra allt som krävs för att få makten. Så om det krävs att de samregerar med SD kommer de att göra det och sedan säga att det har de alltid tyckt. Varefter A-pressen bekräftar att det alltid varit så och sedan är det sant.
Jo, jag tror inte heller på att det kommer hända men perspektivet – även hos s – kommer ändra sig efter valet om de inte kommer överens och ju närmare extraval det kommer.
Men s-mp-c har väl nu inte övertag på m-sd-kd? Och även om det blir så efter valet, så vad ska offras till v för att inte rösta rött i statsministeromröstningen? Något som också alltså c kan leva med? Och hur ska mp och c sluta fred i skogsfrågor och annat som har med markägande att göra? Oavsett, och som sagt, spännande kommer det bli.
Enligt val.digital (sammanvägt) idag så har S+Mp+C 45.3% och M+Kd+Sd 42.4%.
Kanske minns jag helt galet, men får för mig att V fällde S-budgeten så Magda blev tvungen att regera på den borgerliga budgeten. Nåt sånt var det.
Jo, V röstade alltså för oppositionen – låt vara passivt.
Nooshi är främst för Nooshi. Landet må komma i andra hand. (Vilket land?)
Jo de fällde regeringen då M+ röstade mot marknadshyror i nyproduktion. V röstade egentligen på egen politik, det var M m fl som röstade mot sin egen politik för chansen att få fälla regeringen. Som sagt, det kan i undantagsfall vara så att V+M+Kd+Sd röstar samma, men det lär inte vara speciellt ofta.
Man kan ju också tänka att s-mp bildar regering och c och v får saftiga köttstycken för att hålla sig utanför. Det är tveksamt om den ena av dem kommer att tolerera att den andra kommer in i regeringen eftersom båda hajar att den andre kommer ge den lutning av politiken som den förste av dem inte vill ha. Och vice versa.
När de ändå håller på så kan de gärna ställa mp utanför också. Sossarna i all ära men vilket gäng de måste försöka samla ihop. Popcornläge.
En 1/4 samlingsregering och kontinuitet inom ett område vi är överens om utan att politiken i övrigt blir låst. Det är en lysande idé.
Kanske kan den även få fart på valrörelsen inom alla andra områden? Kanske befinner jag mig inom någon bubbla men valårskänslan infinner sig inte.
Håller med. Extremt ljum valrörelse så här långt. Å andra sidan – sossarna behöver bara hålla käften och inte göra utspel eller svara på provokationer så vinner de valet.
Det är bra om demokratin jobbar lite inför valet.
Apropå det anser jag sedan länge att vi borde osynka riksdagsvalet med kommun®ion så vi har svenskt val vartannat år så partisterna både kommer ihåg hur man kampanjar, journalisterna hur man bevakar val, väljarna hittar till vallokalerna och de lokala frågorna kommer fram mera.
Håller med. Som det är nu sitter riksdagspolitiker och utlovar saker som är region- eller kommunalpolitik. Vore bättre med val i osynk, men blir förstås dyrare.
Att hålla igång demokratin är en lika dum utgift som riksrevisionen.
Det är kanske sunt?
Studier pekar på att folk varken röstar på bäst valfläsk eller vinnare av krystade tevedebatter eller sexig personlighet, utan på ideologi och sakpolitik.
Det är väl mest pressen som behöver klick som vill ha en valrörelse …
Antar att Pål Jonsson är för breda politiska lösningar när det gäller försvarspolitiken. Han lär ha sagt vid ett tillfälle att regeringar kommer och går, så det är viktigare att komma överens på lång sikt än att få i genom sin vilja på kort sikt. 🥸
Ryggdunkeriet inom den politiska adeln gör det goda förslaget helt orimligt.
Bra förslag, men… Regeringen fattar beslut kollektivt. Vilket innebär att PJ måste stå bakom allt regeringen hittar på. Det kommer inte PJ ställa upp på. Om SD, S och M bildar regeringen efter valen kommer dock saken i ett annat läge.
Nej. Räcker med fem ministrar för beslut. Vi har haft teknokratministrar förut, främst jusititeminister, som därmed inte deltagit i beslut som inte omfattat dennes ämne.
Jag är skeptisk till en sån lösning, inte för att PJ behöver bytas egentligen, men för att det lätt skapar en debatt kring att ”det spelar ingen roll vad vi röstar på” som öppnar för att det helt plötsligt dyker upp ett nytt litet pro-ryskt parti som ”utmanar etablissemanget / eliten”. Kanske kommer det heta Fredspartiet, med sånt som nedrustning som hjärtefrågor. Därifrån är det bara att titta i backspegel och se hur ”SD mot alla / alla mot SD” slutade.
Föreslog samma sak för ett gäng urmoderater häromveckan 🙂 tycker det vore en bra lösning om vi inte kan få till lite mer mittenpolitik på annat vis 🙂
Bra förslag, men osannolikt
Om man breddar perspektivet och leker med tanken kanske man skulle vilja fortsätta ”toppa laget” över partigränserna för landets väl.
Vem och vilka landar på vilka positioner, vi kan ju börja med vem ska bara statsminister om man ska toppa laget?
Hade gärna sett Östling som statsminister.
Jag tar saker som S aldrig skulle kunna genomföra för 500 000 kronor, tack.
Läs Ledarsidornas artiklar idag om socialdemokraternas djupa samarbete med ryssland. Ännu en anledning att behålla Pål
Läser man Ledarsidorna kan man logga ut från den här bloggen. En av de svärjissajter som gör sitt bästa för att så split i Sverige.
+1!
En åsikt som nån
Den gamle soosebyråkraten?
Även sossar som Jan Emanuel, Lotta Gröning och Johan Westerholm kan radikaliseras.
Höll på att glömma Widar Andersson.
Radikalisering brukar vara kopplad till Swishtiggeri. https://cornucopia.se/2019/12/sjalvradikaliseringen-pa-swish-medias/
@HEASM66,
kanske för att de vaknat till?
Förstår inte hur Ledarsidorna som ofta kritiserar SD kan ses som sverissite?
Jag har ingen om vad Ledarsidorna är nuförtiden. Har inte läst något därifrån på många år. Då hetsade de mot invandrare och argumenterade för Sd-samarbete.
Håller med i sak men politiskt omöjligt tyvärr.
Ja, det var ett roligt förslag. Helt orealistiskt pga flera anledningar men framförallt:
1. PJ och M är nog inte intresserade då det skulle bakbinda hela deras valrörelse.
2. PJ kommer vara rökt i sin karriär inom M. Han skulle behöva lämna M innan valet.
3. En minister skall stå solidariskt bakom alla regeringens beslut (se t ex gråtande Mp-minister under flyktingkrisen). Orealistiskt för PJ
4. Orealistiskt att S skulle ”skänka” bort en av de mer inflytelserika ministerposterna i en framtida regering till en huvudmotståndare.
Måste också säga att de kommentatorer som tror att COB är ett partiledarämne sitter djupt inne i en ekobubbla. Jag som inte är Tidöfanatiker skulle skratta gått åt ett sådant självmål.
COB är en PÖP, alltså Politiskt Överintresserad Person. Som sådan är han orimlig som statsminister, han är nämligen helt oförmögen till att prata med bönder på bönders vis.
MP satt väl inte i regering under flytkingvågen 2015, de var bara ett stödparti.
Säger inte COB är ett ämne, tänker att det är vad han satsar på.
Åsa Romson var vice statsminister 2015 så jag tror nog hon satt i regeringen.
Punkt 1. är ditt starkaste argument. Det skulle kunna vara den tveksamheten som gör att M inte hoppar på tåget. Tidö är väl måttligt intresserade av att nu diskutera vad som händer efter att de förlorat valet … Men det vore bäst för landet om PJ fick fortsätta. Men ännu så länge hör man väldigt lite om en sådan lösning.
S har väl något av en historia av att ha någon minister ibland som inte kommer från ”rörelsen”. Tomas Bodström var väl t ex inte medlem när han blev justitieminister. Har även för mig att Perssons nuvarande fru var V innan hon blev minister och bytte parti till S. Att plocka en minister från M däremot är nog lite väl magstarkt för partiet.
Ja, mitt perspektiv är enbart utifrån den mest lämpliga, enligt mig. Men jag inser ju att det blir svårt. Lite av ett önsketänkande. Båda sidorna är förmodligen låsta i sina positioner, även om deras ambition är ge Sverige det bästa för landet.
Intressant lösning. Utifrån ett strategiskt perspektiv ska Magda lägga Hultqvist och Jonsson i var sin vågskål. Vi ser ofärdstider och Magda som trolig statsminister men är knappast en landsmoder. Hon skulle då kunna offra Hultqvist, ta in PJ istället och åstadkomma en mer stabil landsmoderlig regering. Det tror jag Magda och socialdemokraterna skulle vinna på, liksom Sverige. Enda offret är principen om att ”ta hand om de sina”. Men socialdemokraterna visar ffg att de sätter Sverige först, vilket bör väcka statsmannamässig respekt både inrikes och utrikes. Alla vinner, utom möjligtvis Hultqvist, men jag tror faktiskt han kan leva med det. Han verkar vara svensk i första hand, och socialdemokrat i andra hand. Utmärkt förslag!!
Och han är 68 bast i tredje hand. Ge honom ordförandeposten i försvarsutskottet så har han sitt på det torra. Eller kanske Talmansposten.
Herregud så många våta högerdrömmar i kommentarsfältet. Som om det inte skulle finnas kompetens inom S för att sålla fram en försvarsminister. Eftersom svensk ukraina- och rysslandspolitik i egentlig mening är superenkel krävs det inte någon stålman/kvinna för det uppdraget. En moderatpolitiker i en S-ledd regeringen bara för att ni fått nå’n bromance på honom är inte särskilt djuplodande tankar. Skulle vara för dialekten skull då men Hultqvists dialekt är rätt go’ den med. Om nu Hultqvist är s-alternativet.
Och så är det väl dags att lägga av med att dra fantasier om att V och Mp inte skulle stödja Ukraina lika mycket som gjorts hittills.
Hej Telys! Förstår att du tänker enligt den vanliga socialdemokratiska doktrinen. Självklart finns försvarsministerämnen inom socialdemokratin. Men det är inte det som prövas i denna tråd. Visst är det mer djuplodande att pröva PJ som ett bättre alternativ för Sverige. Visst är det å andra sidan grunt att föreslå Hultqvist och ännu grundare att föreslå någon annan oprövad som anses stå på tur i det socialdemokratiska ledet. Om socialdemokratin ska kunna lyfta sig ett snäpp till, för att åter bli statsbärande med Sveriges väl för ögonen, så är PJ ett bra förslag. Men Hultqvist är också bra och pragmatiskt och kommer att klara försvarsministerposte på ett bra sätt.
Med tanke på hur många uppdrag Morgan Johansson fått i S så står det nog sådär till med kompentensbasen i partiet.
Långt ifrån bara högerlutande som tycker det är en mycket bra tanke.
Helst skulle jag i och för sig sen en S&M-regering för att slippa V, Mp, Sd.
Drömma kan man ju…
//Vänsterlutande egenföretagare.
Anders Ygeman kanske. Eller Anna Johansson eller Strandhäll?
Tack DJ, nu fick jag huvudvärk.
En god tanke om PJ men kommer tyvärr inte att ske. Vi får nog vara glada om vi slipper Nooshi Dadgostar som försvarsminister, Morgan Johansson som justitieminister och Annika Hirvonen som migrationsminister.🙄
Och fattar inte dom som klagar på COB. Kompetent och kunnig. Vad är det för fel med det? Vill vi hellre ha en inkompetent minister som gör sig bra i rutan och pratar en massa goja?
Och som svar till LW: jo, MP satt definitivt i regeringen 2015! Minns Romsons tårar på presskonferensen.
Och slutligen, förstår inte varför Ledarsidorna ses som en svärjissajt. Vore intressant med en förklaring vad som gör att dom hamnar i det facket.
Instämmer på allt du skriver.
Hoppas M går på din linje och väljer ett sänke som COB till nästa partiledare.
Ingen dum idé, men har svårt att tro att den kan realiseras.
PJ är säkert helt OK som person och han har fackkunskap vilket är bra att ha också för en minister. Hans uppdrag har kanske inte varit det allra svåraste politiskt sett eftersom alla i huvudsak varit överens om politiken, och hans budget ökat med rekordsiffror varje år. Dessutom har han haft ÖB och försvarsmakten att luta sig mot. Men han skall ändå ha en eloge för han i ett känsligt internationellt läge satt landet främst, och inte använt sin position för att hetsa mot motståndare och minoriteter och allmänt så splittring. I motsats då till sin kollega Bohlin som väl knappast kommer att saknas av någon utom av sin och Hanif Balis falang inom M, och som lyckats få civilförsvar att bli ett konfliktämne i politiken, en herostratisk bedrift i det lilla.
För övrigt finns det väl inte så många lyckade exempel på sidbytare inom svensk politik. Carl Tham som gick från FP till S var ingen höjdare, och sedan finns det Ylva Johansson och någon som gick från KD till SD. Det är viktigt att gå in i politiken tidigt, helst innan man fyller moppe, gäller lika mycket M som S, och om man kommer in senare går det inte att backa bandet och bygga upp sådana kontakter i efterhand. Om detta är det bästa sättet att välja ut ledare (tänk Carney, Zelenskyy eller Stubb) är en annan fråga. Men så fungerar nu vårt land.
Pål är mycket bra!!
Men jag tror det faller på att både S och M inte blir glada. Så det händer nog inte.
Om nu Magda vinner valet.
Hm, men behåll funktionen Nationell Säkerhetsrådgivare, och sätt Pål där!
Om PH och PJ kör en duo så är båda de två stora statsbärande partierna hand i hand och vi har den största formella försvarspolitiska enigheten sedan beredskapsåren.
Då Pål i så fall inte är minister behöver han inte stå bakom alla ev rödgröna beslut i resten av politiken heller.
Kanske inte heller blir så mycket tjafs om att det inte spelar någon roll vad man röstar på?
Kan tänka mig viss nedsida för S, ’legitimimerar’ någon tidö kommer det heta på den sidan. Men det får dom ta 😉
(Tillhör inte själv något parti eller falang, så jag kan tänka gott om både Pål och PH😎 )
Räcker med fem ministrar för beslut. Vi har haft teknokratministrar förut, främst jusititeminister, som därmed inte deltagit i beslut som inte omfattat dennes ämne.
I teorin funkar det. Men en minister som enbart är med om beslut inom sitt område tror jag inte man satsar på
Som jag förstår saken, så är alla ministrar kollektivt ansvariga för regeringens beslut.
Att det tydligen bara behövs 5 ministrar för att regeringen skall vara beslutsfähig ändrar inte detta. Även en teknokratminister som bara deltar i beslut rörande sitt fögderi skulle vara medansvarig för allt annat som regeringen hittar på.
Dessutom verkar det vara god sedan att teknokratministrar går med i det parti som de sitter för. Jag vill minnas att både Rainer och Bodström gick med i (s) innan de blev ministrar.
Bodström kanske inte var partist till att börja med men hans pappa var väl försvarsminister (plåtschabraken om någon minns) och har också för mig att han (Bodström den yngre) jobbade på en sosseanknuten advokatfirma. Så även om han inte var partist fanns starka kopplingar. Sosseadel kallas det ibland. Nepobaby om det hade varit inom kulturens värld.
Nationell Säkerhetsrådgivare har varit en katastrof med personer som handskas väldigt ovarsamt med hemligheter. Den positionen kommer med största sannolikhet avvecklas vid regeringsskifte.
Visst har det varit det.
Men jag misstänker att Pål är bättre kvalificerad
Det är nog en enklare och mindre kontroversiell lösning.
En bred koalitionsregering med S och M (och kanske C, L, KD) vore det bästa för Sverige i nuvarande läge: Vi är i krig med arvfienden Ryssland, om än bara hybridkrig än så länge…
De tre partierna SD, MP och V är helt opålitliga i det här svåra läget.
En bred koalitionsregering med S och M (och kanske C, L, KD) vore det bästa för Sverige i nuvarande läge: Vi är i krig med arvfienden Ryssland, om än bara hybridkrig än så länge…
De tre partierna SD, MP och V är helt opålitliga i det här svåra läget.
Utmärkt tanke! 👍
Inte läst all kommentarer men M kan säkert få PJ som försvarsminister bara dom dumpar brunskjortorna och ansluter sej till en bred samlingsregering som vore bra för Sverige nu, kommer ju tyvärr inte hända då man fortfarande tror man är näst största partiet och ska klamra sej fast vid det.
När L är borta så finns det sd och spillror av moderater, och ja ’största energikrisen’ Ebba också, vad kan dom uppnå i opposition?
Jag tror att om (när) Tidöpartierna förlorar valet kommer det att bli en omfattande rockad i politiken. Det är svårt att tolka Busch på något annat sätt än att KD kommer att söka samarbete med S. L kommer att den utstakade vägen inte funkar alls och göra det samma (om man sitter kvar). M kommer att inse att man inte får väljare på att låta som SD utan bara skrämmer bort mittenväljarna. S vill å sin sida absolut inte jobba med V och helst inte heller med Mp. Beroende på hur bra de går för C så tror jag absolut vi kan tänka oss antingen S+C+Kd eller rakt av S+M (+C). Det hade brutit upp blockpolitiken och tror jag blir långsiktigt positivt för det svenska politiska klimatet.
Min poäng är alltså att jag snarare tror att det blir en ren koalitionsregering med S+M än att det blir aktuellt att låta försvarsministern sitta kvar.
Det hade varit dåligt! Det vi vet är att oppositionen ALLTID växer till gentemot de som sitter i regering oavsett hur väl regeringen presterar. Se bara på det här valet. Om de vettiga partierna sätter sig i samma regering innebär det att tokisterna kommer att växa till. DET vill vi inte!
Som några kanske vet skiftade jag bana ganska sent i livet från att tidigare jobbat som mjukvaruingenjör i en internationell miljö, till att bli lärare först på grundskola och sedan på en gymnasieskola som, låt oss säga, inte direkt attraherar de mest studiebegåvade i Sverige eller ens Malmö, vilket säger en del.
Nåväl, vad jag lärt sedan mitt skifte är att jag, och jag tror de flesta som läser den här bloggen, lever i en bubbla där man träffar mest personer som är ens kognitiva relativt likar. Ni har ingen känsla eller aning om den kognitiva svaghet och enastående okunskap som vederfars en gigantisk del av Sveriges befolkning. Ni som läser denna blogg har förmodligen ingen aning om den fullständiga obildbarhet som vederfars så gigantisk del av befolkningen.
Kanske tror ni mig inte. Här kommer ett exempel på svar från en inte unik elev på samhällsvetenskapliga programmet (dagens mänskliga svenska sophög) som efter omfattande undervisning i ämnet, fick frågan: ”Vem är Severiges statschef?”. Svaret var ”Kung Gustav Wasa.” Hade eleven bara svarat ”kung” hade hen fått full poäng.
I mina ämnen är det inte alls ovanligt att teknikelever i tredje klass inte kan lösa ut tex v ur s=v*t. Och de är bland de bästa av de som inte har föräldrar kloka nog att veta att ens telningar inte bör gå i skola i det som blivit kloakhålet Malmö, utan i Lund.I Lund examineras nästan alla från kimmunal naturvetenskaplig eller teknisk linje trots att de inte fuskar. I Malmö examineras en förskräckande liten del, trots att det pga tryck och uppenbara belöningar från ledning fuskas rejält. Jag kan tänka mig att det ser liknande ut i andra delar av landet.
Det finns ju en debatt runt ”Vad händer om hela Sverige blir som Malmö?”
Även böcker i ämnet.
Med all respekt men du verkar rätt olämplig som lärare om du ser på studenter som obildbara och att de tillhör en mänsklig sophög.
Hen kanske använder en kargare ordval men i grund stämmer det. Samhäll ( och HK och liknande) är uppsamlingsutbildningar och tyvärr är många totalt aningslösa.
Jag har hand om lärlingar i ett praktiskt yrke och elever från lund ( eller hellre från eslöv etc) är det milsvid skillnad på jämfört med de från malmö. Man måste med malmöelever oftast jobba med grundläggande värderingar som tex att homosexuella får leva osv. ( För att inte tala om matematiken.)
Eh, samhäll uppsamlingsutbildning. Tjena. Är det bara natur som räknas?
@Ofredrik Jag tänker inte bemöta resten av din rant, men nej, det finns ingen naturlag att oppositionen ökar i opposition. Det är normen i många länder att allianser skiftar och att partier gör vad de kan för att maximera sitt eget inflytande. I t.ex Finland har man inga egentliga block, och det luckras också upp i Danmark. Utan uttalad blockpolitik är det inget problem för ett parti att både sitta i regeringen och bedriva opposition. S+M har också fördelen att det splittrar oppositionen i två grupper som sannolikt inte kommer att kunna samarbeta.
Nja, jag tror inte kd kommer göra samma misstag som L och vela fram och tillbaka. Om C har vunnit på att vara hårdnackade mot både sd och v lär vi märka efter valet men deras motstånd har hittills haft som enda resultat att de varit helt irrelevanta hela denna mandatperioden och högst begränsat inflytade förra. Lite mer förrförra (januariavtalet). Inte minst har de också haft stora ledningsproblem, som det ju kanske blir i organisationer på dekis (i det här fallet utan inflytande).
s+m tror jag inte heller på. m har för mycket att förlora på det.
Vinner vänstersidan står vi nog inför en ganska rörig period i svensk politik, är jag rädd.
Regeringssidans huvudproblem är att huvuddelen av väljarna inte alls gillar SD. Går man SD till mötes ut kan man visserligen legitimera ett samarbete, men det vinner inga nettoväljare till den egna sidan eftersom man skrämmer bort mittenväljarna. Nu har man provat detta i en mandatperiod och resultatet i opinionssiffror är mindre än bra, kan vi väl säga. L hade t.ex. nästan dubbelt så höga siffror medan man fortfarande velade, så att tydligheten skulle vara ett vinnande koncept tror jag inte på. Jag tror de borgerliga partierna har allt att vinna på att ge sig själva en utväg genom att säga ”vi fick inte förtroende för det regeringsalternativ vi lade fram, och därför kommer vi nu att gå för det näst bästa alternativet och söka samarbete med S för att undvika att politiken går för långt till vänster”. Om V kräver ministerposter så har man ett utmärkt förhandlingsläge, och än mer så om C skulle vara vågmästare.
En faktisk analys. Tack.
Ja, vi får snart se – 45 dagar kvar till valet.
Min analys av varför L är litet är att dels att de velat fram och tillbaka men framförallt att väljarkåren inte vill ha den typ av liberalism som L och även C står för. Båda är små. Ingen av dem har vunnit (annat än för c på marginalen, möjligtvis) på sina respektive hållningar gentemot sd men L har möjligen förlorat en av de två procent de under lång tid haft i opinionen.
Med eller utan sd i analysen så är båda partierna randpartier.
Mitt valscenario:
En vecka innan valet händer en hemsk kärnkraftsolycka. Miljöpartiet får 35+% och bildar regering med V.
Allas vår favorit Kerstin Bergeå kallas in som försvarsminister. Ministeriet byter namn till Fredsministeriet.
Sverige går ur Nato och bryter alla militära avtal.
Försvaret avskaffas.
Farsvarsindustrin läggs ner.
Ryska blir obligatoriskt i skolan så att vi kan förstå Putin.
Alla får utbildning i fredlig konfliktlösning, vända gatuskyltar och vägra rösta i folkomröstningar.
Den Eviga Freden bryter in och vi träder in i en ny Guldålder!
Tänk om…
(viss ironi kan förekomma…)
Det var ju det jag skrev igår. Faen vad glad jag blev för denna tråd.😊😯😽
Känns som att om nu svenska folket röstar bort Tidölaget för att de är less, kanske det vore fint om tidölaget också försvann på samtliga regeringsposter.
Även om det inte finns en kompetent motsvarighet på just den posten så kommer personen som blir tillsatt med förhoppning växa in i rollen, likt Zelenskyj som kanske inte heller var helt glasklart given att kunna axla roller som överbefälhavare i storskaligt krig.
Själv är det inget i politiken som skrämmer mer än att Mp får nåt som helst inflytande.
Hoppas på att M/KD/SD får majoritet så de kan forsätta leda Sverige åt rätt håll och att de gör det betydligt snabbare än de gjort denna mandatperioden.
Viktigast vore att rensa ut alla påstått opolitiska tjänstemän som ofta är vänster och agerar enligt egen agenda isat sköta sitt jobb..
Alltså precis det Trump gör? Det finns bra saker som regeringen har gjort, men detta är verkligen inte en av dem.
Den nuvarande politiseringen av statsförvaltningen är ett rejält hot mot samhället. Är Folkhälsomyndighetens GD som fick gå eftersom hon inte ställde upp på Forsmeds/Eds totalt ovetenskapliga existensiella hälsa en av dessa ”vänster tjänstemän” som ska utrensas? Och ersättas med lika kompetenta ”opolitiska” tjänstemän som de som drog in medborgarskapet för en framträdande, svenskfödd präst i svenska kyrkan pga ett 40 år gammalt administrativt misstag i folkbokföringen?
Läs gärna Hanna Arendts ord om den banala ondskan.
Om du med åt rätt håll menar den hatiska avgrunden så förstår jag.
Har stått vid sidlinjen i över 20 år och skitit i rösten, hoppats att allt ska brinna ned, så att de som är kvar kanske skulle kunna lära sig något och bygga upp något fint ur askorna. Men icke.
Enbart mest kompetenta försvarsministern i mannaminne gör ingen sommar. Han måste ges budget, miljötillstånd att fortsätta expanera och gå i takt med en utrikesminister som inte retar USA vad gäller mellanöstern. Skulle han vara i synk med en regering bestående av miljöpartister, vänsterpartister och sossar som den potentielle utrikesminister Morgan Johansson?
Sossarna är en package deal med USA- och Natohatarna V och MP. Allt annat är en en påverkansoperation från Sveavägen 68.
Han gör vad världsläget kräver, tycker inte att han gör något extraordinärt.
Inte ens Magda verkar exalterad över en regering med V utan signalerar mest hela tiden om långsiktiga breda uppgörelser. Antingen minoritetsregering eller blocköverskridande med M eller MP/C/KD. Om Tidö förlorar behöver M snabbt bestämma vilket ben man vill stå på och hitta en partiledare som inte bränt sina kort under dessa fyra år om man väljer samarbete med S. Det kan ta sin tid så då tror jag mer på MP/C/KD-lösningen.
Ja, det skulle verkligen kännas bra om han fick sitta kvar oavsett vilket lag som vinner valet. Men sen är frågan om (s) har modet internt att göra något sådant
Äsch. Vapenvägraren Sten Tolgfors är utan tvekan Sveriges bästa försvarsminister genom tiderna 😀
Helt otroligt att en sådan usling kan vara landshövding nuförtiden.
Fast landshövding är ju inte riktigt så illa som de som blir ambassadörer
Jag tillhör dem som trodde på ett jämt val, och som fortfarande tror att det är ett möjligt utfall. Trots allt går Sveriges ekonomi bra, partierna i oppositionen drar åt olika håll, och huvudpartiet i oppositionen har inte några nya och entusiasmerande ideer. Men jag tror som skrivit här tidigare inte att PJ skulle få sitta kvar som försvarsminister ändå, även ifall Tidö-sidan vinner. Det brukar bli rotation på posterna, och SD vill nog ha den positionen efter valet (om man vinner).
Sedan kan man spekulera i om varför det ändå börjar se ut som om oppositionen kommer att vinna. Jag tror, inte särskilt originellt, att M tänkte sig att med SD med i regeringsunderlaget skulle SD normaliseras, och mot lite invandrarfientliga åtgärder och anti-MP-retorik ett tag skulle man kunna fortsätta att driva liberal ekonomisk politik, gå in i NATO och närma sig USA, och allmänt få Sverige att bli ett mer normalt västerländskt land. Jag har hört Tove Lifvendahl från SvD utrycka sig ungefär så, och det är ju välkänt att Timbro drivit den linjen. Sedan gick det ju inte precis smärtfritt att gå in i NATO, och ett USA med Trump som av och till vill ockupera en del av Danmark (och Island, fast det kanske var en felsägning) är inte längre någon röstmagnet. Delar av M har i sin retorik utåt också blivit ganska svåra att skilja från SD, utvecklingen har snarare gått åt andra hållet än ledningen och Timbro antagligen tänkte sig. Något har man säkert också förlorat på skandalerna kring Kristersson och hans säkerhetsrådgivare som allihopa verkar ha haft ett ganska outvecklat säkerhetstänkande, och kanske också en del på Kristerssons frus affärer, att hon lyckades bli prästvigd utan att ha formell kompetens i teologi, alltså inte riktigt som det gick till i det gamla ämbetsmannasverige, en gång högerpartiets fasta bas.
Att Kristersson skulle få gå efter en valförlust är en lågoddsare. Men vad som skulle komma istället är en annan fråga. Antagligen skulle en fraktion med Bohlin, Hanif Bali, Forsell och några till vilja fortsätta på den nuvarande vägen. Men andra fraktioner kanske vill något annat. Antagligen tar det ett tag innan det klarnar.
Du skriver Timbro och tänka i samma text. Det är två ej föreneliga begrepp.
Jag skrev ”tänkte sig”. Det reflexiva verbet har inte riktigt samma betydelse som det irreflexiva.
Implicerar att Timbro försökt tänka en gång.
Försökt har de nog! Att det inte blev så bra och att många sa åt dem i förväg att det inte skulle gå så bra (inkl du Lars, i flera minnesvärda drapor), är en annan sak.
Jag kollade för skojs skull i SAOL, och första källa på ”tänka sig” är faktiskt nog relevant vad gäller ministrarna i regeringen idag: ”Worde them jntit giffuit, och så moste the öffuergiffua theras closterliffuerne och tenkia sich annat til födho. OPetri 1: 503 (1528)”. Den sista källan i SAOL, från Sunne (grannkommun till PJs Arvika) är också rätt bra: ”Han var fyrtitre år gammal och ingenting hade riktigt blivit som han tänkt sig. Tunström Julorat. 41 (1983).”
Pål Jonsson mannen som skrev på det omstridda DCA avtalet. DCA-avtalet mellan Sverige och USA är enligt min mening ett av de mest kontroversiella försvarsavtalen i modern svensk historia. Kritiker menar att avtalet ger USA långtgående tillgång till svenskt territorium och väcker frågor om svensk suveränitet, rättskipning och möjligheten till amerikansk militär närvaro på svenska baser. Förespråkarna ser det som en viktig del av Sveriges säkerhet efter Natomedlemskapet, medan motståndarna anser att Sverige ger upp för mycket av sitt självbestämmande. Frågan handlar därför inte bara om försvar, utan också om hur mycket nationell kontroll Sverige bör behålla.
Kritiker kan inte läsa och saknar även förståelse, t ex har Sverige motsvarande avtal på sina utlandsmissioner.
Du har svalt rysstrollens och putinisternas lögner och propaganda långt ner i halsen.
Lars Wilderangs förslag om att en kommande S-regering skulle låta Pål Jonson fortsätta som försvarsminister låter vid första anblicken statsmannamässigt. Men i grunden är det ett märkligt resonemang.
Pål Jonson är en mycket skicklig försvarsminister. Kanske den bästa vi haft i modern tid. Men det är inte ett argument för att Socialdemokraterna ska få ärva honom efter valet. Det är ett argument för att behålla den regering och den majoritet som faktiskt utsåg honom.
Vi har en statsminister som har visat förmåga att plocka ihop ett starkt lag. Pål Jonson är kanske det främsta exemplet på det. Det är ett gott skäl att rösta för en fortsatt Tidömajoritet. Ett mycket gott skäl.
Försvars- och säkerhetspolitisk enighet är viktig. Nato-medlemskapet, stödet till Ukraina och återuppbyggnaden av totalförsvaret måste ligga fast. Men enighet betyder inte att regeringsmakten ska göras opolitisk eller att valresultatet ska rundas med ministerposter som någon sorts garantisedel.
En försvarsminister är inte en teknokratisk dekoration. Han är en del av en regering, ett lag och en politisk riktning. Om man anser att Pål Jonson har gjort ett starkt arbete bör slutsatsen vara att det lag som möjliggjort hans arbete får fortsatt förtroende.
Alternativet är dessutom inte neutralt. På andra sidan finns partier som historiskt stått för ensidig svensk avrustning, motstånd mot Nato och krav på stoppad vapenexport. Att då låtsas som om försvarspolitiken kan lyftas ur regeringsfrågan är naivt.
Svensk säkerhetspolitik behöver bred förankring. Men den behöver också en regering som menar allvar, håller ihop och förmår fatta beslut. Det är precis vad Pål Jonsons arbete visar att den nuvarande regeringen har klarat.
Vill man ha fortsatt styrka, kontinuitet och trovärdighet i försvarspolitiken är slutsatsen inte att Magdalena Andersson ska låna Ulf Kristerssons försvarsminister.
Slutsatsen är att Sverige bör behålla den regering som gav honom uppdraget.
Starkt lag. Du måste skämta. Eller är du en förblindad partist?
Räcker ju säga Ebba ”värsta energikrisen i världshistorien” Busch. För att inte dra upp andra exempel, men man ska inte sparka nedåt.
I övrigt vad dina våta Tidölagsdrömmar än säger så pekar allt på en svidande förlust i valet för Tidölaget. Det skiljer enligt Poll-of-polls 9.1 procentenheter mellan blocken, medräknat Folkpartiets 1.6%. De ska dock vaskas eftersom de inte kommer in i rikdagen, så mandatmässigt skiljer det över 10 procentenheter, så pass mycket att eventuellt ett av vänsterpartierna inte ens behöver vara regeringsunderlag för en S-regering.
9.1 är dessutom upp från 8.0 vid tidgiare mätning så det går åt fel håll för Tidölaget också. Socialisterna behöver bara hålla käften och inte låta sig provoceras av högern så vinner de valet.
Varje gång Tidölaget går ut och rassar sig eller uttalar sig kring HBTQ, feminism eller klimatet så ökar stödet för socialisterna. Över hälften av väljarna är kvinnor, något som svärjisarna i sina manosfärbubblor helt missat när de hö-hö-hö-ryggdunkar varandra. Finns det ens några kvinnor som röstar höger längre?
Skulle Tidölaget haft en chans skulle de börjat prata vård-skola-omsorg-klimat-feminism som sina stora frågor. Men de fortsätter rassa sig istället.
Men visst, förnekelse är det sista svärjisar släpper. Stackars Åkesson som snubblade på mållinjen att få bli minister.
Antingen är det där AI-genererat eller så har folk börjat imitera hur AI skriver.
SD:s trollfabrik förmodligen.
Börjar med ”Lars Wilderängs …” vilket en Chatbot brukar starta med om man klipper in ett inlägg och sedan bara klipper in svaret.
Eller hur, ingen människa talar om en motpart i tredje person på det viset, särskilt inte på dennes egna blogg. Nog fått uppdraget att skademinimera.
Det där med bot kan jag bestämt dementera.
Att jag högaktar vår demokrati och frihet kan jag däremot bekräfta. Därför tycker jag också att frågan om försvarsminister, regeringsduglighet och ansvar förtjänar ett seriöst samtal.
Högaktar man frihet och demokrati stöder man inte SD. Eller V.
Användarnamnet är ju också något suspekt skulle jag säga. Vilka konnotationer letar man efter liksom? Lite som en annan person (som jag inte har sett här på länge) som harde en nazitysk general – Ludendorf som hittade på dolkstötsmyten – som användarnamn och inte såg några fel i det…
Även vändningen ”Men det är inte ett argument för att Socialdemokraterna ska få ärva honom efter valet. Det är ett argument för att behålla den regering och den majoritet som faktiskt utsåg honom.”
Röstar definitivt inte på tidelaget men har diskuterat just detta förslag med vänsterlutande bekanta.
Lagom nivå på samling, i en orolig tid.
Bloggaren, ditt svar stärker egentligen min poäng: när argumentet om Pål Jonson blir svårt att bemöta byter du ämne till Ebba Busch, opinionsmätningar och “manosfärbubblor”.
Beror på att du är en svärjis.
Du kan drömma vidare, verkligheten är att Tidölaget inte kommer röstas in igen. Därav tog jag upp PJ som fortsatt försvarsminister. Sedan får du leva i din drömvärld och fantisera om fortsatt Tidölag.
Verkligheten bryr sig inte om vare sig din eller min vilja, utan man får se verkligheten som den är. Det blir en massiv socialistisk valseger.
Instämmer om PJ!
Plocka ihop bästa laget.
Har rätt lite förtroende för politiker generellt oavsett färg.
Blockpolitiken och det konsekventa raka reflexmässiga förkastandet av andra partiers förslag är ett fördummande av svensk politik och svenskars förstånd, mest kanske svenskars förstånd och den kompetens som finns hos väljarna.
Men Pål vet vad han pratar om och gör ett gott och balanserat intryck.
Att det sedan knappast är en trolig lösning är en annan sak.
Ser Hultqvist som ett slagskepp som tar ut en kurs (och inte helt smidig) och kör medan Pål är mer agil. Okay, Pål har på ett sätt lättare då kriget är här och alla är överens. Hultqvist, även med sitt uttalande, hade en partilinje samt en helt ny situation att hantera, så jag har full förståelse för den klumpiga hanteringen 2022.
Vi får inte glömma allt arbete som svenska/nordiska politiker gjort för att ”integrera” de nordiska försvarsförmågorna. Ett arbete som gjorts i bakgrunden och inte så känt förutom av de som är MÖP.
Men PJ och Fedorov (om han skulle återkomma som försvarsminister) skulle passa bra ihop och troligtvis få saker och hända snabbare inom område försvar och samarbete, än om PH (slagskeppet) blev utnämnd som försvarsminister vid en valvinst. Både PJ och F får saker och hända, tänker utanför boxen, än en normal yrkespolitiker. 😜
Skratt.
Ska kanske vara försiktig att säga ”väljarnas kompetens” med tanke på vilka som valde Taco som president.
Nu verkar ”rätt” väljare samt ”väljarnas kompetens” vaknat inför mellanårsvalet i höst. 😄
Jag skulle hellre se att Wallenberg, Daniel Ek eller nån låter Fedorov starta ett försvarsbolag med snabbspår till Ukrainas försvar (och sen exporterar det som fungerar). Ge den mannen en extra fet budget så kommer det hända grejer.
+1 på den.
Är nog troligare. 😀
Som någon tidigare sagt. Det är enkelt att vara försvarsminister i Sverige i dessa tider (folkviljan och politiken är samstämmig). Till och med jag hade nog klarat av det. Att bromansa upp Jonsson är lite tokroligt faktiskt. Därmed inte sagt att jag ogillar honom. Han gör ett bra jobb men helt enligt det förväntade. T o m statsministern agerar helt ok i försvarsfrågan. Han agerar fullkomligt annorlund när det kommer till inrikespolitiken. Så nä, det kommer nog gå lika bra med en socialdemokrat på försvarsministerposten.
Japp, Anders Ygeman, 3 … 2 …
Det var väl synd att du nämnde just det namnet, någon kan få ideer!
Men jag tror alltså inte att valet står mellan PJ och Ygeman (som för övrigt sitter i utbildningsutskottet, och alltså närmast skulle kunna bli utbildningsminister), utan mellan t ex Per Söderlund (SD försvarspolitisk talesperson) eller Matheus Enholm (SD, vice ordf i försvarsutskottet) eller Aron Emilsson (SD, ordf utrikesutskottet och suppl försvarsutskottet), och någon socialdemokrat med lämplig förankring i partiet. Om inte Hultqvist så skulle det t ex kunna bli Helén Pettersson, som är en bra bit yngre men suttit länge i riksdagen, och som också sitter i försvarsutskottet.
+1. De som tror att en röst på Tidö är att fortsätta på samma linje missar gärna att hälften av ministrarna kommer att komma från SD.
Vem är sossarnas alternativ till försvarsminister. Peter Hultqvist är väl borta?
Borta hur då? En minister måste inte stå på valsedlarna.
Sjukt bra av allt jag sett av ”Pålle”
Fantastiskt om han kunde fortsätta efter regeringsskiftet. Han har en roll att fylla!
Sjukt bra av allt jag sett av ”Pålle”
Fantastiskt om han kunde fortsätta efter regeringsskiftet. Han har en roll att fylla!
Varför blir allt x 2?
Varför blir allt x 2?
Varför blir allt x 2?
” -I have a dream..” -Tänk OM, -M ringer Pål och andra diskreta nu redan dugliga ministrar på morgonen efter valet och de tackar ja? -Vi slipper högerarmviftande Forsells med son jobbig stämning, ? L tar tillbaka alla utvisningar av alla nästan klara utbildade gymnasieelever pga bara ålder. M, KD,L, SD i regeringskansliet fattar vad en arbetande svensk oavsett ursprung tjänar och lever på sin lön utan att bli utvisad! (Lex Harads!) (Lex apotekare Kiruna)