Denna artikel innehåller betallänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat och för företaget.
Börserna backar i de asiatiska tidszonerna under onsdagsmorgonen. Svensk BNP kom in på plus under första kvartalet och bättre än väntat, men den svenska kronan faller och guldpriset slår rekord i svenska kronor.
Stockholmsbörsen backade med -0.16% för OXMS30 och -0.17% för OMXSPI. Den svenska valtuan fortsätter rasa till 10:92 SEK för dollarn och 11:68 för euron. Frågan är om svenska kronan någonsin varit så här svag?
Guldpriset slår rekord i svenska kronor och handlas i skrivande stund på 687:- SEK per gram, vilket visar på den svenska kronans svaghet.
I USA öppnade börserna efter Veterandagen i måndags och S&P-500 stängde oförändrat på -0.02% medan Nasdaq 100 gick +0.52%. De amerikanska räntorna föll rejält, vilket jag förmodar har med månadsskiftet att göra och enmånaders gick från 6.02% till 5.31%, 2-åringen från 4.54% till 4.46% och 10-åringen 3.80% till 3.69%.
I de asiatiska tidszonerna backar börserna enhetligt i skrivande stund.
ASX 200 -1.25%, Hang Seng -2.23%, KOSPI -0.16%, Nikkei 225 -1.11% och Straits Times -0.60%.
Svensk BNP steg och gick bättre än väntat under första kvartalet när SCB släppte sina slutliga siffror. Årstakten i BNP är kalenderkorrigerat 0.8% och ökade med 0.6% under första kvartalet. Det som sänkte BNP var framför allt hushållens konsumtion som backade 1.2% under första kvartalet vilket sänkte BNP-tillväxten med 0.5 procentenheter, men kompenserades av ökningar på övriga punkter. Vi hade alltså haft 1.1% i BNP-tillväxt om inte räntorna hade fått hushållen att minska sin konsumtion.
Antalet sysselsatta ökade med 0.7% och därmed beror inte minskad hushållskonsumtion på arbetslöshet. Vi fortsätter ha den magiska arbetslöshetsfria lågkonjunkturen och de normaliserade räntorna har alltså inte skapad generell arbetslöshet.
Inte än i alla fall.
Trots att exportindustrin gick bra under första kvartalet så fortsätter Sverige ha ett negativt handelsnetto och förblir ett importland och inte ett exportland. Som bloggen skrivit många gånger förr så måste vi bort från att en svag krona gynnar landet och att Sverige bygger på exportindustri. Mycket av vår exportindustri är i själva verket starkt beroende av import av komponenter och råvaror.
SCB uppger att handelsnettot blev -2.7 GSEK under april.
Nu struntar dock Riksbanken i svensk BNP-siffror så dagens besked utesluter inte fortsatta räntehöjningar, vilka förstås även är nödvändiga för att försvara den svenska kronan och inte sänka svensk ekonomi via sitt importberoende som blir värre och värre ju svagare kronan blir och sänker svensk BNP.
Men överlag är alltså inte den ekonomiska krisen så allvarlig än så länge. Många branscher mår alldeles utmärkt enligt konjunkturbarometern, vilket jag ber att få återkomma till.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring, och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
67 kommentarer
Intressanta siffror, som känns väldigt positiva. Som vanligt, visar de bara vad som har hänt bakåt i tiden, och det är alltid svårt att förutspå som kommer hända framåt. Men det vore skönt om vi kan återgå till en mer normal ekonomisk modell där det inte behövs räntedoping och och stödköp av obligationer för astronomsummor för att hålla ekonomin igång…
Men arbetslösheten kommer stiga när byggprojekten tar slut och inga nya påbörjas.
De flesta byggnadsarbetare som håller på med de stora bostadsprojekten är väl utländsk arbetskraft som inte är skrivna i landet, så de åker bara hem till Baltikum eller Polen, och arbetslösheten påverkas inte.
Eh, knappast. Det är massor av utländsk arbetskraft men också massor av svensk. Många är dessutom egenföretagare som hyr in sig.
Sedan sitter det massor av konstruktörer, ekonomer, kalkylfolk, projektledare , installationsledare mm mm ute på bolagen som åker fort som fan.
Första vevan så skickar man hem inhyrd personal. Men också fast anställd.
Sedan kommer hela ledet av materail som börjar varsla.
Så att arbetslösheten inte påverkas är inte sant.
Frågan är bara hur många renoveringsarbeten snickarna och kakelsättarna och elektrikerna har framöver också med tanke på att det finns mindre pengar att renovera köket för.
Vad gäller konstruktörer etc så hänger det på om de sk bostadsutvecklarna nu fryser att utveckla nya projekt.
Om man inte kan sälja på ritning och ta betalt i förskott så kanske det innebär att det inte blir så mycket nya projekt, nej.
I Kungsbacka har vi ju brf-delen av kvarteret Valand som aldrig verkar sätta igång. Men samtidigt har Aranäs byggstartat 85 st hyresrätter vid Tingberget och danska PFA bostad bygger för fullt på parkeringsplatserna mitt i centrum.
Bara det nu inte blir så att de nybyggda hyresrätterna Blir så dyra att man tvingas fylla dom med bidragstagare. Projektet i centrum har tydligen lovat ett antal procent till kommunen som resurslägenheter. Vore synd på fina parkeringsplatser som i så fall offrat i onödan.
Österut vid polishuset står det på hemsidan att Baldef avvaktar med byggstart.
Väldigt anekdotiskt men två vänner i ett av jaktlagen jag är med i är hantverkare, båda säger att det är fullt i boken fram till oktober/november men sedan i princip tomt just nu och väldigt lite till inget inkommande.
Men väldigt anekdotiskt och kan naturligtvis också vara en lokal företeelse.
Svågern säger samma sak (jobb med bygg-anknytning). Men det är verkligen konstigt att det inte syns mer i varslen. Men det påstås att arkitekterna har extremt lite att göra och det brukar ju vara en pålitlig kanariefågel.
Och rent anekdotiskt verkar alla nybyggen ha dött i det område jag har anmält intresse för (3-ish bolag), det ser för jävligt ut med minst en påbörjad bottenplatta. Byggandet av hyresrätter i mina nuvarande kvarter pågår däremot för fullt (förtätning med punkthus – men det blir inte fullt så illa som det lät)
Som arkitekt har jag anekdotiskt fullt upp, och det är också min bild av branschen i stort just nu. Men det sägs väl att orderböckerna framåt hösten har lite mer ledigt utrymme än vad som kanske vore önskvärt.
re:KROKODILEN
Ja, det är märkvärdigt mycket motstridiga signaler. Och jag undrar hur många av de som klagar på tomma böcker framåt hösten som alltid brukar ha tomma böcker framåt hösten…
Och trots alla krigsrubriker ligger snitt-räntorna bara på ca 4%. Det är faktiskt inte speciellt högt. Låg vi inte på de nivåerna för typ 10 år sen? Så bortsett från de stackars hushåll som köpte under pandemin så borde de flesta familjer ligga rätt bra till. Reallönen är troligtvis minst lika hög som 2012/13 och det gick ju bra då.
@Mindrevetande Köpte min första lägenhet hösten 2011. Hade 3.14% ränta vilken maxade på runt 3.65% ett par kvartal senare vilket borde korrelerat men en av alla “skuldkriser” (PIIGS) på sommaren 2012 så du har helt rätt.
Än högre var ju räntan än innan finanskrisen. Rätt likt då som nu, ränta som steg brant. Hoppas vi inte står inför samma avsats som då.
@TOMTEN
Ja. Mannaminnet blir bara kortare och kortare 🙂
@JONI
Om bara staten slutar att lägga sig i landets ekonomi så kommer den nog att stabiliseras.
Enligt googles EURSEK var kronan som svagast mot euron 11:21 i februari 2009… men USD stod samtidigt i endast 8,7. Så, ja, bottenrekord för SEK? Det är ju faktiskt ganska anmärkningsvärt isf.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Vaxelkursutvecklingen-TCW-index/
Det har varit värre, men inte så värst mycket värre. Vi är i utkanten av intervallet.
EURSEK stod i 11,63 i mars 2009. Men nu är vi på 11,67 så idag är högst hittills för EURSEK.
USDSEK toppade på 11,36 i höstas så där har vi några procent kvar.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet—internationell-jamforelse/
Vi ligger i topp vad gäller arbetslöshet. Det är svårt att ha en stark valuta när vi har en stor del av befolkningen som lever på bidrag; de producerar inget men de kräver importvaror i nästan samma omfattning som alla andra.
Tittar man på tidsserierna ser man hur väl arbetslösheten i olika länder korrelerar med varandra och med konjunkturen. Ingen överraskning där. Men på våren 2018 händer något, att det har med pandemin kan vi därmed avskriva, och mellan våren 2018 och årsskiftet 19/20 transiterar den svenska arbetslösheten till en högre nivå. Den går om EU27 och återfår därefter sin korrelation med denna. Förmodligen kommer de som anlände 2015 då in i statistiken.
Om jag bara ska killgissa lite och höfta från linjerna skulle vi utan övergången 2018 idag haft en arbetslöshet på cirka fem procent. Och då hade kronkursen säkert sett bättre ut. Men det är bara en teori.
Naturligtvis är det så att hög migration av arbetsföra som inte kommer i arbete påverkar.
Jojje: Kolla sysselsättningsgraden istället. Vi har en ovanligt stor del av befolkningen i arbete (hög andel lönearbetande kvinnor). Så när det gäller att förklara kronkursen kan du ignorera SD:s favorit/enda förklaring till allt.
Titta! Ekonomifakta har svaret på även detta: Sysselsättning är ett begrepp som i statistiken används för att visa hur många som arbetar. En person räknas som sysselsatt när denna har utfört minst en timmes arbete under en referensvecka. Arbetet kan vara som anställd, egen företagare eller att man hjälper till i familjens företag. Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkluderas också som sysselsatta.
“…vissa arbetsmarknadspolitiska program…” och “…minst en timme … under en referensvecka…” torde säga allt vi behöver veta om detta mått.
Problemet vi har är att kronkursen, lite förenklat, bestäms av hur många som vill köpa kronor jämfört med hur många som vill sälja. Köpa kronor gör man för att köpa svenska varor (eller växla in de dollar man fått för dem), och omvänt när man ska sälja är det för att kunna betala för importen. Så balansen mellan exportförmåga och importbehov influerar växelkursen. När man då har förhållandevis många som inte bidrar till produktionen (och därmed till exporten) men som måste konsumera (dvs. konsumera kanske främst importerade varor) så sjunker efterfrågan på kronor relativt utbudet.
Så det är inte sysselsättningen man ska studera om man vill säga något om växelkursen, och inte heller förvärvsfrekvensen bland kvinnor m.fl. grupper, utan förändringen i faktiskt förvärvsarbete. Allra helst ska man titta på produktionen av varor och tjänster i näringslivet, sådant som skapar saker att exportera.
JOJJE: Signaturen Joakim Persson, som numera tyvärr syns alltför sällan i kommentarsfältet, har allaredan för cirka två år sedan här i kommentarsfältet rett ut begreppet sysselsättningsgrad och därvid ingående parametrar och därför faller den inledande delen av ditt ovanstående inlägg platt till marken.
Subventionerade anställningar räknas in i begreppet. Det här är vad Lars Calmfors skriver för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) som bidrag till en av statens offentliga utredningar:
Sysselsättningsgraden brukar mätas med data från SCB:s arbetskraftsundersökningar. För att räknas som sysselsatt är kravet mycket lågt: en timmes arbete under mätveckan räcker. Rimligare vore att ett sysselsättningsmål formuleras utifrån ett snävare sysselsättningsbegrepp som kräver en arbetsinkomst överstigande ett inte alltför lågt tröskelvärde. Det borde vara möjligt att ta fram ett sådant sysselsättningsmått löpande under året utifrån arbetsgivarnas månatliga kontrolluppgifter till Skatteverket. https://www.ifn.se/media/x5bfiqpk/2020-calmfors-avg%C3%B6rande-m%C3%A5l-en-eso-rapport-om-syssels%C3%A4ttningspolitska-m%C3%A5lformuleringar.pdf
Som sagt. Men du känner säkert att du har en annan åsikt.
JOJJE: Korrekt observerat att jag är av den åsikt som på ett förtjänstfullt sätt redovisats i dessa spalter när ämnet var under diskussion för något år sedan.
Rätt många i det här landet som vill sälja kronor när man bidrar till försörjning av släkten i sina forna hemländer. Om detta har en påverkan på kronkursen är dock inte jag rätt person att bedöma.
Maj går SEK alltid dåligt då det är utdelningsmånaden nr 1 och börsen ägs till stor del av utländskt kapital som flyttar åtminstone delar av kapitalet.
Långsiktigt går vi dåligt pga den höga skuldsättningen hos befolkning, samt numera bidrar även många fastighetsbolag till denna risk.
En tredje anledning nu kortsiktigt är att riksbanken ändrade fot till att vilja försvara valutan till att den vacklade förra mötet om det var värt att försvara valutan kontra möjliga ekonomiska risker som högre ränta ger.
Nästan komiskt med personer som i alla lägen och för alla problem måste hitta en anledning att det är invandrarnas fel. Har för mig att det finns ett ett ord för det…
Jag killgissar att summan pengar som skickas till invandrares familjer varje månad bleknar i jämförelse till hur mycket kapital som flyttar utomlands för att investeras i globalfonder och sparrobotar (e.g. Lysa) enligt rådande rekommendationer från bloggaren och andra ekonomiinfluencers.
Vore intressant att ha data på detta, men jag har inte tid att gräva själv.
Det är ju bara att läsa Bos signatur baklänges så vet man vad han är för en typ…
Sverige är unikt.
Vi har högst arbetslöshet men samtidigt också den högsta sysselsättningsgraden.
Vi har inte högst arbetslöshet.
Nej, men enligt samma sida så har sverige 7,3% arbetslöshet i april 2023, och av EU27-länderna är det enbart italien (7,8%), grekland (10,9%) samt spanien på 12,9% som har högre arbetslöshet.
Det kan bara finnas ett land som har högst. Att semantik och att vara bokstavlig är viktigt har jag lärt mig av Lena Andersson och debatten om barnhunger…
Låt nu inte Lenas foliehatt skymma sikten så att du inte inser att Sverige har problem med hög arbetslöshet och relativ fattigdom.
Beror väl på vilka länder Wofser jämför med. Kan ju vara allt ifrån våra två skandinaviska grannar till hela världen.
Nu var det ju EU27 som var aktuellt. Men din metod är ju innovativ… Jag väljer att bara jämföra Sverige med Sverige och har vi genast lägst arbetslöshet och högst sysselsättning.
@JOJJE
För att kunna bedriva en effektiv fördelningspolitik måste det finnas något att fördela. De torde väl minsta socialist förstå?
Det enda som på kort sikt kan rädda kronkursen och därmed ha en dämpande effekt på den importerade inflationen är en oväntat stor höjning av RB i juni. Gärna 100 punkter men tror de kommer ha svårt att våga mer är 50.
Hörde en valutamänniska från en av storbankerna uttala sig på radion i morse. Han la mer eller mindre skulden för den svaga kronan på Ingves valuta- och räntepolitik.
Tror knappt de vågar 0.25 ens en gång.
Det blir intressant att se vad dom gör. Krossa hushållen eller valutan?
RB’s uppdrag är att hålla inflationen i schack och då inflationen i mycket är importerad så är deras prio valutan före hushållen.
Hushåll som krossas av boräntor på 5% borde inte fått låna från början och även om det naturligtvis finns personliga tragedier att ta fram så måste RB se på helheten och den är att de allra allra flesta klarar högre ränta. Sen tycker de flesta att det är tråkigt att lägga pengarna på ränta istället för konsumtion men ser man till det stora hela så är det bra.
Ja, det är lågräntepolitikens fel. Det är vi nog alla överens om. Den kommer att ta minst ett decennium att komma tillrätta med. Många familjer kommer att, under det att de betalar nuvarande räntor på sina lån och i takt med att värdet på deras fastigheter sjunker, behöva amortera av en årslön eller två för att komma i balans.
Att amortera i höginflationsmiljö är vansinne. Om lönerna stiger 25% på fem år så har det amorteringsfria lånet minskat 20% relativt lönen bara genom inflationen.
Kommer lönerna att stiga med 25% på fem år då?
Och I en normal höginflationsmiljö är räntorna också höga så en amortering märks på ett annat sätt i form av minskande ränteutgifter. Särskilt om du tror på en fortsatt stigande ränta. Dessutom upplever många att det är svår att behålla värdet på besparingar utan att ta för stor risk så de amorterar hellre (det är i alla fall en förklaringsmodell som har används om 90-talskrisen).
Det är givet att lönerna ökar snabbare än inflationen. Nu ser det inte ut som om de kommer att göra detta under överskådlig tid, varför det kan vara en bra idé att amortera medan man fortfarande har en disponibel inkomst att ta av.
Tänk dig själv ett scenario i vilket lönerna står mer eller mindre stilla (3% per år eller så) samtligt som räntorna och priserna ökar snabbare. Då försvinner snart den disponibla inkomst som finns idag.
Eh, 3 år utan ( låga) löneökningar så kommer vi att få strejk, utländska arbetskraften lämnar landet och då kommer arbetsgivare att höja lönen. Det finns inte på kartan att det här ska pågå 3 år . Troligen är det ok av folket att acceptera i år, nästa kommer det att öka på protester och år 3 är riktigt illa. Så nej, ingen trolig scenario.
LOOP, fast avtalen var väl tvååriga? Dvs nästa år är redan förhandlat för många och det spelar ingen roll hur mycket man protesterar för man har redan skrivit under det.
Tyskland hade liknande problem på 30-talet och många U-länder med. Vi får hoppas att Sverige väljer bra lösningar.
@LOOP
Men om det nu är så att det finns ett underliggande inflationstryck i ekonomin, t.ex. för att den svenska efterfrågan på importvaror inte motsvarar omvärldens efterfråga på svenska exportvaror, så finns det inte mycket en strejk kan åstadkomma mot det. Visst, arbetarna kan tvinga fram stora löneökningar, men precis som under 70-talet kommer då kronkursen att genast justeras för att återställa köpkraften. Ju mer de sedan strejkar och kräver sig till, desto mindre mat kommer de att ha att ställa på bordet.
Det arbetarna borde kräva är en politik för utveckling, tillväxt och sysselsättning.
@JOJJE
Lågräntepolitik var ordet, sa Bull. Politik. Det vore bättre om utlåningsräntan överenskoms av köpare och säljare på en fri marknad än av politik.
En reflektion bara är att NOK i princip är lika svag som SEK (om jag läser rätt). I Norge hade Ingves ingen officiell roll så förklaringen till kronkursen kanske är lite mer komplicerad och inte endast beror på internt svensk agerande?
Intressant reflektion. Norge har haft liknande räntor som sverige och har idag ännu lägre styrränta än vad sverige har.
Norges “riksbank” (vad den nu heter) valde ju en väldigt konstig väg. De var väldigt tidiga med att höja räntorna. Men sen har de futtat och ligger väl under svenska räntan nu.
Någon som har tillgång till centralbanksräntor och växelkursförändringar för jämförbara länder? Typ det senaste året eller så? Det skulle vara intressant att se hur väl det korrelerar.
Om det överhuvudtaget går att göra en meningsfull jämförelse. De flesta “liknande” länder har ju €uro.
Jag tror det korrelerar ganska bra med styrräntan relativt andra länders styrräntor.
Tror samma. Dock med undantag från Schweiz som har låg ränta och stark valuta.
“… undantag AV…” ska det så klart stå.
Det korrelerar inte överhuvudtaget som man ska spetsa till det.
Sverige och Norge har inget förtroende på världsmarknaderna i oroliga tider och valutan handlas därefter.
Alla som följde Riksbanken vet ju att så är fallet. Så fort kronan hade en tendens att stärkas, så var medlemmar ur direktionen genast ute för att prata ner den. Särskilt utmärkande var Per Jansson.
Läser på DI:
SBB klarar inte räntetäckningskravet så som lånevillkoret definieras i euroobligationernas basprospekt, vilket uppmärksammas i en kommentar från Danske Banks kreditanalytiker.
Det öppnar för risken att blankande hedgefonder nu kan köpa obligationer med rabatt och försöka pressa bolaget mot en konkurs
Min fråga blir: Vad är vitsen med att driva ett bolag till konkurs?
Kan du driva SBB mot konkurs så är det lönsamt om du har blankat hårt (du borde kunna köpa tillbaka de lånade aktierna för några ören även om handeln på börsen är död). Men du riskerar ju att bli sittande med värdelösa obligationer istället (även om obligationer BORDE ha företräde på restvärdet. Den schweiziska bankräddningen skapade en massa osäkerhet om ordningen).
En riktigt stor fond skulle eventuellt ha intresse av att köpa fastigheter till rea också.
Å andra sidan kan du ta allt som skrivs om SBB och blankare med en nypa salt. Bolaget hänger löst pga att de har för mycket lån och inte har tagit höjd för höjd ränta. I stort sett allt snack om blankar-konspiration är rökridåer.
Hel rätt , SBB är överbelånad och man har själv uppvärderat skit fastigheter och tagit nya lån på något som saknar värde. En del av deras fastigheter är bra och lönsamt men en del käkar resurser. Lägger man på det hela fyra lån, en värdelös VD utan förtroendet ( gammal S politiker med riktigt skumma affärsupplägg) så kan det inte sluta på annat sätt än så här. Aktieägare ( folk) hoppas att staten ska gå in och köpa tillbaka övervärderade fastigheter. Varför skulle de göra det? SBB som går i KK påverkar inte statens finanser, ny fastighetsägare kommer och hyra ska betalas. Om staten håller sig undan så kommer detta att bli en av bästa affären som staten och kommunerna har genomfört. Surt för aktieägare, VD och några fonder och bankerna ( de klarar sig iallafall, får max ur en KK) .
Vette tusan om kommunerna och staten tjänar/förlorar på att SBB säljer vidare. Fastigheterna är redan sålda och Hyran skall som du säger in i vilket fall som helst.
Den stora förlusten är väl att kommunerna satt sig som hyresgäster. Även om de fick kommunernas skuldsättning att se bättre ut.
I idealfallet skulle kommunerna kunna köpa tillbaks lite billigare än vad de sålde för. Det näst bästa är väl att fastigheterna säljs vidare till något pensions-försäkringsbolag eller AP-fondernas fastighetsbolag (xxön-någoting). Då går hyrorna åtminstone till våra pensioner.
Men det troligaste är väl att någon utländsk gamfond sätter VDn’s ballar i skruvstäd och köper billigt.
Tyvärr har jag några D-aktier så ur rent egoistisk synvinkel hoppas jag på en nyemission trots att jag egentligen tycker att kommun och stat skall äga sina egna fastigheter.
Bara för att förstärka mitt självförakt köpte jag några tusen till nu. Om lotten faller in och de fördubblas så får pengarna gå till Swed res.
Vad är billigt?
I grunden är SBB-s problem renoveringsbehoven på befintliga fastigheter.
Tyvärr har den diskussionen aldrig existerat. Istället har analytiker och investerare har flockats kring ett bolag vars tillgångar de har noll koll på i verkligheten.
Det akuta problemet är väl att driftsnettot kräver räntekostnadet under 6% (ca, det är ett väldigt otransparant upplägg så jag ligger säkert fel).
Men på sikt tror jag på dig när du säger att det finns underhållsskuld. De flesta kommunalpampar säljer ju inte av ideologiska skäl.
Hej Lars!
Såg du att din bok syntes idag i Dokument inifrån på SVT? En person de intervjuade myste med boken i sin soffa.