Ryska marinbasen i Sevastopol bombad – strider mellan Wagner-terrorister och ryska armén – skyhöga ryska förluster

Fortsättning/utvikning på post från 12:12 om Kinas manövrerande inkl kommentar från @Emanuel2:

Jag håller helt med. Kina har förutom att ha en alldeles för nära relation till Ryssland också handen alltför långt ner i sin egen syltburk med Taiwan, nationella minoriteter m.m. för att vara en lämplig medlare i det här kriget. Annars tror jag att de med sin utrikespolitiska pragmatism (vad man än tycker om den), tålamod och långsiktiga tänkande nog kan lyckas i fler medlingsuppdrag framöver än det mellan Iran och Saudiarabien.

Tyvärr – om man nu tror likt Zelensky att kriget till slut kommer att sluta vid ett förhandlingsbord – så är problemet att det inte finns några självklara alternativ. Som forumet väl tusende gånger konstaterat är det här inte en konflikt där bägge parter åtminstone bär en viss del av skulden för den uppkomna situationen. Det handlar om ett större land som helt oberättigat gått till anfall mot ett mindre, som man redan tidigare både kränkt (annekteringen av Krim) och destabiliserat (Donbass)

Det finns alltså egentligen inget att förhandla om ur ett rättvise- och rimlighetsperspektiv. Möjligen då utifrån ett de facto-resonemang hur en kontrollerad reträtt/återlämning av kontrollen till lagliga myndigheter på Krim och Donbass ska gå till. Samtidigt, vilket Zelensky och hans regering naturligtvis har fullt klart för sig, så är situationen den att om man inte kan vinna en fullständig militär seger över Ryssland, inklusive den säkerhetszon längs den långa gränsen som Budanov pratat om som en vision i intervjuer, så måste en förhandling inkludera ett givande och tagande med vissa eftergifter från bägge sidor. Oavsett hur orättvist det är i moralisk mening.

Om vi nu antar att det är någonstans där det slutar så är det uppenbart för mig att det kommer att krävas skickliga medlare i ett läge som kommer att vara mycket svårt för bägge länderna. Problemet är att medlarna behöver respekteras av båda sidor. Men var finns länder/personer som skulle kunna fylla den funktionen?

Alla här minns väl hur Margot Wallström&co satte krokben för de återstående möjligheter som fanns för Sverige att agera i en modererande roll i Palestinakonflikten när man 2014 erkände den palestinska staten. I en redan skakig relation placerades nu Sverige definitivt i utvisningsbåset från israelisk sida. Min poäng är inte om det var rätt eller rimligt av andra skäl av Sverige att erkänna Palestina. Utan att om du tydligt tar ställning för en part så förbrukar du mycket eller allt förtroende hos den andra och kan därför inte fungera i någon form av konfliktlösande roll.

Det är uppenbart att Ryssland kommer att vara måttligt intresserade av att se medlare från “väst”, men säkert skulle kunna tänka sig personer från länder som manövrerat försiktigt/fegt (beroende på vilken värdering man själv har) i konflikten. Exempelvis då Brasilien. Men Ukraina? De betraktar förmodligen – och det med all rätt – de länder som försökt hålla sig neutrala och inte ställt sig bakom sanktioner, fördömanden etc som svikare och inte sympatiska för deras sak. Ska man sitta med en “neutral” part som man uppfattar hjälpt Ryssland om så bara indirekt att hålla igång sitt grymma anfallskrig?

Problemet känns närmats olösligt. Och det går ju inte heller att använda metoden “change of venue” ur det amerikanska rättssystemet (flyttande av rättegång till annat county p.g.a. att målet blivit så uppmärksammat lokalt att det inte går att få fram neutrala jurymedlemmar). För det finns inget annat ställe att flytta till. Det kanske blir så att man får hitta folk från länder som upplevs som minst dåliga av parterna. Om inte Brasilien så kanske några sydamerikanska länder – flertalet av dem har ju inte gått med i sanktionerna. Däremot har de röstat JA till FN-resolutionen som fördömer Rysslands angreppskrig. Men de länder som avstod från röstning känns i de flesta fall inte som några som Ukraina skulle vilja se som medlare. Pakistan? Sydafrika? Sri Lanka?

OM Kina ändå skulle kunna spela en roll på riktigt som Ukraina skulle kunna acceptera så måste man helt klart förflytta sig från den position man nu har. Vilket då skulle äventyra relationen med Ryssland, så jag tror ju analytikerna har rätt när de inte ser det hända.

Sen kan jag inte se något riktigt fredsavtal under överskådlig framtid, åtminstone inte så länge nuvarande regim styr i Ryssland. Det “bästa” (minst dåliga ur Ukrainas och alla tänkbara moraliska synvinklar) skulle nog bli ett eld upphör-avtal längs en överenskommen linje (var nu den kommer att gå exakt), utan att acceptera fullt ut motpartens territoriella anspråk. Ett fredsavtal på riktigt kräver ju att Ryssland erkänner att de gjort fel och uppger alla framtida anspråk på ukrainskt territorium inklusive Krim. Det händer ju såklart inte heller med Putin eller folk av hans ull vid makten i Kreml.