Boolis bostadsprisindex indikerar nu att bostadspriserna i Storstockholm och Stormalmö har fallit 21% sedan pristoppen i början av året. Lägenhetspriserna har fallit mindre. Andra experter menar i intervjuer hos SvD att bostadspriserna kommer fortsätta med ytterligare 10%.
Siffrorna från Booli (PDF) visar på fortsatta prisfall senaste månaden, med rätt stor spridning mellan olika regioner i landet. Lägenheter har fallit -6.5% på en månad i Norra Sverige och -0.9% i Storstockholm och -2.3% i Storlamö. För villor är nedgången störst i Mellersta Sverige med -4.8%, medan Storstockholm går -1.4%, Storgöteborg -1.1% och Stormalmö -3.1%.
Sedan prisfallen inleddes är nu villapriserna i Stormalmö ner -21.4%, Storstockholm -20.8% och Storgöteborg -18.2%. För Lägenheter är nedgången i Stromalmö -14.6%, Storstockholm -13.3% och Storgöteborg -15.5%.
Boolis ägare SBAB:s chefsekonom säger:
“Vår prognos har varit att bostadspriserna ska falla med drygt 20 procent i Sverige som helhet enbart till följd av ränteuppgången. Vi börjar helt klart närma oss de nivåerna nu. Om arbetslösheten skulle komma att öka markant i kölvattnet av den annalkande lågkonjunkturen är det viktigt att bostadsräntorna inte fortsätter upp om vi inte ska få en riktigt besvärlig utveckling på andrahandsmarknaden som också skulle slå stenhårt mot en redan hårt prövad nyproduktion.”
Man har alltså inte räknat med några spridningseffekter i form av arbetslöshet på grund av situationen när man gjort sina ponduspostuleringar.
I en artikel hos SvD uppger en expert hos Citymark och tidigare SBAB, samt Boverket att bostadspriserna kommer falla ytterligare 10% och en tidigare chefsekonom vid Swedbank och nu forksare inom fastighetsekonomi håller med. Sammanlagt tror man på 27% ner från toppen i början av 2022. Släng på inflationen över ett och ett halvt år, så landar i så fall boprisraset på runt 40% i reala termer någon gång framåt sommaren, dvs jämfört med den allmänna prisutvecklingen i samhället.
SvD skriver att det inte saknats varningar och Finansinspektionen så sent som i april varnade för 30% ras för bostadspriserna.
För egen del har Booli sänkt gårdens värdering med 15% sedan toppen, men det är en anekdot och inte statistik.
128 kommentarer
Vi såg det inte komma.
Vi har varit naiva.
Jag känner mig kränkt, mecklaren sa jag skulle få betalt för att bo
Alla som resonerade att en rejäl fastighetsskatt var motiverad av den stora “avkastningen” i form av värdeökning skriker nu om rejäla förlustavdrag nu när “avkastningen” är negativ.
Det har snart gått 10 år, men den här kommentaren är en klassiker. Synd att inte inslaget finns kvar på DNs site.
https://cornucopia.se/2014/10/rosta-pa-din-favoritstockholmare-pa-blt/
G) Hipster komplett med lattemugg1. och skägg. 01:38. ”Det kommer nog aldrig spricka för att det kommer alltid vara folk som vill flytta hit så stigningen kommer väl alltid att finnas bara det att det kommer gå saktare vissa perioder och fortare andra.”
Samtidigt kanske hipsterskägget klarar nedgången bättre än villaägaren i Stockholmsförort. Han må vara bolånetorsk, men eftersom han har fjärrvärme är han inte dessutom elpristorsk. Och eftersom han reser kollektivt blir han inte soppatorsk när peak oil slår till på allvar.
Fjärrvärmen prisätts för att vara så snarlik bergvärme som möjligt så det lär höjas även det. Om man nu inte ändrat prissättningsmodell senaste åren.
“H) Medelålders man i skägg 02:10 ”Det är för jävligt””
Kännr igen mig i typecastingen 😀
Om man ska köra Löfvénspåret lite längre, så kan man ju hävda att det beror på förändringar i arbetsrätten.
Hur mycket ökade priserna sedan vi “började se det komma” tills det faktiskt kom?
På tok för mycket. Omgivningen har aldrig haft det bättre än de senaste tio åren där konsumtionen inte haft några gränser då värdet på deras bostaden ökat. Sen gnälls det om lånefällor, elpriser och inflation. 1. Låna inte tiofaldigt din årsinkomst. 2. Lås ditt elpris. 3. I bra tider, skapa dig en buffert. I tuffa tider, använd din buffert. 4. Du ansvarar för dig och din familj och att ni reder er. Inte staten, inte dina grannar, inte banken – DU!
Eller. 1. Maxa lånen på bostaden. 2. Ny värdering. Nya lån. 3. Konsumtion. 4. Gå till 2 och repetera ”Vi såg det inte komma…”
+1
+1
Helt sinnesjukt att den som lånat tills de spytt galla är de som varit vinnare de senaste 15 åren…!
Ofattbart att man inte reagerade redan 2017-2018 på dom skenande priserna. Då hade vi sluppit tvärniten.
Stavas lånelöften. Priserna styrs av vad den på marginalen blir beviljad. SBAB sänkte kalkylräntan till 6% 2020, nu är den minst 7%. Och konsumenterna som def KALP har troligen höjt den med. Men FI ska väl göra sitt jobb lite bättre och dra bankerna i örat
Mitt lånelöfte är ner 1msek trots 15% löneöknig i hushållet…
Jag tyckte priserna blev orimliga redan 2001-2002. Och sedan blev de ännu orimligare, så vad vet jag.
Räntorna har sjunkit internationellt i 40 år, sedan Paul Volcker och Ronald Reagan beslutade sig för att knäcka inflationen. Det hade varit orimligt om Ingves hade drivit en helt annorlunda linje. Däremot är det Ingves fel att han sänkte räntan mer än den internationella trenden. När FED och ECB hade låga eller nollräntor envisades Ingves med minusräntor, som blåste upp det svenska skuldberget högre än i andra länder (där höjda räntor ändå kommer att leda till katastrof). En jävla tragedi.
Vad skulle någon göra?
2018-2018 var det ju en nedgång och stabilisering av priserna iochmed att speckbnubblan på bostadsrättsnyproduktionen sprack
Nu måste vi som tappat i värde på våra villor få ett statligt stödpaket!
Det får ni säkert, åtminstone dem som bor i dyra kåkar med bostadslån.
Enkla fastigheter på landsbygden utan lån kan ju såklart dra åt helsicke som vanligt.
I detta hörnet av landet är de de besuttna som bor på landet i brutalstora kåkar. Gärna med hästar i trädgården. Vi arbetare bor i villaghettona i våra 5M-minus, f’låt, 3M-minuskåkar…
Du kanske inte har besökt landsbygden? Det finns gott om hus under miljonen som duger gott åt vem som helst.
Om man sen väljer att betala mångdubbelt för ett av många identiska 70-talshus i en villamatta, så är det ju ens eget val.
Besök landsbygden i valfri attraktiv kustkommun! Hitta exempelvis en miljonvilla på Bjäre…
Just det, för Moderaterna har ju historiskt varit för ökade ich fler bidrag, eller vänta förresten…
Obs! Tänkt som ett roligt inlägg.
Det ska bli intressant att se hur antalet försäljningar påverkas. Min spaning är att, med redan nuvarande nedgång, folk kommer att bo kvar så länge som över huvud taget möjligt för att undvika en dålig försäljning.
De redan befintliga inlåsningseffekterna torde ju dramatiskt öka när alla äldre par avstår från att sälja villan och flytta till mindre, barnfamiljen som egentligen behöver flytta större håller ut i den lilla bostadsrätten några år till, osv.
“When in doubt, zoom out”, det ska bli intressant att se hur lång tid det tar för priserna att nå tillbaka till nivåer á la våren 2022.
Lite dålig stämning vid skilsmässa att bo kvar under gemensamt tak kanske. Tråkigt såklart
Välkommen till Täby. Där är det en hel del som bor kvar utnder samma tak för att hålla uppe fasaden 😀
Skruttig fasad på kåken kräver två par händer för att inte rasa ihop?
Det man köper kommer också att ha gått ner i pris. Enda problemet är om man tänkt sälja och flytta till hyreslägenhet för att dryga ut pensionen med vinsten från försäljningen.
Man ska bli beviljad lån också, lite svårare som ensamstående med barn kan jag intyga. Till förra lägenheten krävde min bank 1,3M kontantinsats. Det kunde jag tack och lov lösa. Som tips, är det bra att hålla en hög kreditvärdighet. Vilket jag fixade till inför nästa flytt, då blev det bra ränta och amorteringsfritt
Nja, också om man inte har pengar för att lösa lån och insats i en ny bostad.
Den här gången klipper elpriserna dom äldre, vi fick ju tag på ett sällan-sålt hus när det började brännas för tidigare ägare och sen har du räntorna på det. Puckeln är väl inte avklarad ännu då lönerna hinner ikapp så 2023 bör vi väl se ett och annt hus där säljarna blivit tvingade in i försäljningen?
Perfekt storm tycker jag men sen glömmer alla alltid att dom själva påverkas på ett eller annat sätt och inte kan spontanköpa patriciervillan längre.
Att spontanköpa en patriciervilla med lånade pengar tycker jag låter som en betydligt sämre idé än att låta bli.
Räntorna kan ju både gå upp och gå ner; om de är rekordlåga så är nog risken att de går upp betydande.
Men det kommer alltid att finnas både köpare och säljare till fastigheter, så det kommer också alltid att finnas vinnare och förlorare på det ekonomiska planet, i lika stor utsträckning. Inget fel i det.
Blir nog inte så många tvångsförsäljningar. Så länge man sköter räntorna så kan banken inte göra något. Att få amorteringsfritt är inte svårt, ett giltigt skäl är sämre ekonomi. Däremot skilsmässor är svårare då rätt få har råd att lösa ut den andra. Väldigt tråkigt för den drabbade
Skulle gissa på att det råder en rätt så stark korrelation mellan dåliga tider och skilsmässor, möjligtvis att de senare har en viss fördröjning.
Kanske tråkigt för de som skiljer sig och känner sig tvingade att sälja sin fastighet, men i lika hög grad kul för de som får möjlighet att köpa en bostad billigare än vad de räknat med. Alla fastighetsaffärer har ju både köpare och säljare.
@NONAME
Jag tror tvärtom att det är de äldre som kommer att (kunna) sälja hus. De har oftast ägt huset tillräckligt länge för att kunna sälja med vinst vid dagens prisnivå samtidigt som de löpande utgifterna (elräkningen) börjar svida när pensionen skall räcka till. Då blir det attraktivt att flytta till en mindre lägenhet eller radhus som är billigare i drift. särskilt om det blir lite slantar över.
En lokal, anekdotiskt, spaning är att det även gäller lägenheter. De lägenheterna som har mött köparna och till och med fått igång lite budkrig har ofta varit “ej pantsatta” (dvs troligtvis äldre säljare som bott ett tag och amorterat bort lånet eller köpt kontantat efter husförsäljning).
Låter troligt.
Samtidigt så visar ju det på att de som har lån väljer att bo kvar i väntan på bättre tider. Om de tiderna inte kommer, så blir problemet än större ju längre tiden lider.
Japp. Räntan är ju fortfarande väldigt låg i förhållande till prisminskningen så om man har någorlunda låg avgift och tror på en vändning kan det löna sig att ha kvar en tom lägenhet (har 3 lägenheter i kvarteret som legat med “utflyttade” lägenheter till salu i minst ett halvår. Annonserna försvinner och kommer tillbaks med samma rövarpriser med någon månads mellanrum så de har tydligen råd att betala både avgift och ränta).
Tillåter föreningen en uthyrning i 2:a hand så är väl gränsen för ockerhyror så hög i dag att folk t.om kan gå med lite vinst (Vissa föreningar ha samlat på sig dålig erfarenhet av 2:a handuthyrning så det kan bli extremt svårt att få tillstånd).
En BRF kan inte neka om man kommer med rätt anledningar. Prova-på boende är den vanligaste. Boprisfall är troligen också en giltig anledning
Mjau, en brf kan visst neka. Om man är missnöjd kan man överklaga till hyresnämnden (tror jag, eller annan instans), men vem orkar det? Vi försökte hyra ut min avlidne svärfars lägenhet i andra hand, så att den skulle finnas kvar om någon av ungarna skulle vara intresserad om några år, men fick nej. Det visade sig dock vara bra för alla. Vi fick ändan ur vagnen och sålde lägenheten innan priserna rasat alltför mycket (slutbetalning igår), den tilltänkte hyresgästen köpte en annan lägenhet, och köparna bytte 55 kvm mot det dubbla för fyra personer.
Märkligt de vann, 2012 eller om det nu var 2015 ändrades reglerna. Borde finnas rättsfall på det. Men prova-på boende kan inte nekas iaf. 12 månader är praxis att börja med, sen har vi studier, fängelse etc som andra anledningar.
Mjau, de vann inte. De sa nej och vi ville inte lägga tid på att bråka. Men vi tog upp det med mäklaren och han trodde inte att vi skulle ha vunnit. Och i slutänden är vi glada att vi fick sålt innan priserna sjönk ännu mer.
Fast de där husen med direktvärkande el och femtio nyanser av beigebrunt och gammal matta i badrummet kommer rasa ordentligt när elpriserna tvingar ut panschisarna.
Först behöver man trycka in minst 100, troligen 200 lax för att få ett värmesystem som inte kostar 15″per vintermånad, sedan får man låna 100-200 lax för pappersexercisen för det finns sällan särskilt mycket i pantbrev och därefter behöver man rejält med renoveringar.
Så frågan är om panschisarna hittar ett billigt boende i en lgh i slutändan.
“When in doubt, throw it out?”
Vilken jävla spaning ändå! Lars har ju skrivit om exakt det här fenomenet för typ tre år sedan.
Om det var min kommentar du avsåg så innehöll den ingen spaning. Snarare en reflektion om vad som kan tänkas komma. Sedan är inte LW unik i universum med att producera pessimistiska prognoser kring bostadsmarknaden.
Vi köpte vår första lägenhet i januari och det som är frustrerande med situationen är att vi varit smärtsamt medvetna om de absurda värderingarna men samtidigt har vi varit oförmögna att göra något åt det. Om vi ville bo någorlunda nära våra jobb så var vi tvugna att köpa — det går liksom inte att ställa sig utanför systemet.
Nu är vi förhållandevis unga och har inte belånat oss mer än att vi bör klara oss genom detta men det är ändå surt att se alla år av sparande och gnetande försvinna bort på några månader.
Jo så är det och dessutom måste man tänka på skolorna om man har barn. Jag flyttade för ett drygt år sedan just av det skälet, finns inte en chans att jag låter telningen växa upp i slummen. Men visst är det tråkigt att se kapitalet försvinna, men det hade hänt även om jag hade bott kvar i mitt gamla hus.
Olika skolor är ju rena kinatänket.. de ‘utsatta’ har egen ekonomi och dubbelt så många lärare, du vinner massor med att dumpa ungen i ‘orten’, de andra skolorna måste suga på tavelramarna..
Du tycks inte ha någon erfarenhet av skillnaden mellan en “utfattig” skola på exempelvis Östermalm kontra en extremt välbärgad dito i Rinkeby. Det är inte i kronor och ören man mäter upplevelsen för barnet som tvingas gå där.
Vi läste på allt vi kunde om skolornas rykten, elevsammansättning, snittbetyg m.m. när vi bestämde oss vart vi skulle flytta.
Ni har ju köpt för att bo.
Bara ha is i magen och så länge ni klarar av räntor och lån låta bli titta för mycket på sånna här inlägg eller reportage eller boolivärdering
Lita på mig. Du skadar bara dig själv genom att nojja nu.
Njut av boendet istället.
Ja en orealiserad förlust är ingen förlust.
År 2030 är allt glömt.
Dax att ta bort ränteavdragen.
Och bostadsbidragen😀, sen så…..
Och omvända barnbidrag, 1a ungen mest, sen avtrappning..
-21% bostadspris rimmar inte med 11.5% KPI…
Rimmar dock bra med -20% sänkta lånelöften
Det rimmar utmärkt eftersom priserna på bostäder styrs av hur mycket folk kan betala för att bo. Låg ränta och ingen inflation=stigande bostadspriser. Höjd ränta och inflation=fallande bostadspriser.
Bostadsmarknaden är som vilken annan marknad som helst. Det handla bara om fördröjning innan det slår igenom på resten av ekonomin.
ja och i KPI är ju inte bostadspriset med bara räntan.. iofs räntan på befintliga lån så med tiden så bidrar det till att sänka infaltionen men då behöver det omsättas lite fastigheter med lägre belåning
Om -30% blir botten efter den här perfekta stormen av omständigheter är min kommentar ”Is this all you can conjure, bostadsbubblan?
Efter nästan 15 år av bubbelvarningar från diverse håll 😉 Jag hade gärna köpt runt 2010.
Jag köpte 2002, var ingen direkt bubbla 2010. Räntan låg då på runt 5%.
Jag köpte 1988, räntan låg då på runt 12%, det tyckte alla då var en jäkligt bra ränta. Ränteavdraget låg då på runt 50%, men sänktes snart till 30%.
Ränteavdraget var ju uppe på 85%, man drog räntan mot marginalskatten. 80-talet bjöd på statliga lån med en ränta på 10% och där inflationen var 15% och löneökningarna 20%. De tiderna är slut
Problemet med dig och mig var väl att vi knappt var torra bakom öronen 2010. Bankerna var väl iofs inte lika kräsna på den tiden, barnbidraget kanske kunde gått att använda som säkerhet på lånet?
Mjo, så är det ju. Men det ter sig så lustigt att läsa artiklar från den tiden om en bostadsbubbla när 10-åriga boräntor redan låg på ungefär samma nivåer som idag.
Det gick ihop rent matematiskt på ett helt annat sätt då. Samma sak nu under pandemin när man kunde binda i 10 år på typ 2%.
Då är det ingen bubbla per se.
Sedan är jag väl medveten om att folk inte band på 10 år varken 2010 eller under pandemin men det ger en fingervisning om vad man kunde räkna på långsiktigt.
En observation i SBAB-rapporten som LW länkar till är ju att villorna gått ner mycket mer än lägenheter. Det tyder kanske på att det är driftkostnader och minskade reallöner som pressar priserna snarare än räntan.
Och jag som var vuxen 2010 kan väl bara konstatera att de räntorna upplevdes som låga eftersom räntan var 2 procentenheter högre bara två år tidigare:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/statistiknyhet/finansmarknadsstatistik-november-2020/
Dessutom hade Anders Borg precis tagit bort fastighetsskatten så dopingnivån var i klass med en östtysk kulstöterska (boomer-referens)
Att villor rasar betydligt mer än BRF var en lågt hängande frukt. Speciellt stort är raset för den som inte har fjärrvärme. Sen har vi den lilla gröna-vågen parentesen då folk skulle bo stort. Blev som väntat även denna gång
Jag vet ganska många som har fjärrvärme där huspriserna rasat också.
Fjärrvärmepriserna i Sverige motsvarar ett elpris på runt 2,5-3,5kr/kWh ink. allt.
Om man beaktar att 50-75% är uppvärmning är det alltså inte så dyrt. Det du betalar för är den större bostadsytan som förbrukar mer eenegi.
Fjärrvärmepriserna är dessutom på väg uppåt och det ordentligt iom EU vill begränsa Sveriges bruk av biobränslen och det rätt ordentligt.
Naturligtvis slår högre ränta hårdare på ett större och dyrare boende.
Man får göra en busget och se vad man har råd med helt enkelt. Om huspriserna går ner kommer ju lägenheterna också gå ner när det blir jämvikt i systemet.
Rent fysikaliskt bör fjärrvärme vara billigare än el, eftersom det är sämre energi; entropin är högre. Du kan göra värme av el men inte el av värme. Sedan inser jag naturligtvis att ekonomi har väldigt lite att göra med fysik.
Vi skulle behöva en lånereform tbh. Raka 30-åriga lån, kan danskarna och jänkarna klara av det så kan även vi!
Lägg till avskaffade ränteavdrag för bostadslån, marknadshyror med budgivning, höjd reavinstskatt vid fastighetsförsäljning, höjd fastighetsskatt för fastigheter inom planlagt område, krav på socialbidragstagare att dela bostad och ökade rättigheter för fastighetsvärdar att avhysa oönskade hyresgäster!
Då är vi några steg närmare en fungerande bostadsmarknad.
Fast “höjd reavinstskatt vid fastighetsförsäljning” är ingen bra medicin mot en dåligt fungerande marknad.
Det förstärker bara inlåsningseffekter. Höjer man/återställer fastighetsskatten så skall man snarare återställa rätten till uppskjuten reavinst-skatt och begränsa fastighetsskatten till en maxandel av inkomsten som vi hade innan A-borg fuckade upp systemet. Då tar man det ekonomiska motståndet mot att sälja och man undviker att folk tvingas sälja husen pga inflyttade “rikingar” höjer taxeringsvärdet.
Fastighetsskatten kan ju baseras på inköpspriset uppräknat med samma faktor som basbeloppet, så vet man vad den kommer att bli redan vid köpet.
Höjda specialskatter gör knappast en marknad mer fungerande.
Det stora problemet är ju bristen på amortering. När räntorna har gått mot 0 och under så har det för många inneburit att den enda utgiften för finansiera ett bostadsköp har varit bankernas marginal på lånen (~1%) plus möjligen 1% amortering, dvs. kring 2% totalt. Ifall vi istället t.ex. hade haft ett krav på 4% amortering för alla oavsett belåningsgrad så hade alla behövt räkna med en “total ränta” på 5%, jämfört med 2% innan räntorna gick upp. Ett sådan system hade såklart inte lett till samma extrema uppgångar som vi har haft de senaste 10 åren.
Nu när folk har vant sig vid en “total ränta” på 4-7% (ränta på 3-4% plus 1-3% amortering) så skulle vi kunna ta chansen att öka upp amorteringstakten för alla bolånetagare i takt med att räntorna så småningom går ner, istället för att låta de lägre räntorna leda till att priserna går upp igen.
Man skulle kunna tänka sig att Riksbanken eller Finansinspektionen ges mandat att justera amorteringstakten som ytterligare ett verktyg för att styra penningpolitiken. Dessutom skulle de förutom det godtyckliga 2-procentsmålet även kunna ges ett mål kring bostadspriserna, t.ex. att de på riksnivå ska följa löneutvecklingen. Vid avvikelser skulle de kunna justera amorteringstakten. Ingves och Riksbanken har ju som bekant varnat för skuldsättningen hos hushållen de senaste 10 åren, men inte haft möjligheten att göra något åt det. Med ett sådant verktyg och nytt mål skulle de ha haft möjlighet att hålla räntan låg för att på så sätt endast stimulera ekonomin och företag, och samtidigt ha höjt amorteringskraven för att inte blåsa upp bostadspriserna.
Någon som vet ifall några liknande diskussioner eller förslag har kommit från Riksbanken eller Finansinspektionen?
<>
Det ger också inlåsningseffekter i stigande marknad. En försäljning till marknadspris kommer att ge högre skatt och det blir lönsammare att trixa med uthyrning osv. Men en bra utgångspunkt för att skapa en vettig beskattning.
Tyvärr blir ett taxeringsvärde alltid godtycklig och skapar konstiga effekter (t.ex 80-talsbadrum med 2/3 kakel . Eller 1700- tals slott med en massa småspeglar (eftersom stora glas var lyx)).
Men dagen system med högbeskattat arbete och i princip obeskattat kapital skapar ännu mer snedvridningar.
Det där var ett svar till H.GOBB. men jag lyckades tydligen HTML:a bort den infon…
Får se när bostadspriset övertar elpriset på jobbet, räntorna har också varit uppe.
Alla har väl sin punkt där det svider och bostadspris och räntor är man iallafall immun mot som tur är.
Skall nosa runt hos konsulterna hur det ser ut med uppsägningar framöver, har kontakt med de 10 stora så rätt bra representativt gissar jag.
Grattis boys! Vi blir alla kollektivt fattigare, lånen består men värdet (fiktivt, i know) är looong gone!
Belåningsgraden i landet bör ju defacto bli ännu högre? Om jag har 2 miljoner i lån på något som var värt 3, men nu 2 har jag ju en 100% belåningsgrad.
Grejen är att mycket moln börjar dyka upp, höga elräkningar och slaktade värderingar, q1:an kommer vara blodröd i detaljhandeln så snart börjar nog räddningsaktionerna stammas ut från Rosenbad, för är det något som är känsligt för di blåe torde det ju vara när deras väljargrupp har det tufft.
Det betyder att snart vågar Uffe och Elisabeth komma med brandslangen, den här gången kanske det blir en hjärtstartare?
Alla är väl att ta i; det finns ju de som äger sina fastigheter på riktigt också.
Därav det fantastiska uttrycket – Kollektivt.
Ja, så som det fungerat i Sverige är ju att skattebetalarkollektivet fått stå för notan när bolånetagarna subventionerats. Och tyvärr så kommer väl medelklassen att fortsätta subventioneras av alla andra med förmånliga ränteavdrag, bland annat.
Men det finns både vinnare och förlorare på en bostadsmarknad med fallande priser, då det ju finns både köpare och säljare, i lika stort antal. Långsiktigt är det också en vinst för riket i sin helhet att tillgångar värderas realistiskt och inte enbart på spekulation.
Du skriver att värdet försvinner, men jag antar att du menar värderingen? Värdet i en bostad är ju oförändrat så länge som bostaden är oförändrad.
Om historien upprepar sig så kommer lånen att minska om räntorna fortsätter upp. I första steget tar folk sina besparingar eftersom “avkastningen” på att amortera är mycket högre än räntan/avkastningen du kan få på banken eller börsen. Men när räntan blir hög “märks” en amortering ganska snabbt i form av sjunkande räntekostnader också så folk lär även öka direkt-amorteringarna.
Det var det som gjorde 90-talkrisen så tuff för den inhemska marknaden. Alla amorterade och ingen konsumerade (kraftig överdrift, men i princip)
Man kan ju införa en låneminskningsskatt som gör amortering olönsam, eller mer marxistiskt införa en ny digital valuta där olika delar av din lön (vi passar även på att förbjuda begreppet pengar som hets mot staten och tillåter endast begreppet konsumtionsrättigheter) kan användas till olika typ av konsumtion så att du bara har en mycket liten del konsumtionsrättigheter som går att använda för att amortera. Samma sak kan införas för rött kött och fossila drivmedel.
Nu är jag inte för ett sådant samhälle men jag kan tänka mig att vissa politiker skulle gilla det.
När det blir tillräckligt stökigt, läs medelsvenssons, som får ordentliga betalningsproblem så kommer det ett statligt krispaket. Kanske pausa amorteringen mer permanent. Egentligen tycker jag det är fel att man ska kunna chansa och förköpa sig i nivå och då kräva amorteringsfrihet. Men det kanske är ok om det görs på rätt sätt. En variant är att den med betalningsproblem får lämna ifrån sig 5-10% av värdet på fastigheten när den väl säljs. Något ska det allt svida för att ha missbedömt läget. Det tycker jag är rimligt för oss som inte har det problemet att kräva som avkastning på investeringen.
Tyvärr så blir det säkert stödpaket.
Tänk hur bisarrt det hade varit om den som förlorat pengar på börsen hade kunnat få ett statligt stöd; lika löjligt är det att stötta bostadsägare som valt att köpa ett hus för dyr belåning, men sedan inte har råd att betala.
Nej, låt dem sälja till förlustpris. Någon annan, kanske en hyresgäst, kommer att kunna göra en bra affär och samtidigt lämna en annan bostad tillgänglig. Ingen kommer att hamna på gatan.
Det är inte villaägarna man vill rädda, det är staten. Om bostadsmarknaden kraschar byggs det inga nya hus, uppskjutna reavinster kvittas ut mot reaförluster, de bästa börjar fundera på att flytta utomlands. Man vill inte ha ett nytt 90-tal, bättre att skuldsätta Svensson mer.
Glöm inte kommunerna som säljer marken till atmosfäriska priser för att inte höja skatten.. nu kommer den..
Måste bo i något slags prisvortex där vi inte påverkas av marknaden för här har nyligen två lägenheter sålts i samma hus med ökande pris från marknadstoppen i våras.
Mäklarna verkade skeptiska och lade utgångspriset i linje med marknaden men det budades snabbt upp.
Kanske är så att man befinner sig precis rätt marknadsmässigt så det är här folk hamnar som downsizar från sin för dyra villa eller palats inne i centrum?
@MISAREK. Absolut. Fastigheter som ligger i “rätt” prissegment kan fortfarande vara hyfsat lättsålda. Så är det där jag bor också.
Och vart är detta? Jag hade hoppats på att min ytterst mediokra (tråkigt 80-tal, bra avgift, bra ekonomi hos föreningen och låg belåning/kvm, etc) 4a i Sthlms innerstad var hyfsat förskonad men nu sålde en grannjävel för miljonen mindre…
Hur länge har du bott där?
Vad innebär “miljonen mindre”? Utifrån ditt anskaffningsvärde eller annan jämförelsepunkt?
Högst troligt är väl Sthlms innerstad ett område som kommer att påverkas mycket, utifrån väldigt uppblåsta priser. De redan besuttna har ju många gånger fått maxbelåna sig för att bo där, då finns det verkligen ingen “luft uppåt”. När vi köpte villa i somras hade priserna redan börjat falla påtagligt, men har sannolikt gått ner ännu mer nu, men vi köpte i en mindre ort i Gbg området (nåja, nästan i alla fall) där två vuxna utan särskilt höga löner (spannet 35-50 000) typiskt sett har råd att köpa en villa med 50-70 procent belåningsgrad. Påverkansgraden i ett sådant område blir ju betydligt mindre.
Sedan kan så klart priserna falla av andra skäl. Det ska ju finnas spekulanter, vilket det alltid lär göra i Sthlm, men kanske inte i mindre orter.
Maj 2021, betalde 8.1MSEK för 94 kvm. Det är därifrån jag jämför. Grannen sålde i höstas för 7.4 MSEK.
Men som jag skrev i en kommentar nedan, absurt att det går att göra miljonbelopp på sin bostad. Det är ju inte till någon nytta om man inte ska flytta till ett område som utvecklats långsammare eller har betydligt lägre priser.
Det är väl alltid bra med en viss stegring, typ i takt med inflationen så att folk tar hand om sina hem – men som det har varit innebär ju en helrenovering på 2 miljoner knappt 5-10% av värdet. Därav det sinnessjuka att snittiden för ett kök i Sthlms innerstad är 7 år gammalt.
Eller gör som så många andra, skippa kåken och flytta in i en rejäl husbil, gärna en Amerikansk, då får du boyta.
Åk söderut, med solpaneler bor du nästan gratis, Dsl mycket billigare, så även gasol, mat, roliga drycker, maten avsevärt billigare och klädkontot går ner rejält.
Kort sagt, ett sätt att leva på bra mycket mindre och dessutom är det mycket roligare.
Jag fick ont i magen när jag hörde på radio idag, det var programmet ”plånboken” i P1. En lyssnare hade hört av sig gällande att hon och hennes exmake hade sålt sin bostad med förlust. De hade bostadslån kvar efter att bostaden sålts (jag antar att detta inte var nyligen eftersom händelseförloppet måste ha skett utdraget) som de gemensamt ansvarade för. Han slutade betala sin del, men eftersom de var solidariskt betalningsansvariga så fick hon betala hans del för att inte hamna i skiten. Till slut hamnade han ändå hos kronofogden och har fått skuldsanering-där det tack vare det blir att de anser hon får fortsätta betala det solidariska bostadslånet själv om jag förstod det rätt. Nu klarade hon knappt sin ekonomi längre, och undrade hur hon skulle ta sig vidare. Tänk hur många fler såna scenarion det kan bli i framtiden. Ensamstående mammor tar generellt större ansvar för barn än vad män gör. Det kryllar av kvinnor i min närhet vars exmän vägrar ta sin del av ansvaret ekonomiskt (förutom det andra, men nu är ju detta främst ett ekonomiskt inlägg). ”Regnkläder, vad är det för jävla hittepå. Vadå dela på, onödigt trams. Du har ditt (lilla) underhåll, du får klara dig på det ”. Lägg därtill att kvinnor generellt har lägre lön än män. Det här kommer slå på så många-vad jag till viss del kan tycka är-oskyldiga, även om man överbelånat sig (”och får skylla sig självt”).
Att säga att någon för skylla sig själv är knappast rättvist. Det är inte den ensamstående mamman som bestämde att kravet på kontantinsats skulle vara 15 procent och inte 30 (ett exempel som skulle ha förhindrat allt för uppblåsta bostadspriser). Och att bo är trots allt en nödvändighet. Beroende på arbete m.m. finns en viss geografisk yta att välja på, och då Får man laga efter läge.
Jag håller med dig-därför jag skrev “skylla sig själv” inom citationstecken. Jag tycker att det till viss del finns vissa som får skylla sig själv, och det är när man köpt väldigt mycket större och lyxigare än vad man egentligen behöver-bara för att det varit tillfällig rea på ränta. Och sen gnäller och säger “men vi skulle ju alltid ha låga räntor, det sa de på tv”. Men nä, inte rättvist att alla får skylla sig självt-men vissa. Men jag insåg att jag inte skrev jättetydligt enligt hur min hjärna tänkte.
Ärligt talat vad har du för bekantskapskrets? Har varken manliga bekanta eller kvinnliga bekanta som har män som de du beskriver.
Ärligt talat vad jag har för bekantskapskrets? Det är inte fel på de som är runtomkring, det är fel på de männen som de lämnat. Det är bland annat kollegor, vänner, bekantas bekanta och fb/insta-kontakter osv. Det är vanligare än du tror. Men vi kanske inte umgås i eller har samma typ av bekantskapskrets. Bla en kollega berättade att de kläder hon köpte till sina barn började sina. Medan han skickade tillbaka barnen i trasiga och för små kläder. Till slut insåg hon vart kläderna hamnat. Hos honom-för att han skulle slippa köpa. Hon tjatade sig in i hans bostad till barnens garderober-och där hade han medvetet byggt upp barnens garderob hos sig med kläder hon köpte. Det finns män till vänner som på allvar hävdar att regnställ är för dyrt-och vägrar dela på kostnaden-men har inga problem att lägga över tio papp på en ny mobiltelefon. Och jag är inte vän med de typen av män som beter sig så. Men oftast känner man inte till dem ändå, för det är ju inget beteende de stoltserar med. Men jag litar på kvinnorna som berättar, det är ju heller inte alltid man vet vem mannen i fråga är-så varför skulle de ljuga?
Som tidigare fiskar (domare) vid tingsrätt i södra Sverige kan jag intyga att såväl män som kvinnor lätt blir idioter efter skillsmässor. Kan har suttit igenom tillräckligt många vårdnadstvister för att ana ett mönster. Samtidigt kanske människor som är någotsånär vettiga undviker domstolen, och vi får se den värsta fjärdedelen.
Det du skriver är säkert sant, likväl som det endast är anekdoter.
Att utse en hel grupp som roten till ett problem är att ha stora skygglappar på hur världen fungerar
Det är sällan bara den enes fel om två träter.
Oavsett om det är invandring, män, kvinnor, konflikter i affärer.
Du har ofta rätt raljerande och bittra inlägg här (som jag sällan orkar läsa klart). Hur mår du egentligen?
Raljerande och bittra inlägg, och hur jag mår? Jo, jag är ju feminist-och inte första gången jag får höra det. En är ju lite besvärlig som feminist som påpekar just ”den” skeva delen i samhället. När män blir utpekade som grupp blir det lätt lite dålig stämning har jag märkt. Kvinnor-och framför allt ensamstående mammor-är särskilt utsatta-och när jag påpekar hur det kan se ut ”då ska jag inte försöka utse en gemensam nämnare ex som en grupp män”. Jag valde att inte skaffa barn bla för det är en kvinnofälla. Men det är tur att inte alla tänker som jag, för då hade vi inte haft en framtid i detta landet med tanke på att många nu också vill stänga våra gränser (vi hade inte klarat oss utan invandring). Men det innebär inte att jag inte ser mina systrar runtomkring mig hur de drabbas, och att jag inte försöker göra vad jag kan. Och nä, jag är inte vänster eller det minsta röd. Har bara fått nog av all skit jag som kvinna drabbas av just bara för att jag är kvinna.
Som sagt. Det har säkert att göra med bekantskapskretsen. Det du beskriver har ingen jag någonsin haft kontakt med berättat.
Verkar som dina kvinnliga bekanta av någon anledning väljer riktiga low-lifes som män.
Som av någon anledning väljer low-life män? Tror du dessa män visar den sidan redan från början, och att kvinnor trots det väljer såna män? Om det nu är så du tror och resonerar så finns det något underförstått att det är kvinnans eget fel eller nåt-hon väljer ju såna män. Eller så kan man börja fundera på varför man inte känner en viss typ av människor. Själv skulle jag inte anförtro något som är jobbigt, till en människa som riskerar döma mig på felaktiga grunder. Nu ska jag ta män som grupp igen: mitt ex var genuint ledsen över att nästan alla kvinnor han kände hade nån gång blivit utsatt för nån form av sexuell kränkning, eller våldtäkt. Många andra män jag pratar med känner inte en enda kvinna som har blivit utsatt. Jag säger precis som mitt ex-jag känner knappt någon som inte blivit utsatt. Min nuvarande man säger detsamma. Hur kan det komma sig att det ser ut såhär, har det också med en ”speciell typ av bekantskapskrets” att göra?
Inte för att vara vardagsidiot..
Under de år vi varit tilsammans, har jag sparat 10x mer än min fru, hur tillgodogör jag mig hennes hårfärgning, skor och andra klädesplagg om vi skiljer oss, domaren lär ju slå ner hårt på mitt sparande…
Vi kan ju börja med att fråga oss varför kvinnor vill lägga pengar på att ”piffa till” utseendet. Vi får inte vara för tjocka och inte för smala. Vi får inte vara för sexiga eller för tråkiga. Alltid blir vi hånade eller kommenterade för något som har med utseendet att göra. Inte ens på nobelfesten får vi bli kommenterade på samma villkor som männen. Vi får mest uppmärksamhet huruvida vi har för djup klyfta, eller hur många getingar våra klänningar får-inte för vad kvinnorna gör. Fundera på vad det gör med kvinnor att växa upp i ett sånt samhälle, och varför din partner väljer att lägga pengar på sitt utseende. Det har blivit bättre det senaste, men förändringen har skett tack vare oss feministers. Och vi är ännu inte framme, även om de barn som föds idag förhoppningsvis kommer få det lättare än vad jag och andra kvinnor haft bakåt i tiden. Tror det var ca 10 år sedan jag beslutade att sluta raka benen, men det har jag inte gjort ostraffat eller negativt okommenterat. Bara en sån sak. Det krävs ett ordentligt pannben för att orka stå emot normen, och hur man förväntas vara. Även om din partner har ett pannben så orkar man inte ta alla ”fajter”. Ibland bara anpassar man sig.
Det är lite intressant att läsa här hur män hånar kvinnor för att de har valt fel män …
Oh, the irony… Håller med.
Att skuldbelägga en hel grupp som utgör 50% av befolkningen är ungefär lika intelligent och konstruktivt som att skuldbelägga gruppen homosapiens som helhet.
I feministers värld är männen orsaken till all världens ondska. Någon självkritik mot den egna gruppen existerar inte öht.
Feminister som uttalar sig som du gör är inte annorlunda än rasister som generaliserar en viss grupp.
Jag kan komma på 100-tals exempel där kvinnors agerande som grupp cementerar deras ställning och bidrar till utseendefixeringen etc.
Med ditt resonemang ska jag istället för att säga ” det är män som våldtar kvinnor” undvika skuldbeläggandet av just könstillhörigheten, och ändra det till ”de är individer som våldtar kvinnor”. Förstår jag dig rätt då?
Att skuldbelägga en hel grupp som utgör 50% av befolkningen är sannerligen inte så smart eller konstruktivt, men är det inte lite utanför ämnet? Ingen i den här tråden har gjort så.
Jag tror att du kanske har missförstått vad feminism är. Grundläggande för feminism handlar om att kvinnor och män ska vara jämställda. Liberalism handlar om att alla individer ska vara jämställda så eftersom jag är liberal så är jag också automatiskt feminist. (N.B. att jämställdhet på samhällsnivå inte hindrar mig från att behandla individer olika av diverse anledningar).
Det finns förvisso konstiga varianter av feminism på liknande sätt som det finns konstiga varianter av det mesta, men om vi håller oss till grunden så kan ingen vettig och sansad människa tycka att feminism är dåligt.
Tråkig ton på kommentarerna. Skygglappar på verkar det även som. I verkligheten är många män (nej inte alls alla eller de flesta) oförmögna att ta ansvar och/eller har inga problem med att utöva ekonomiskt våld som går ut över kvinnor och barn.
Kan ni nu ta av er offerkoftan eftersom det helt omöjligt kan vara er hon syftar till. Ni har ingen anledning att gå i självförsvar givet era svar. Ni har dock möjligheten att med öppet sinne känna empati med individer (i detta fall kvinnor och i förlängningen barn) som drabbas hårdare av en ekonomisk smäll.
Och i vanlig ordning får vi som inte belånat oss över taknocken indirekt betala för ”lånefesten” genom att baila ut krisande banker och BLT samt kanske bli av med jobbet eller inom offantlig sektor kanske i första hand få en sämre arbetsmiljö när det skall sparas med bibehållet uppdrag/pensum. Hade vi trappat av ränteavdragen med säg en procentenhet per år från säg början av 10-talet hade allt annat lika den totala skuldbördan varit lägre nu. Fast allt detta är väl egentligen en kvasidiskussion och SBAB och övriga aktörer ägnar sig åt att rapportera fake news, för priserna kan ju bara stiga har jag minsann hört.
Kom ihåg att den statliga inlåningsgaranti är på 1MSEK (eller mer precis 100k€) per bank och person. De senaste 30 åren har vi inte behövt bekymra oss om kreditförluster, men vi som minns 90-talskrisen (och hade aktier i Nordea, lyckligtvis ej i Götabanken) har inte glömt. Och jag misstänker att cyprioterna inte har glömt sin hårklippning heller.
https://en.wikipedia.org/wiki/2012%E2%80%932013_Cypriot_financial_crisis
Ja ”festligt” med bail in, liksom crescendot av lånefesten. Vore faktiskt ärligare mot skattebetalare och insättare med ett system utan statliga insättningsgarantier. Banker som spelar för högt med oansvarig utlåning får gå omkull eller gå med håven och ta in nytt kapital från gamla och ev nya ägare. Sparare skulle incentiveras att sprida riskerna och välja bort skojare (fler här än jag minns nog Custodia Credit där delar av insättningarna var skyddade och andra inte av insättningsgarantin). Ägarnas rädsla för bank runs skulle nog hålla de värsta avarterna borta.
Då menar du givetvis att skatten på ränteintäkter för företag och privatpersoner också ska trappas ned?
Det rimliga hade varit att införa en rejäl fastighetsskatt enligt Finansinspektionens förslag (som bloggen skrivit om) samt slopa den statliga skatten i samma veva.
Det rimliga vore avsevärt sänkt skatt på inkomst och ingen fastighetsskatt.
Bortsett från det oetiska att beskatta något som inte ger avkastning är statens finanser så misskött att ett omtag skulle omintegöra behovet av höjda skatter.
Om man inte är så långt vänster ideologiskt att man ser ett högt skattetryck som ett självändamål för att göra befolkningen beroende av staten.
Att kunna kvitta räntekostnader mot inkomst av tjänst är det jag vänder mig mot. Hellre då skippa den delen av ränteavdraget och sänka inkomstskatten. Detta skulle allt annat lika premiera arbete och stävja skuldtorskeri.
Ska du då frångå alla andra principer som kvittar avdrag mot skatt? Ska ränteintäkter skattebefrias? Möjlighet att dra av reavinstförluster elimineras osv?
Tror inte staten är särskilt sugen på att ta bort alla skatteintäkter på ränteinkomster
Jo, låntagare är de som gynnas i Sverige.
Det är en sak om man tar lån till någon vettig investering, men varför skall de skötsamma vara med och sponsra medelsvenssons bostads- och konsumtionslån?
Enig. Om en uttrappning av ränteavdraget så bara skulle rendera en decimering av marknadsföring av blancolån (med eller utan diverse kändisar som skämmer ut sig) så skulle det lätt vara värt det. Är det bara jag som upplever det som att detta är den nya spelreklamen?
Och det tåls upprepa.
Du är ingen unik liten snöflinga
Ditt hus är inte fritt från marknadens krafter
ALLA hus lär gå ner 20-30%
Här ute i roslagen säger Booli 20%. Och när jag sett slutpriser på de hus som faktiskt sålts skulle jag säga det är 15-30% ner.
Roar mig just nu med att slötitta Grand designs Sverge. Man hoppas det gått bra för alla som hamnar i “det landade på 20 miljoner”. För ett år sen skrattade jag åt stolligheterna och frikostigheten med budgeten. Idag minns man att det är människor som ska ha ett lvi även när huset är betalt.
Jag är uppväxt i Åkersberga och mina föräldrar bor där, det har gjort att jag har följt bostadsmarknaden där ganska bra.
För knappt 2 månader sedan var där ett skräckexempel. En villa med direktverkande el som annonserades för 6 mkr (var förmodligen värderat till 7-8 mkr för drygt ett år sedan). Det sänktes till 5,5 mkr, de fick ett bud på 4,5 mkr och släppte kåken för 4,7 mkr.
Jag bävar för hur det blir för de stackars människor som sitter på de mest oattraktiva objekten.
Det sjuka är ju att mediokra kåkar i Åkersberga som ligger väldigt långt från stan värderats till 8 msek. 3-4 msek max är en rimligare värdering
Det har varit helt sjukt de senaste decennierna och helt naturligt med en rekyl. Tyckte när vi köpte vårt radhus 2001 att det var sjukt dyrt. Nu ligger marknadspriset tre gånger så högt. Tack och lov har vi alltid amorterat och ligger ännu långt under 40 % belåningsgrad på våra fastigheter. Så än finns lite luft kvar innan jag blir orolig för egen del. Men vi kommer få se ett blodbad. Kanske inte under 2023, men 2024 blir en rysare.