Jag ska nu testa att publicera en konjunkturbarometer, som helt anekdotiskt är baserad på min egenföretagsinterna konjunkturmätning. Den visar på att ekonomin är på väg upp, även om det förstås är väldigt anekdotbaserat och som alltid finns möjliga fel, in klusive att det historiska datat bara bygger från februari 2022 och framåt som dominerats av låg konjunktur, och ännu inte en hel konjunkturcykel på 8 – 10 år. Den bör dock vara indikativ.
Alla småföretagare och egenföretagare tittar förstås internt på hur det går och lägger olika prognoser, likt även större företag gör. För bloggen handlar det om reklamintäkter, vilket jag efter att ha bloggat i snart 17 år kan konstatera följer konjunkturen, men också årstiderna. När det är dåliga tider drar företagen ner på reklamen och när det blir bättre tider satsar de mer på reklam, och i slutändan återspeglar detta sig på reklamintäkterna.
Det finns också ett tydligt årstidsmönster där juli, januari och mars månad är de sämsta månaderna. Juli är sämst på grund av semester och att många reklamkampanjer inte körs i semestertide. Januari är sämst pga att nya reklambudgetar för det nya året ännu inte klubbats och konsumenterna inte har pengar efter att ha förköpt sig under jul. Även företagsinriktad reklam har dålig effekt i januari, då investeringsbudgetarna inte heller klubbats. Samtidigt innebär ju januari och juli möjligheter att tränga genom bruset med effektiva kampanjer, vilket vi t ex nu såg i USA med fascistjeansen.
Jag har aldrig riktigt greppat varför mars månad är så dålig, men det är konsekvent.
Även bloggtrafiken har ett säsongsmönster där den ökar under hösten i takt med att mörkret faller och minskar under våren för att också vara som lägst i juli, eftersom jobbsurfandet uteblir. På samma vis finns det en veckodagseffekt där bloggtrafiken går ner från fredag lunch och först börjar återhämta sig söndag eftermiddag.
För att mäta reklamkonjunkturen måste man alltså justera för trafiken och förvandla intäkter till branschbegreppet CPM – cost per mille, alltså intäkt per tusen sidvisningar. Sedan måste detta justeras för vad som är normalt för månaden.
Mitt andra större försörjningsben är bokförsäljningen, men med 14 år av publicerade böcker har jag inte sett någon konjunktureffekt alls. Bokförsäljningen verkar tugga på oavsett konjunktur och är därmed ointressant att titta på ur konjunkturperspektiv. Där har jag dock genom åren tagit fram en metod som ger mig framåtblickande prognoser för årets totala försäljning, som de senaste sex åren gett mindre fel än 5%, vilket får sägas vara vara god precision i prognoserna.
Metod
Jag bytte plattform första februari 2022 och har inte längre tillgång till den gamla statistiken, även om jag kanske kan rota fram den, så barometern baserar sig på datat från februari 2022 och framåt.
Utifrån detta tas en medel-CPM fram per månad, och normeras till 100. Sedan tas respektive månad och divideras med detta och sedan subtraheras hundra. Kvar blir en siffra, t ex 32, som alltså visar att intäkterna i exempelvis juli månad var 32% högre CPM än normalt.
De redovisade siffrorna är avrundade till heltal, men man kan i grafen se att grafen ritas upp decimalt där olika staplar med samma värde kan vara olika stora. Har man de exakta siffrorna per månad blir förstås medlet noll.
Diskussion
Jag har provat att göra ett tremånaders glidande medelvärde för att jämna ut anomalier enskilda månader när någon stor reklamkund kört en kampanj, men det som gett bäst resultat är att jämna ut på tolv månader och då ser man tydliga svängningar enligt den inledande grafen.
Det här innebär för övrigt att varje ny mätpunkt kommer förändra indexet bakåt i tiden, då den påverkar medlet för 1/12 av månaderna och med MA12 som grund därmed samtliga punkter i konjunkturbarometern. Barometern kommer alltså bli mer tillförlitlig med tiden, och värdena minskas.
MA3 behåller jag för eget internt bruk, likt jag kan titta på enskilda månader.
Indexets nuvarande utseende bör pressas tillbaka när vi kommer in i högkonjunktur och juli månads +6 i index kanske kommer vara -2 när vi gått igenom en hel konjunkturcykel som hypotetiskt exempel.
Man skulle kunna tänka sig att BNP-justera eller inflationsjustera givet att man skulle kunna tänka sig att priserna på reklam generellt stiger över tiden, men jag har inte sett sådana effekter kopplat till inflationen. Nätreklam på websajter är inte direkt på tillväxt, då sociala medier som Facebook, Instagram, Tiktok etc suger upp allt mer av intäkterna, men det beror också på målgrupp och vad man gör reklam för.
Indexet gör förstås inte anspråk på att korrekt mäta hela ekonomin, men man kan anta att det är indikativt, då företags vilja att göra reklam enligt mina 17 år av erfarenhet som sagt följer konjunkturen (men också årstiderna, för vilket justeras både på månadsbasis och med tolv månaders glidande medelvärde).
Indexet saknar framåtblickande enkätfrågor, vilket man hittar i t ex Konjunkturinstitutets barometerindikator som i sina enkäter frågar både vad företag och hushåll upplever i dagsläget, samt vad de tror om 12 månader framåt. Cornubarometern är i kontrast eftersläpande.
Aktuella slutsatser för indexet
Som man ser på indexet har det hängt runt nollan över det amerikanska presidentvalet och sedan Trumps tillträde och första månader, medan marknaderna och ekonomin försökt fatta vad som pågår i drittsirkuset i USA, men det har till slut vägt över. Eftersom det handlar om tolv månaders glidande medelvärden så inser man att (förenklat) så har de sex senaste månaderna nu varit bättre än de sex föregående månaderna. Så egentligen började det se bättre ut efter Trumps tillträde om man tittar på månadsbasis. Samtidigt är politikers effekt och påverkan på den globala ekonomin och även den nationella oftast kraftigt överdriven av politkerna själva för att de ska kunna ta åt sig äran (eller skylla på sina politiska motståndare). Konjunkturcykeln är en så stark naturlig funktion i ekonomin att inte ens Trump i längden kan paja den och uppgången ska därmed inte heller anses vara hans förtjänst. Ekonomin stiger trots politikerna, inte tack vare.
Oavsett, konjunkturen befinner sig i återhämtning, men vi är inte i högkonjunktur än.
Exakt hur högkonjunktur ska definieras i barometern, t ex “över +10” kan vi nog först se på indexet när det körts i en hel konjunkturcykel om 8 – 10 år, dvs framåt 2030. Om jag inte gräver fram gammal data. Så länge är det indikativt för aktuell riktning. Man kan förstås normera om indexet för att ge just en +10-nivå när man har en hel konjunkturcykel.
Så länge pekar indexet indikativt ut en riktning, och den är återhämtning.
23 kommentarer
Intressant information. Och jag hoppas du kan leverera uppdaterad statistik 2030!
Jag är nyfiken på hur saker och ting funkar. Finns det andra mätetal som skulle kunna användas, t ex antal annonsplatser? Finns det ett givet antal platser och att intäkternas variation beror på att värdet förändras av efterfrågan eller anpassas antalet efter hur många som vill köpa plats? Finns det isåfall ett tak på hur många platser som du tillåter? Att du den senaste tiden levererat ‘fredagsmys’, innebär det att fler platser blivit tillgängliga för annonsköpare och kanske påverkar intäkterna?
Som sagt, jag vet inte hir saker och ting funkar.
Reklamen hanteras av min mäklare. Generellt handlar det om specifika kampanjer inriktade på en mix av sajter där jag ingår, ibland specifikt för bloggen.
När dessa inte är fylld kan det komma automatiserad reklam som auktioneras ut, men det finns begränsningar där i hur låga buden får vara och även vem som får buda (t ex blockeras casinon mm). Ibland finns det således inte några bud heller och olika reklam visas oftast bara X antal gånger per besökare, så frekventa besökare drar in mindre reklam – själv ser jag ofta ingen reklam alls, eftersom jag besöker bloggen så ofta.
Men helt drivande är den insålda reklamen och den är mindre beroende av antalet annonsplatser utan där är hur mycket som köps in avgörande, t ex X visningar till Y pris under Z tid. De kommer fyllas oavsett.
Antalet annonsplatser är fler och optimerade sedan bloggen bytte plattform 20220201, så det är antagligen meningslöst att jämföra med gamla sajten.
Hur fungerar annonseringen, köper annonsörerna specifikt för att visa på bloggen eller är det mer en generell annonsvisare? Kan det samvariera med nya boksläpp?
Angående mars, är det för att alla marknadschefer befinner sig på sportlov eller tränar för Vasaloppet och därmed fokuserar på annat?
Sportloven är i februari så vitt jag vet.
Kan skjuta upp beslut om reklamkampanjer så beslut först tas i mars och de kör i maj.
Schtåkkålm har sportlov v9 vilket väl är i skiftet februari-mars och sen har Västerbotten och Norrbotten (med 1/3 av landets yta men kanske för liten del av befolkningen för att spela roll) v10.
År 2022 borde visa en dipp enligt världskonjunkturen efter den ryska invasionen, men samtidigt borde antalet sidvisningar på bloggen ökat och gett större reklamintäkter. I grafen hittar jag inga värden från feb 2022 fram till jan 2023. Vad är facit för den perioden?
De ser du som de första glidande medelvärdena i 2023. Negativt. Jag justerar för antal sidvisningar, dvs CPM. När kriget bröt gick intäkterna per sidvisningar alltså ner när företag drog in kampanjer pga krigets osäkerhet.
Grafen ser ut lite som nordpool imorgon, lite minus, lite plus.
Jag gillar att du litar på vad du ser och drar bra slutsatser utifrån det. Det anekdotiska ska inte alltid misstros.
För min del är det ju inte anekdotiskt, frågan är ju bara om anekdoten kan översättas till hela ekonomin.
Varför inte bara införa en poll per månad (sista fredagen i månaden) där du frågar cornu folket om en framtidsblick?
5 gradig likert skala
-2 mycket sämre än idag
-1 sämre än idag
0 samma
1 bättre än idag
2 mycket bättre än idag
Kanske dela upp det på en fråga om egna ekonomin (för alla). Och en fråga om företagets ekonomi (endast för företagare eller de som har ledningsposition i privatsektor med inköpsansvar).
Finns redan KI:s barometer.
Ang. lägre CPM i mars så beror det på att (programmatiska) kampanjbudgetar sätts kvartalsvis; då Q1 är det överlägset sämsta reklamkvartalet så är många budgetar helt enkelt slut i mars. Det kan sättas i kontrast till övriga kvartal då man ofta ser en boost de sista veckorna på kvartalet då reklamare har budget kvar att spendera.
Se där. Ja, jag har noterat en del rejäla mängder kampanjer ibland mot kvartalssluten. Annars är det ofta bättre fart i början av en månad och sedan mattas det av mot slutet av månaden när den månadens kampanjers pengar successivt tar slut.
Intressant!
Är egen företagare och lever just nu i någon form av högkonjunktur.
Inte på grund av bransch, utan på grund av nisch..
“Så länge pekar indexet indikativt ut en riktning, och den är återhämtning.”
Det är i linje med min prognos från tidigare i år. Tecken på en vändning under höst/vinter 2025, men ett mer tydligt tecken på en högkunjunktur först 2026.
Är Sverige chef för ett större logistikbolag, vi ser att det har planat ut men väntar oss ingen större återhämtning under 2026. Vi ser att många av våra större industrikunder fortfarande drar åt sparbältet genom att dra ner på produktion och friställer personal. Volym prognoserna både i Sverige och övriga Europa ser inget vidare ut för de närmsta 6 månaderna. Vi är försiktigt positiva för kvartal 2 i 2026. Men vis av erfarenhetenerna de senaste 5 åren med pandemi, krig, ekonomisk oro så vet vi också att våra och våra kunders prognoser är rena gissningar och saker och och ting händer mycket snabbare nu än tidigare och att det blir kedjereaktioner ifrån händelser i världen som är svåra att förutspå och se innan de ramlar ner direkt i huvudet på dig. Göra budgetar har alltid varit vanskligt mem kust nu är de verkligen bara släng iväg något o hoppas det inte är mer fel än 15-20% 🤣
Logistik är ju en kraftfull indikator på konjunkturen onekligen.
Intressant och utlöser maggropskänslan man får när nåt verkar stämma. Om man antar att det faktiskt gör det… bruket att jaga kunder i goda tider (och sluta jaga när det går sämre) känns bakvänt. Hur ska man förklara det? Att företag generellt jobbar strategilöst med marknadsföring; alltså så länge de inte ser botten i kassakistan? Eller omvänt, ifall strategin inte har med banksaldot att göra, att de väljer att jobba med produkt- och processförbättring i dåliga tider istället för att annonsera? Vilket i förlängningen skulle betyda att de egentligen tror man får mer kunder om man ökar kvalitet, prestanda och prisvärdhet än med en annons som bedyrar just det (ja, jag tänker på just er, flygbolagen som brukar hävda hur bekvämt det är att sitta i era tortyrredskap och knapra jordnötter till mineralvattnet). Jag kan inte se någon förklaringsmodell som ställer annonsering i speciellt god dager.
Vad händer om du provar följande?
Lägg faktiska värden i tidsserien.
Räkna ut ett säsongsindex månad 1..12 baserat på dina observationer (som gärna skulle vara tre kompletta år)
Räkna ut en prognos med t.ex exponential moving average (eller S imple moving average) och applicera sedan säsongsindexen på det.
Då tror jag du får en bra framåtriktad prognos som inte bara visar avvikelse mot snittet för hela perioden.
Du kan sedan välja att räkna ut någon form av RMSA på historiska actual vs historisk prognos för att få en någon form av konfidensintervall för vad du kan förvänta dig för utfall framåt.
Då kan du även börja studera när intäkterna går utanför förväntan vilket borde vara en signal kontra random noise.
Vad betyder indikativ i din terminologi? För mig är det en grammatiskt term, ett modus, en verbform.