Stockholmsbörsen rekylerade upp kraftigt från stödområdet och kronan har stärkts mot euron. Börserna stiger i Asien under torsdagsmorgonen.
Stockholmsbörsen rusade under gårdagen och ser ut att ha varit bäst i klassen bland de europeiska börsindex bloggen följer. Storbolagen på OMXS30 rusade +2.81% och breda OMXSPI gick +2.95%. Det kan nog tolkas som en uppstuds från det stödområde som tidigare topp från innan coronakraschen utgör, och stödet höll alltså återigen.
Kronan stärktes mot euron som nu kostar 10:73 och guldpriset faller trots stabil dollar, och kostar nu 590:- SEK per gram.
USA-börserna steg, men inte i närheten av Stockholm. S&P-500 gick +0.36% och Nasdaq 100 +0.62%.
I de asiatiska tidszonerna stiger börserna nu under morgonen. ASX 200 +0.81%, Hang Seng oförändrat på -0.05%, KOSPI +1.89%, Nikkei 225 +1.47% och Straits Times +0.23%.
Amerikanska räntor steg igår men SBAB sänkte sina långa bolåneräntor något idag, en höjde de korta och rörliga. Mäklare uppger till media att prisnedgången på bostäder är större än statistiken visar.
9 kommentarer
Rimligt, de långa räntorna har toppat ur som jag skrivit förr. Recension 2023 väntar. Bostadsbubblan pyser nog ett tag till, verkar främst drabba Stockholm dock. Nu väntar vi på att den importerade inflationen som RB försöker bekämpa sjunker – därefter åter nollränta.
DI har lagt ut statistik idag från Mäklarsamfundet. Ytterst modesta nedgångar redovisas. -1-2% på månadsbasis. Samtidigt visar valueguard mer än -3% på månadsbasis. Men man får ha med sig att de flesta fortfarande ligger på + eller lika från förra året som snittade runt 10% uppgång har jag för mig.
Vore intressant att få reda på hur mycket större nedgången är som mäklare har rapporterat i media. Framgick det inte?
Nedåt går det, men folk driver sina narrativ om kraschen. Psykologiskt kallas det “kognitiv bias” – för att rättfördiga sina övertygelser – principen återkommer i typ alla frågor. Valueguard skriver -3%, och stämmer inte det så kanske deras modell om kvalitetssäkrade siffror inte fungerar speciellt bra om nu verkligheten är -10%.
Fakta visar dock på;
– Sjunkande långa räntor
– Sjunkande bostadspriser
– Lågt förtroende för ökande bostadspriser.
För övrigt är det precis som vanligt ,1:1 samband med lånelöften. Det relavanta är alltså punkt 1 ovan.
Att söka och ta emot intryck som förstärker en uppfattning, men avvisa dem som strider mot uppfattningen, kallas bekräftelsebias 😉 Men jag hejar också på sjunkande räntor. Intressant är också att kalkylräntan inte tycks ha ändrats hos någon av storbankerna vilket borde hålla bostadspriserna uppe.
Daisy, det har du såklart rätt i. Jag tänkte på “confirmation bias” som översatt lirar rätt bra med vad du skrev. Pinsamt av mig.
Vad gäller kalkylräntan så är inte denna fix, även om de/bankerna kommunicerar så. Den svänger med 5-årig bostadsobligation. Nu är jag dock osäker på implementering som ger lånelöften – men jag kan ju “killgissa” på att kalkylräntan sätts utifrån 5-årig bostadsobligation + bankens fluff (säkerhetsmarginal). Det ingår i FI’s uppgifter att dra bankerna i örat om den blir för låg. Gissar på att kalkylräntan ligger på runt 6,5-7% idag. Därav görs en KALP, som sätter lånelöftet. På utsidan landar bostadspriserna.
https://vm.tiktok.com/ZMNUFjHRa/?k=1
Tankar?
Ett orakel. Finns inte så många tankar förutom att 2008 var ett lysande tillfälle att köpa en BRF i Sverige. Hurvida det gäller nu – vet jag ej. Att jämföra med US 2008 känns aningen avlägset.
Apropå narrativ – ” Amerikanska räntor steg igår men SBAB sänkte sina långa bolåneräntor något idag, en höjde de korta och rörliga.”. 30p för 10åringen är en rätt kraftig sänkning. Går väl emot … tja lite komiskt faktiskt.
The Federal Reserve has wavered and is probably close to surrendering. The Fed is not meeting its balance sheet reduction commitments.
The plan in June was to have $30 billion in sales of Treasuries and $17.5 billion in MBS sales. It is written in black and white in the minutes https://www.federalreserve.gov/newsevents/pressreleases/monetary20220615a1.htm.
How much did the actual sales turn out to be? The actual sales of T-bills were 5.5 billion and the MBS balance grew by 1.9 billion. In the end, 3.6 billion of the promised 47.5 billion were sold into the market.
For Q2 2022, the debt market was under the strongest selling pressure since the treasury market began trading (more than 100 years) on the percentage change in the value of the securities portfolio over 3 months relative to the same period a year ago.
At the same time, the pressure peaked on June 1-15, 2022 – the situation was close to a disaster, with the treasury and corporate bond market blocked for new issuances.
For the first time in a month, there were simultaneous negative net placements (reducing debt) of treasuries and corporate debt. Under normal circumstances, the Fed would start pounding liquidity in all directions in a market collapse like this, but now inflation is holding them back.
In the week ending July 6, the Fed “unwinded” and sold 19 billion treasuries, but with no change in the MBS balance sheet, they are now way behind on their sales. This is due to an opportunistic stabilization of the debt market after June 15. It’s a temporary lull before the storm. It’s all ahead of us.
It’s very interesting to watch the Fed get caught in a vise – the market has to be rescued and inflation has to be fought, and the further they delay fighting inflation – the more horrific the outlook. Two mutually exclusive processes. Either the market must be saved and inflation missed, which then leads to a complete disaster (not immediately, a little later). Or fight inflation by allowing the market to collapse.
They will choose the former for political reasons, i.e., they will save the market. This was confirmed in June, when they failed to fulfill their obligations.