Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Börserna faller i de asiatiska tidszonerna nu under onsdagsmorgonen. Kronan fortsätter försvagas och guldpriset är återigen uppe nära rekordnivåer för oss svenskar. I Handelsbankens nya prognos pratar man om ännu ett tufft år och att Riksbanken kommer höja styrräntan ytterligare innan man börjar sänka 2024. Elpriserna blir negagativa under eftermiddagen, men förstås inte i SE4 inklusive Skåne.
Stockholmsbörsen backade under gårdagen och OMXS30 gick -0.70% medan OMXSPI föll -0.43%. Den svenska kronan fortsätter försvagas och dollarn kostar nu 10:61 SEK medan euron hitats på 11:44 SEK. Svagare krona drar upp guldpriset till 675:- SEK per gram och nära tidigare prisrekord.
I USA är räntorna relativt stabila och CNN:s Fear & Greed backar något till 66, men är kvar på girighet. S&P-500 gick -1.12% och Nasdaq 100 gick -1.28%.
I de asiatiska tidszonerna backar börserna nu under morgonen.
ASX 200 går -0.56%, Hang Seng -0.97%, KOSPI mot strömmen med +0.16%, Nikkei 225 -0.56% och Straits Times -0.17%.
Elpriserna blir återigen negativa, men först i eftermiddag, och förblir negativa hela kvällen. Detta i hela landet utom SE4 inklusive Skåne. Snittpriset i SE3 blir 18 öre och 0.2 öre i Norrlands SE1 och SE2. PRiserna är dock höga nu under förmiddagen med 99 öre per kWh i SE3..
SE4 utelämnas och visar på att varken denna eller förra regeringen kunnat lösa överföringskapaciteten och priset toppar på 204 öre ikväll för sörlänningarna, och 142 öre just nu.
Prisskillnaderna mellan SE4 och resten av landet ter sig allt mer extrema.
De negativa elpriserna beror inte på solkraft som en del hävdar, vilket visas på hur Sveriges soligaste region, som också lämpar sig bäst för solkraft alltså har skyhöga elpriser. Det är för övrigt sol nu under förmiddagen men elpriset är ändå högt. Det som styr är i själva verket vinden och den kommer i eftermiddag.
I övrigt ser det ut som Svea Solar, en av Sveriges största installatörer av solkraft, riskerar förbud mot att installera solceller och kan stoppas av Elsäkerhetsverket rapporterade Realtid igår. Bolaget omsatte drygt en miljard år 2021, men med en förlust på ca 200 MSEK.
Handelsbanken lämnade en ny makroprognos nu på morgonen med rubriken “räkna med ett tufft år – till”.
Svensk ekonomi väntas backa med -0.9% i år och stampa fram på 0.4% i BNP-tillväxt under 2024. Ekonomin tar först fart år 2025 med 2.4% i tillväxt.
Räntan höjs igen av Riksbanken och kommer ligga kvar på 3.75% året ut, men kommer sänkas till 3.50% under 2024. 2025 ligger styrräntan på 2.75% vid årets slut, så några nollräntor finns inte inom prognosintervallet, utan det är bara att vänja sig.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
50 kommentarer
Tror faktiskt inte det är vindkraften som är huvudanledningen till negativa elpriser just nu. Vattenkraften i norr har inte möjlighet att reglera kraften som vanligt pga stor tillrinning som inte går att buffra i dammar. Annektodiskt så passerar jag en norrlandsälvsmynning dagligen på väg till jobbet. Senaste ca 2 veckor har det varit väldigt högt vattenstånd och högt flöde där. Tror att kraftverket uppströms måste spilla vatten.
Sen TROR jag också att vattendomarna för vattenkraften kräver höga flöden under den här perioden vilket ev tvingar kraftverk som egentligen har plats i vattenmagasinen att släppa mer vatten än de önskar.
Vindkraften stod nyss för måttliga ca 3000MW vilket är ganska normalproduktion, vattenkraften för 6700MW enl SVK kontrollrummet.
Dock, vattnet är ju påsläppt hela tiden, men det är först i eftermiddag som priserna rasar.
Finns det statistik på produktion per timma för alla produktionsslag per elområde som även innefattar hemma solel? Så skulle jag kunna sätta upp en statistisk model av vad som predicerar elpriset nu såhär på våren.
Stornorrfors producerar på maxkapacitet, 599 MW, men man ”vaskar” ytterligare 122 MW genom dammluckan pga för högt vattenstånd. Indikation på varför priserna är så låga i norr. Samtidigt blåser det inte i Danmark, av 4378 MW förbrukning kommer bara 538 MW från inhemsk vindkraft. Man importerar 1400 MW just nu, varav 400 MW från SE4. Priserna är väl ännu högre i Tyskland, för man nettoexporterar 600 MW dit. Närheten till kontinenten har ett pris, är det först nu som sörlänningarna insett det?
Vattensituationen gör såklart sitt för att bidraga till prisnedgången, men det är först när det blåser upp i eftermiddag som priset blir negativt.
Och spännande saker sker i öst där Finland har negativt dygnsmedelpris för första gången (vad jag vet).
Är det inte möjligt för vattenkraften att låta vattnet passera utan att driva turbinerna?
Jag tror att man måste ha med subventionerna för att förklara negativt pris. Utan subventioner så skulle det ju kosta kraftverksägarna att leverera el och utan drifttecknings skäl till att faktiskt behöva göra det skulle de ju inte göra det till negativt pris heller.
Det är vindkraften, ihop med nedlagd kärnkraft, som gör att vi har för låg reglerkapacitet och då måste man betala för att ge bort el för att nätet inte ska haverera. Ett negativt elpris är alltså en tydlig indikator på att läget är riktigt illa.
Som jag påpekar är just det negativa i det en anamoli beroende av subventioner. Annars skulle nära-noll-pris vara indikatorn du far efter. Med subventioner så kan man vifta bort indikatorn som ju också kan vara indikator på att man har (för stora) subventioner.
Det behövs ett system där fossilfri baskraft och reglerkraft får mer betalt för elen. Om inte det kommer på plats kommer det inte att bli särskilt många investeringar i baskraft utan det kommer att bli än mer vindkraft.
Exakt så. Vind- och solkraft behöver inte ta sina systemkostnader idag. Kärn- och vattenkraft får inte betalt för sin systemnytta. Och politikerna idag förstår inte de fysikaliska förutsättningarna utan tar destruktiva beslut.
Vattenkraft är reglerkraft, men finns även krav på hur stora magasin de får hålla, vårfloden kan inte regleras helt. Just nu passerar 873 m3/s Stornorrfors vattenkraftverk i Umeälven, varav 724 m3s/s genom turbin, resten slösar man genom dammluckor. Kanske att man stoppar turbinerna om priset blir negativt, men flödet lär man måsta behålla ändå. Är ju aviserat satsningar på pumpkraftverk men magasinen är förbundna till naturliga vattenflöden så de är fulla av vårflod redan.
Förr i tiden fanns kärnkraft som kunde parera dessa säsongsmässiga variationer..
Dessutom är det ett problem att vattenkraft måste agera baskraft och reglerkraft även i söder numera. Det fanns ju en tanke med att vattenkraften fanns i norr och kärnkraften i mitten och söder. Då behövde man bara använda transmissionsnätet till just reglering. När kärnkraft försvann så tappade man såväl baskraft som kinetisk energi som inte var jätteenkelt att ersätta.
“Räntan höjs igen av Riksbanken och kommer ligga kvar på 3.75% året ut, men kommer sänkas till 3.50% under 2024. 2025 ligger styrräntan på 2.75% vid årets slut, så några nollräntor finns inte inom prognosintervallet, utan det är bara att vänja sig.”
Haha.
Det fanns inga nollräntor innan vi fick nollräntor heller. Inte ens när vi hade nollräntor så fanns det nollräntor i prognoserna.
Det vi och Riksbanken vet är att deras prognoser kommer vara fel när vi väl är där
Jag gissar att riksbanken inte är ensam om det heller.
Jag gissar också att det är grundorsaken till att vi hamnat med en inflation som missar målet också. Visst påverkar säkerligen kriget en hel del, men det är ju också en del av framtiden som prognosen missade.
Frågan är om det finns något bättre sätt att sköta penningpolitiken? En tanke är att om man styrde penningmängden mer direkt så skulle man åtminstone klippa ett steg mellan styrsignal och reglerstorhet och därmed kanske minska behovet av bra (prognos)modell.
Med tanke på att de väntade uppåt ett år med att höja räntan efter att inflationen drog iväg över deras mål så skulle jag vilja säga att mycket av grundorsaken är skapad av RB.
Bättre sätt? Jag vet inte, men det kan väl vara en bra början att börja följa nuvarande styrregler först…
Lite fakta till det påståendet.
KPIF som RB har som styrmått var i apr ’21 2,5%, då borde alltså RB börjat höja.
Man väntade dock till maj ’22 då KPIF (mätpunkt apr ’22) var 6,4%. Dessutom började man då lite försiktigt med 0,25%-enheters höjning.
Halvårsskiftet ’22 höjde man ytterligare 0,5%-enheter till 0,75%. KPIF var då 8,5%…
För lite och för sent och det får vi alla sota för.
Som du kanske vet så är det inte alla system som man kan styra genom att bara dra i styrsignalen i motsatt håll som reglerstorheten avviker från börvärdet. För att veta hur man skall styra måste man också veta hur styrsignalen påverkar reglerstorheten nu och i framtiden, man måste alltså ha en bra modell för att kunna få en bra styralgoritm.
Notera nämligen att det inte är KPIF som är reglerstorheten utan KPI, det gör det lite extra knepigt då höjning av räntan även initialt höjer KPI. Det är ett bland många fenomen som gör att en naiv regleralgoritm leder rätt åt h*vete.
Självklart är det så, reglersystem är komplexa.
Men nej, RB’s regler säger att de ska styra efter KPIF.
Och då blir det inte direkt feedback i reglerstorheten av styrsignalen vilket gör det lite lättare.
Faktum kvarstår, RB har regler om styrränta och KPIF men de följde dem inte.
Vilka dessa “regler” är är ju inte så givet. Finns det ens några? Det är väl snarare regel än undantag att direktionen är oenig om räntan – hade där funnits regler och alla känt till dem så hade de ju bara haft att applicera dem och kommit fram till samma ränta. Med andra ord verkar de där reglerna RB har om styrräntan inte existera, eller så är det så att dess direktion inte är informerade om dessa…
Anledningen till att de använder KPIF är inte för att det är reglerstorheten utan för att det är lättare att använda för att reglera KPI. Det är ju i slutändan KPI-inflationen som de vill reglera.
Kanske ett bättre sätt vore att inte ha någon?
I alla fall i den meningen att man inte har någon styrränta, utan låter marknaden sköta sig själv.
Det är politikernas störningar som gör att vi över huvud taget har konjunkturcykler.
Men då blir konsekvensen att RB inte kan låna ut eller in pengar alls?
+1 Planekonomi och monopol är inte bra för att reglera komplexa system. Och valutamonopolet och planekonomisk räntebana är inget undantag. Priset på kapital skulle kunna sättas direkt av bankerna. Dock kräver det även att man inte räddar banker utan att dom är ansvariga för sina medel full ut.
MBL: H.Gobb menar antagligen att det inte ska finnas någon Riksbank alls. På samma sätt som vi inte har en mjölkbank som hela tiden agerar regulator för tillgången till mjölk i riket.
Ja vi vet ju alla hur duktig finansmarknaden är på att ta ansvar när de får fria tyglar.
@muffin
Har du något exempel på när finansmarknad med fria tyglar orsakat något de inte tagit ansvar för?
Sallad, hur var det nu med kraschen 2008 och “too big to fail”?
DJ,
En mjölkbank skulle ju inte skapa mjölken men en riksbank är vad som skapar svenska kronor (något förenklat).
Eller ska vi tillbaka till olika valutor från olika finansinstitut som det var innan vi hade nationella valutor?
DJ: Vad gäller valutamonopol så finns väl egentligen inget sånt. Du kan ge ut DJ-dollar om du vill och andra kan välja att använda dem framför vilken annan valuta som helst. Eller avser du att riksbanken har monopol på SEK? Eller att inte skatteverket tar emot godtycklig valuta? Det skulle nog inte gå så bra ifall var och en fick trycka pengar efter eget tycke och smak, eller kunde välja att använda egenpåhittade pengar för att betala skatt.
Och vad gäller bankers ansvar fullt ut så sträcker det sig ju bara till vad egna kapitalet räcker till och utöver det så hamnar problemet på tredje part, det är bara en realitet som man får finna sig i.
@MBL
Finansmarknaden var alltså oreglerad (dvs “fria tyglar”) 2008? Eller kan det ha varit så att det var just statliga regleringar som orsakade problemen och satte de “naturliga” mekanismerna ur spel? Läs subprimelån.
Problemet är inte metoderna eller modellerna utan att det finns olika mål som står i konflikt med varandra.
Att räntan under lång tid var för låg beror antagligen inte på begåvningsutmaning utan snarare att man medvetet valde att fortsätta “så länge det går” trots riskerna. Att det kunde gå överstyr var förstås självklart för alla och konsekvenserna lämpade man över på framtiden.
Vilka av målen är det som står i konflikt med varandra? Välj gärna utifrån vad riksbanken har för uppdrag (och inte från din önskelista)
Vad gäller konsekvenserna av att hålla räntan låg så är det ju rätt uppenbart att prognoserna lämnade övrigt att önska. Leta efter igelkott på bloggen så kan du se det. Att sitta och påstå att Riksbanken gjorde detta trots en god uppfattning om hur det skulle utveckla sig är nog lite att ta i…
https://www.di.se/nyheter/spiltan-fonder-blir-forlorare-pa-rutger-arnhults-manover/
Spännande tider.
Jag tolkade riksbankens signaler de senaste dagarna som att höjningarna kommer fortsätta ett tag till. Så att de skulle stanna på 3,75% året ut efter en höjning i juni ser jag inte som troligt.
Skulle behövas minst 50 punkter nu i juni och sen 50 till i september för att hyfsat komma ikapp fed och boe. Antar att ecb också höjer vidare.
Min gissning är att vi är på 4,5% +- 0,25 vid årskiftet.
Gängflyktavgiften, dvs bostadsräntorna, ligger nog som du skriver kvar på en hög nivå fram till 2025. Men även fortsatt kommer de inte ner utan en någotsånär trygg bostad kommer att kosta mer än tidigare.
Stagflstionen är nu här med full kraft, dvs hög inflation och negativ BNP – förändring. Det enda som fattas är hög arbetslöshet som man brukar ha under stagflation
Bostadsräntorna följer visserligen styrräntan, men jag pratar om styrräntans nivå och inget annat.
Någon negativ BNP-förändring har vi inte sett i faktiska siffror än även om SCB’s BNP-indikator vikt lite ner. Första kvartalets BNP-siffra kommer nästa vecka.
Det pågår ju utbyggnad av transmissionsnätet, även i Västra Götaland (om det nu är där bloggen är parkerad), problemet är mest att satsningarna syftar till att öka ledningskapaciteteten *söderut*, då vi förbundit oss att ha exportkapacitet för en viss procent av vår nationella produktion. Vilket vi inte uppfyller idag, och i takt med utbyggnaden av elproduktion i norr fortsätter att skjuta under målet för.
Sen var ju tanken att det var marknadskrafterna och inte regeringar som skulle skapa ny elproduktion i söder och få marknaden i balans, inte att bristen skulle byggas bort med tjockare ledningar från norr. Vem som misslyckats med detta låter jag vara osagt.
Istället för att klaga på nuvarande och forna regeringar tycker jag att vi som sig bör istället ska lägga skulden på Dansken, som ville ha tillgång till billig svensk el (EU, öppen marknad), men samtidigt ville att vi skulle stänga våra dansknära kärnkraftverk (danskj****r?). 25% av danskens elkonsumtion importeras från Sverige idag, och tror inte det är närproducerad götaländsk el..
Visst kan man bygga elledningar en masse från Norrland i försök att dränka Götaland, och Dansken med billig norrländsk el, men frågan är om det lyckas? Med de energiintensiva industrisatsningsr som aviserats i norr kommer det snarare vara götaländska priser som går på export norrut, än norrländska priser som reser söderut.
Sen hade resten av Sverige gärna sett att götalänningarna på allvar tar avstånd från dansken och inför skorrande ’R’ genomgående i alla socknar. Innan dess finns inte den politiska viljan för norrlänningen att springa till undsättning. Smygdanskt uttal skall med danska elpriser bemötas!
Om man nu vill att marknadskrafterna skall fixa detta så bör man ju rimligen även tjockare ledningar vara en del av marknaden. För det är ju knappast optimalt att lösa problemet med ny produktion ifall tjockare ledningar vore en bättre lösning.
Angående dansken så var det ju bland annat för deras önskemål som kärnkraftverk placerades just i Barsebäck. Lite ryggradslöst av svenska regeringen att böja sig för danska önskemål om att stänga det (och som lök på laxen ta notan för stängandet), isht när de själva ville ha det där.
Tyska och danska elpriser löser dem med tjockare ledningar till SE4, med hänvisning till exportkapacitetsregler inom EUs inre marknad (var det 30% av produktionen vi förbundit oss att ha kapacitet att exportera? Finns ju många fler tyskar och danskar än det finns götalänningar, så nettoeffekten med tjockare ledningar från Norrland blir ju att de dyrare priserna exporteras norrut, inte att elen blir billigare i söder? Kanske en liten rättvisa för missunnsamma sörlänningar, men billigare el får dem ju inte av ny ledningsdragning, vare sig norrut eller söderut..
Ja, så är det när man planekonomiskt säger att det skall finnas 30% överföringskapacitet mellan två godtyckliga geografiska områden.
Marknadsekonomiskt så ser man till att ha den överföringskapacitet som är marknadsekonomiskt motiverad.
Men det är ju precis vad vi redan gör; d.v.s. bemöter otäcka harklingar och strupljud med höga elpriser.
Det hjälper ju dock inte så mycket om man hänger upp fler och tjockare sladdar i luften. Vi utnyttjar inte transmissionen till fullo idag eftersom det inte går sedan vi lade ner kärnkraft i söder. Det är ett medvetet skapat problem som “alla” visste skulle uppstå.
Viktig poäng. Vi har kablarna redan idag. Men kan inte ta emot elen i syd för det krävs stabilisering av nätet som inte finns sen stora tunga generatorer lades ned.
Många tror att ledningarna är som en vattenslang där man flyttar någonting från A till B, och att effektbrist innebär att man bara kan stoppa dit större slangar. Energi fungerar ju inte riktigt så.
> då vi förbundit oss att ha exportkapacitet för en viss procent av vår nationella produktion.
Nej det har vi väl ändå inte? Det finns mål på EU-nivå, som vi svjv överstiger med råge, men inga krav.
”EU:s regelverk bestämmer
I och med den nya elmarknadsförordningen (bindande EU lagstiftning) från 2019 infördes ett uttryckligt krav på att systemoperatörerna – Svenska kraftnät i Sverige – måste lämna minst 70 procent av transmissionskapaciteten till marknaden för handel.
I klarspråk innebär det att Sverige, med hänsyn taget till driftsäkerheten, inte får begränsa överföringskapaciteten till andra EU-länder med vilka vi har överföringsförbindelser. Sveriges är således bunden att vara en del av den europeiska elmarknaden.”
Ja, vi måste tillhandahålla 70 % kapacitet i det existerande transmissionsnätet, dvs vi får inte stänga av exportkapacitet som redan finns. Detta har inget att göra med att bygga nya transmissionslänkar.
EU har ett mål om 15 % interkonnektivitet till 2030. Detta är vi som sagt med råge över.
Med tanke på “smygdanskt uttal” etc — det är ju faktistk också ganska synd på danskarna, jag menar, de förstår ju inte ens själva vad de säger och ber om hjälp från FN. Här är en helt fantastisk sketch som nog inte är så välkänd i Sverige, “Kamelåså”: https://www.youtube.com/watch?v=s-mOy8VUEBk
En klassiker och “spisnigel” är numera ett vedertaget begrepp!
EU funderar på obligatoriska förbättringar av energiprestandan. Inte mot en fast standard utan 30% av beståndet skall förbättras.
Bra tänkt för kontinenten men i Sverige är redan de flesta rimliga åtgärder redan gjorda på äldre byggnader.
Återstår att se om detta direktiv också skall överimplementeras. Vi behöver en underimplementeringsminister.
Får se hur detta påverkar boendekostnaderna.
Pga hjärnsläpp skrev jag i gårdagens inlägg så postar här också.
Handeln på Nastaq för helårskontrakt för 2024 (ENOFUTBLYR-24) för elenergi gjorde en rejäl djupdykning idag.
Från öppning på ca 70 EUR/MWh ned till ca 65 EUR/MWh med ökande handel på eftermiddagen.
Jag som sporadiskt följer utvecklingen i min yrkesutövning har inte sätt en sådan drastisk sänkning på länge.
Kanske är fast i en filterbubbla med har inte nåtts av några nyheter som skulle väsentligt dra ur pluggen så kraftigt.
Relativ stora volymer på handeln också 115 MWh istället för normalt ca 30 -40 MWh den senaste månaden.
Det rör sig om framtida årskontrakt så att det för närvarande blåser eller ej brukar inte ha så stor inverkan som det har på spotten. Fyllnadsgraden i vattenmagsinen kanske har fått sig ett orenlig uppsving. De senaste rapporterna jag så var låga nivåer sett till historiskt medel men rapporterna är inte dagsfärska kanske har ändrat sig.
https://www.nasdaqomx.com/transactions/markets/commodities/market-prices
Någon som har en analys?