När du får oönskat paket – polisens nya Acmat på plats

Nationella Bombskyddet (NBS), polisens amröjare och bombexperter, har fått leverans av sina nya Acmat Bastion pansarbilar och här på bloggen bjuds nu på lite foton på dessa. Fordonstypen finns sedan tidigare hos åtminstone Försvarsmaktens specialförband Särskilda Operationsgruppen, men polisens version är en nyare variant som ersätter de tidigare sandkatterna som ska ha varvat sina milräknare vid det här laget.

Acmat tillhör den Volvo Group-ägda Arquuskoncernen, så detta är i alla fall en svenskägd tillverkare, även om det är ett franskt fordon. De ska för övrigt vara tillverkade av framför allt standardkomponenter, då fransmännen vill att de enkelt ska kunna repareras och servas när man är på besök med franska armén eller främlingslegionen i forna kolonier, så mycket ska gå att fixa med delar från civila fordon.

De Sandkatter som NBS haft sedan man tog över den från de regionala insatsstyrkorna (“piketen”) ska ha varvat sina milräknare och varit i tjänst i över tio år. Ni som läst min roman Midvintermörker känner kanske till dem?

Vad som händer med sandkatterna nu är okänt. Man får hoppas att de kan exporteras till Ukraina, där de som pansarbilar skulle kunna göra enorm nytta som exempelvis bepansrade ambulanser genom lite ombyggnad invändigt eller för den delen som spaningsfordon. Förmodligen är de klassade som försvarsmateriel och kan inte bara köpas privat och exporteras, utan det krävs nog tillstånd.

Acmat Bastion är ett betydligt större fordon vilket innebär att man kan ha med mer och mer kvalificerad utrustning ombord för de insatser som har en akut och antagonistisk miljö, medan de flesta insatserna sker under kontrollerade omständigheter och där gott om tid prioriteras tillsammans med säkerhet.

Normalt använder man andra fordon, av vilka man har ett antal olika. NBS har också ansvar vid civila CBRN-händelser och har också separata fordon och utrustning för detta. Faktum är att man enligt min bedömning har både en mycket hög utrustningsnivå, tränings- och övningsnivå, samt omfattande skarp erfarenhet. Många inom NBS har också tidigare jobbat som minröjare och amröjare inom Försvarsmakten, och har således även erfarenhet från oroshärdar utomlands då Försvarsmaktens amröjare i princip ständigt fått åka på utlandsinsats sedan Sveriges militära engagemang i Afghanistan började för tjugo år sedan.

Det nationella bombskyddet har ansvar för fredstida amröjning, hantering av bomber och oexploderad ammunition samt påträffade artefakter utanför militära övningsområden och skjutfält och till lands, medan Försvarsmakten har ansvar för minröjning till sjöss samt på sina övningsfält och skjutfält.

I krigstid faller dock amröjning och minröjning på svensk räddningstjänst, som idag har en hel del att önska på utbildnings- och övningsfronten gällande detta. För att inte tala om utrustning. Kommunerna som står för räddningstjänstens finansiering är kanske inte enormt intresserade av att betala för krigstida förmågor.