Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Börsveckan inleder försiktigt positivt i Asien, medan räntorna stigit ytterligare i USA. Det tjatas återigen om den i princip årliga höjningen av det amerikanska skuldtaket, men det är bara spel för gallerierna och ett tillfälle för kongressledamöter i USA att få igenom sina hjärtefrågor. Skuldtaket kommer höjas, för det finns ingen chans i världen att få USA:s statliga ekonomi i balans, och det vet alla.
Stockholmsbörsen steg veckan som gick och oräknat utdelningar och trots sänkningar av aktiekurser efter utdelning gick OMXS30 +2.34% och OMXSPI +1.59%. Den svenska kronan försvagades dock rejält mot dollarn under veckan, och den amerikanska valutan står nu i 10:52, samt guldet i 667:- SEK per gram.
En orsak kan stavas stigande amerikanska räntor, och det är räntorna som i mycket styr valutamarknaderna.
Som den återigen aktualiserade frågan om det amerikanska skuldtaket visar, så är det inte alls nödvändigt med att ha en budget i balans för att få en starkare valuta. Det poseras nu om undergång, globalt ekonomiskt kaos, tandagnisslan, varnagel och världssvält för att det amerikanska skuldtaket inte skulle höjas. Men höjas kommer det. Amerikanska statens utgifter för 2023 beräknas enligt kongressen bli 6 400 miljarder USD, intäkterna 4 800 miljarder USD och underskottet 1 500 miljarder USD med en skuld hos allmänheten på 25 800 miljarder USD.
Det finns förstås inte någon som helst möjlighet att få detta i balans genom att skära i utgifter eller höja skatter, utan skuldberget kommer fortsätta byggas upp. Men först ska kongressen ett tag stoppa en höjning av skuldtaket för att posera att de har lite makt, och enskilda kongressledamöter ska få igenom sina hjärtefrågor som en hundrastplats i någon småstad eller liknande. Sedan kommer skuldtaket återigen höjas efter att media fått sina rubriker och löneutbetalningar frusits lite symboliskt för statligt anställda under en kortare tidsperiod. Och under tiden kommer det viftas med händerna i ämnet, inklusive att diverse nötter hoppas på en global krasch för ekonomin i tron av att de skulle klara sig bättre än andra och att alla de avskyr skulle vara de som får ta stryk.
I USA är för övrigt CNN:s Fear & Greed rejäl uppe i girighet på 67, och på god väg mot extrem girighet. Någon oro för börskrasch verkar alltså inte föreligga.
I Asien öppnar börserna positivt i skrivande stund, undantaget Australien där ASX 200 gackar med -0.16*%.
Men Hang Seng går +1.31%, KOSPI +0.76%, Nikkei 225 +0.79% och Straits Times +0.07%.
Min Lysaportfölj gick +0.77% veckan som gick, men den verkar inte uppdaterad med fredagens utveckling än, så i realiteten bör det väl landat annorlunda, särskilt givet den svagare kronan.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Ticker Type Name Day% W% YTD% 12M%
^AXJO Index ASX 200 -0.16% 0.01% 3.26% 1.71%
^GSPC Index S&P 500 Index -0.14% 1.65% 9.18% 7.46%
^HSI Index Hang Seng Index 1.31% -1.33% -0.39% -4.89%
^KS11 Index KOSPI 0.76% 3.14% 14.34% -3.11%
^N225 Index Nikkei 225 0.79% 4.81% 19.00% 16.13%
^NDX Index NASDAQ 100 -0.23% 3.47% 26.18% 16.23%
^OMX Index Stockholm OMXS30 1.88% 2.34% 11.99% 14.85%
^OMXSPI Index OMX Stockholm PI 1.85% 1.59% 9.50% 5.57%
^STI Index Straits Times Index 0.07% -0.31% -1.43% -1.10%
Totals
53 kommentarer
Så för att sammanfatta.
Kongressledatöter tjatar om att hålla skuldtaket för att de ska få igenom offentliga satsningar som gynnar de själva?
Ja, det är väl endast i den politiska världen man kan göra så.
Ja, det är korrekt uppfattat. “Om staten bygger en hundrastgård i Assendofnowhere röstar jag för en höjning av skuldtaket”
“Assendofnowhere”.
Hmm, det påminner om en viss kohandel med en politisk vilde för att få politiskt stöd i riksdagen i ett läge då vilden hade utslagsmakten. Well played, vilde. Well played.
*viskar försiktigt* det är bara ett “parti” som historiskt vägrat höja skuldtaket. Fast bara när presidenten tillhört motståndarpartiet, inte en enda gång annars. Curious.
Så länge US dollarn betraktas som internationell hårdvaluta kan man fortsätta i samma stil. Allt bygger på förtroende. Om ett par hundra traders vid varsin Reuter skärm inte har förtroende en vacker dag så blir det “stökigt” för att citera Anders Borg.
Så kommer det att förbli, eftersom det inte finns något trovärdigt alternativ. Inte ens EUR har något väsentligt bättre att erbjuda.
Att det var ett par pluttiluttaffärer i olja mellan UAR och Kina som gjordes upp i renmimbi härom veckan, är bara spel för galleriet. Kineserna fick rentav betala ett premium för oljan.
Att vad för valuta något prissätts i spelar roll är en konspirationsteori som diverse foliehattar driver. Svenskar betalar för oljan i svenska kronor, oavsett om den prissätts i dollar.
Dollarns enda nettopåverkan på oljan är den amerikanska inhemska konsumtionen av olja, som väl förvisso är den högsta för en enskild valuta.
Dollarn stöds av att USA är världens största ekonomi, inte i vad saker prissätts i på internationella handelsplatser.
…och att de är världens största militärmakt som kan “åka och hämta” olja i länder som inte är vänligt inställda till USA, exempelvis Irak, Libyen etc.
Sålänge som detta är fallet kan de trycka pengar och höja skuldtak i evigheter. Nu vet vi ju att inga imperier håller för evigt så detta kommer säkert att ändras, om 5 eller 50 år. Vem vet 🙂
Man kan tycka vad man vill om USA, men det är faktiskt en hyfsat fungerande demokrati till skillnad från alternativen.
Sedan kan man ju fundera på om det är billigare att bygga bort sitt oljeberoende och därmed ha lägre utgifter för sin militära kapacitet. Fast då börjar det handla om känslor och självbild…
Ja man kan tycka vad man vill.
Jag tycker det är ett ultra-kapitalistiskt skitland som är jättebra att bo om man har pengar. Samtidigt finns det folk som har 3 jobb och arbetar +100 timmar i veckan för att betala hyran och sätta mat på bordet.
I förlängningen är det givetvis ohållbart.
“Åka och hämta”? Nä, det är billigare att köpa.
Och det väller in folk som inget hellre vill bo där.
inget hellre vill bo där -> inget hellre vill än bo att där
Spännande diskussion! Gärna mer makroekonomiska blogginlägg. Exempelvis vore det intressant att få din (LW) take på vart vi befinner oss på långa kreditcykeln
Turkiska liran ser lovande ut…
Om man är sugen på lite billigt kolgrillat, menar du?
😉
Det är transaktionen som spelar roll, inte prissättningen. För att köpa olja för pesetas behöver du först köpa dollar för pesetas och därmed påverkas marknaden av dollar/pesetas till dollarns fördel. Om oljeexportörer därtill väljer att investera sina dollar-intäkter i amerikanska statspapper så blir i effekt dessa pengar tillgängliga för USA:s regering att spendera. Vad som återstår är en skuld till oljenationen.
Det är inte USA:s egen export som stödjer dollar-priset.
Fel. För du växlar tillbaka till pesetas (eller kronor) när du säljer oljan till slutkund. Påverkan blir köp 100 USD, sälj 100 USD och netto noll.
Jag köper min bensin i svenska kronor, bevisligen.
Kan det inte vara så att många små nationer och företag i udda länder har ett valutakonto till vilket dom får USD i betalning? Och sen sitter dom och håller USD istället för sin lokala skvalpvaluta? Då kan dom enkelt handla på världsmarknaden när dom vill utan att växla igen.
På så vis blir USD-penningmängden mycket större än den hade varit om det bara var amerikaner som vill hålla den. Och går det då i motsatt riktning ökar supply av dollar varpå dollarpriset går ned.
(Ärlig fråga, är inte bekant med ämnet eller konspirationsteorin även om jag hört folk använda ordet petrodollar.)
Är det ens säkert att affären slutförs i dollar bara för att det var i dollar den ursprungligen prissattes? Vare sig köpare eller säljare har ju intresse av en risk att slutliga priset i deras valuta blir något annat än man tänkt sig när man ingick i avtalet. Poängen här är ju att det inte är olja (eller vilken råvara man nu har i åtanke) man handlar med på den där marknaden utan det är terminkontrakt.
LW,
Va?
Det är väl en lång kedja av transaktioner men om man förenklar lite så säljer bolag X olja till dig för SEK men de måste köpa in den i USD.
Så för varje inköp av olja så måste de köpa USD för SEK, betala oljan i USD och de får sen betalt av dig i SEK för den.
Var sker tillbakaväxlingen menar du?
Och sen går oljeshejken och handlar för sina USD i Riyadh? Funkar nog sisådär.
Dvs de där USD behöver växlas till SAR, och där har du den där “tillbakaväxlingen”.
Visserligen kommer nettot tillslut att bli noll för varje enskild transaktion, men för att valutasäkra transaktionen kommer kommer någon under en tid att sitta på mer dollar än vad vederbörande annars hade gjort.
Tänk tanken att oljan skulle handlas i svenska kronor, tänk alla mer eller mindre kreativa lösningar som skulle användas för att valutasäkra både för kunder och leverantörer. Jag kan lova att nettoeffekten på Sveriges ekonom inte skulle bli noll.
Hmm, hur funkar valutasäkring tro? Om du som köpare har 10580 SEK och skall säkra att du kan betala överenskommet pris på 1000 USD så köper man 1000 USD, men samtidigt om du har ett överenskommet pris på 1000 USD och skall säkra att du får 3750 SAR så köper du 3750 SAR för 1000 USD.
Frågan är då varför bara köparen skulle valutasäkra affären? För om bägge gör det så kommer ju nettoinnehavet bli 0 USD.
Varför skulle leverantören vilja investera dollarintäkterna i US-bonds? Jag antrar att du för det första inser att leverantören antagligen har kostnader också och det inte bara är ka-shing rakt ner i plånkan.
Visst det kan vara motiverat av vissa omständigheter, men dessa skulle ju troligen kvarstått även om oljan prissats i någon annan valuta.
En sådan omständighet skulle vara t.ex om man hade underleverantörer i USA som skulle betalas i framtiden. Men att USA skulle vara ett stort exportland brukar ju avfärdas av konspirationsteoretikerna.
Någon gång måste ändå denna enorma uppbyggnad av skulder ta slut. Frågan är förstås när och hur? Vilka är det som sitter med “svarte petter”? Skattebetalarna i USA och övriga världen?
Vilka som sitter med Svarte Petter vet du nog innerst inne. Det är du och jag. Googla failed banks list. Massor av banker har kollapsat i USA de senaste åren. De tre senaste tillskotten till denna lista lyckades Alecta pricka in och förlorade 20 miljarder kronor.
Federal Reserve verkar vara den enskilt största ägaren. Japan och Kina är de två största utländska ägarna av US stats-skulder.
I stora drag tenderar statsskulder stiga med BNP. Så länge BNP stiger finns ingen anledning till att förvänta sig att inte statskulderna kan göra detsamma.
Svaret torde alltså bli: när den eviga tillväxten tar slut.
Fråga till er solcellsägare: stängde ni av er produktion igår söndag när det var högsta negativa (? – har inte kollat) elpriserna jag sett? -0,07 kr/kWh i SE3 mitt på dagen.
Nä. Jag får betalt 2/3 vinterterminpriset. Plus 60 öre.
Som solcellsägare så blev jag lite nyfiken nu. 2/3 av vinterterminspriset?
Mitt avtal är att 1/3 av solelen säljs till timspotpris och 2/3 säljs till vinterterminspriset. Detta via Södra Medlemsel, men även Jämtkraft erbjuder detta.
Intressant, det får jag nog titta närmare på. Tack.
Som LW. 60 öre i skattereduktion + några ören i skattereduktion beroende på vilken nätägare man har + några ören på spotpriset om man har ett bra avtal för elhandeln. Däremot tänkte jag på att göra elkrävande saker mitt på dagen i stället för på natten, för det var “billigare” att förlora intäkt mitt på dagen än att köpa motsvarande el på natten.
Tusan också att man inte kan ändra i efterhand. Ska vara “några ören i *nätnytta* beroende på vilken nätägare man har”.
ja att få editera sitt inägg i några minuter efterd et postats skulle varit en bra feature
Brände iväg 55kwh under minustimmarna vilket kostade mig 1,57kr eller nåt sånt. Även om man inte fick någon skattereduktion så känns insatsen att slå av och på solcellerna för att spara 1,57kr inte värd det.
“i tron av att de skulle klara sig bättre än andra och att alla de avskyr skulle vara de som får ta stryk” 😀 rolig formulering!
Hur funkar det egentligen med ett sådant skuldberg? Kommer det kunna fortsätta växa ända till apokalypsen? Eller kommer andra stora ekonomier kunna tvinga USA att minska den?
eller kommer apokalypsen när det inte längre kan fortsätta växa…?
Något för konspirationsteoretiker att diskutera i sina forum!
Beror nog mest på hur det går för USA överlag. Sålänge deras BNP fortsätter växa i minst samma takt som skulden så är det nog inga större problem. https://fred.stlouisfed.org/series/GFDEGDQ188S verkar dock visa att den ökar under kriser, men sen inte tar sig ner igen… Vilket lär leda till problem förr eller senare.
Finns dock några länder som är mer skuldsatta än USA (ffa Japan, även Grekland och Italien); kan vara intressant att se vad som händer där. Gissningsvis har USA utrymme för att höja skatter något och börja betala (eller åtminstone minska ökningen) av statsskulden om det skulle krävas.
När det är “stökigt” på finansmarknaderna dyker det upp artiklar i stil med “så räddar du din pension”. Experter vill ge råd hur du ska placera på bästa sätt på börsen. Men nu är det inte börsindex som betalar din pension. Pengarna i AP-fonderna är buffertar som räcker i max 4-5 år till pensioner. Det som “räddar pensionen” är hur låg arbetslösheten är och hur mycket skatt som betalas in när du sitter på parkbänken och matar duvor.
Det går naturligtvis att betala av men det skulle ta många mandatperioder och skulle kräva en kris av ett sånt slag att både demokrater och republikaner blir överens om att sluta spendera mer pengar än dom drar in. Jag har sett en realistisk plan en gång för att betala av skulden och det var inte så in i h-e farligt, men naturligtvis politiskt svårt/omöjligt. Samt trist för stora delar av befolkningen, då det är skatt som inte kommer tillbaka som presenter från politikerna.
Vi bor ju i ett land där man har lyckats vända på kulturen. Inte ens en gång under de värsta 0-ränteåren var det några “vuxna” politiker som ville höja utgifter/sänka skatt utanför en hyggligt balanserad nivå. Trots att diverse populister tyckte att vi borde ha lånat mer.
Å andra sidan ger fokuset på budgetunderskott en del kortsiktiga och idiotiska beslut. T.ex alla kommuner som har sålt ut sina fastighetsbestånd för att sedan hyra tillbaks dyrt (bla. bla privata företag är alltid effektivare bla bla). Eller alla landsting som betalar sin fast personal så uselt att de slutar men hyr in folk svindyrt från bemanningsföretag .
USA kan betala av valfri del av sin statsskuld närhelst de vill. De har en egen riksbank och trycker sina egna pengar. Om kongressen bara vill kan de säga till Fed att “Var vänliga tryck upp 1000 miljarder dollar i morgon och betala av på statsskulden”. Klart och betalt. Fed gjorde i princip samma sak under finanskrisen när de skrev av skulder för banker som var “Too big to fail” – de reglerade helt enkel skulderna direkt i sin blanka kromglänsande Fed-dator. Det är alltså inte någon skattebetalare som sitter med Svarte Petter – Uncle Sam kan alltid betala alla sina skulder.
Nja. Skulden skulle finnas kvar. Den har bara flyttat till Fed.
Nja. Om Fed trycker upp nya pengar så har inte någon skuld skapats. Bara nya pengar, som sedan kan användas för att exempelvis betala av statsskulden. Ett annat intressant exempel är alla kvantitativa lättnader som gjordes av bla Fed under finanskrisen, dvs skapandet av massor av pengar som sedan lånades ut på finansmarknaderna. Dessa pengar som skapades (genom enkla tangenttryckningar hos Fed) kunde likaväl ha dedikerats till att betala av statsskulden som att låna ut till banker. Eller köpa ny energiproduktion, eller utöka försvaret, osv
Skall vi hålla oss till hur det verkligen fungerar.
För det första håller FED varken på med myntprägling eller sedeltryck. De har inga mandat för sådant. Jag har inte kollat exakta teknikaliteterna med deras “pengatryckande”, men om det fungerar ungefär som i sverige så är det likt vanliga bankkonton: man plussar inte bara på konton utan att ha ett motkonto och motkontot är normalt fordringar dvs skuld för kontohavaren som får pengarna.
Tänker du istället på US Mint så kan de på mandat av kongressen prägla mynt, MEN intäkterna därifrån skall levereras till FED så möjligheten att prägla mynt utan att ha täckning för dem är nog rätt begränsad.
Samma sak gissar jag gäller för sedeltrycket.
För att inte tala om vad konsekvenserna av att trycka pengar på det sättet skulle innebära. Det kostar nog mer än det smakar…
Som de uppmärksamma redan har upptäckt så är kostnaden inflation. FED (och Riksbanken mfl) tar tillbaka pengarna de skapat genom att höja räntan. Då även bankerna sannolikt behöver låna pengarna av FED, så kommer så småningom även inflationen att sjunka. Men det kostar alltså inflation genom att skapa pengar för att ge generösa bidrag till företag och även helikopterpengar till befolkningen som i USA. Som man raggar får man ligga liksom.
Ja, det är kanske det förenklade svaret.
USAs penningmängd är i grova drag lika stor som statsskulden. Att ta och verkligen trycka/prägla pengar för att betala tillbaka statsskulden skulle ju dubblera penningmängden på ett bräde.
Det kan lämnas som övning vad man tror att det skulle betyda för inflationen och dollarkursen. Också frågan om vad fordringsägare tycker om återbetalningen efter en devalvering (och vilken utsträckning det finn hugade långivare för att finansiera budgetunderskottet).
I den övningen kan man gärna ta hänsyn till att det kan vara med tveksamt lagligt stöd en sådan åtgärd.
Något säger mig att det kostar liiite mer än den pyspunka av penningvärdet som inflation normalt innebär…
Om någon vill ha en väldigt välgjord förklaring av hur skuldtaket fungerar (eller inte fungerar beroende på hur man vill se på det), så finns denna video av CGP Grey på ämnet:
https://www.youtube.com/watch?v=KIbkoop4AYE