Kolmården kliver in i framtiden

I söndags-måndags utnyttjades ICA:s lågsäsongsrabatt för Kolmårdenpaketet med boende på Vildmarkshotellet och två dagar i denna Nordens största (och bästa – delad plats med Nordens Ark, lite olika inriktning dock) djurpark. Som vanligt utmärkt trevligt, speciellt vid sidan av högsäsongen, och med en rejält positiv utveckling sedan senaste besöket för två år sedan, när Kolmården fortfarande var Kol-mården.

Bland de omedelbart uppenbart positiva inslagen var att Statens Kolkraft AB (aka “Vattenfall”) inte längre var någon form av sponsor av djurparken, som därmed blir av med ett bindestreck. Den infantilaste delen av Markoolios delfinshow hade klippts bort och bestod nu inte av att Markoolio pruttade utan av att någon hällde vatten eller döda fiskar på artisten i en video. Vilket åtminstone gav viss personlig tillfredsställelse. Även piraterna hade försvunnit ur showen, även om invisande personal hade på sig de piratkläder de hade på sälshowen strax innan.

Entré till linbanesafarit. Lågsäsong som sagt.

Men den stora och väsentliga förändringen är att Kolmården i mycket har framtidssäkrat djurparken till livet efter olja och framför allt inte är beroende av bilismen. Det senare har speciellt varit ett problem som jag ser det.

Man har nämligen sedan förra året tagit bort bilsafarit och ersatt detta med en lågt (och högt) hängande toppmodern linbana. Nu måste man alltså inte ha bil för att på ettans växel och tomgång kunna beskåda större delen av djuren. Tidigare har den som inte haft bil missat större delen av djuren, inklusive lejonen.

En ytterligare fördel med linbanan är att en familjemedlem inte måste vara uppbunden vid ratten utan att alla kan titta på djur och omgivningar.

Dessutom uppförde sig djuren betydligt lugnare av linbanan än vad de gjorde för bilarna. T ex kunde man faktiskt få se lejonen och björnarna utan att anstränga sig. Så stressfaktorn har definitivt minskat, liksom personalbehovet och beroendet av fossila bränslen. Naturligtvis behövs det fossila bränslen för att underhålla denna infrastruktur, men det är åtminstone inte något krav att man har bil. Nu kan busscharter till Kolmården bli meningsfullt.

Fantastisk utsikt över Bråviken och hela vägen in till Norrköping när linbanan hissar upp till högsta höjd mot slutet

Återstår att man anlägger en gästhamn för segelbåtar i anslutning till Vildmarkshotellet, så har man definitivt framtidssäkrat möjligheten att besöka parken. Fast idag är det tydligen mer populärt med motorbåtar, men bränslepriserna kommer nog antingen minska båtlivet eller vända trenden tillbaka till mindre och billigare segelbåtar ala 70-talet igen. Där har iaf Kolmården en möjlighet att utvecklas vidare. Nordens Ark har vad jag vet en gästhamn iaf.

I övrigt rekommenderas övernattning på Vildmarkshotellet, liksom hela parken. Helt klart en fördel att kunna gå in bakvägen via hotellet och landa direkt vid de attraktivaste attraktionerna. Allt verkar för övrigt gratis, inklusive berg- och dalbanan och Sjörövarskeppet, även om man kan köpa sig förbi kön till delfinshowen. Det betyder också att Safari-linbanan är gratis, mot att man tidigare fick betala för att ta bilsafarit. Mycket gott om fysiska aktiviteter för barn (och vuxna som klarar av det). Även hotellet erbjuder rejält med aktiviteter för barnen, som i rätt ålder kanske inte ens kräver konstant vuxen översyn.

Peak oil kommer förändra våra semestervanor. Vi kommer turista mer hemma, och bilturism drar mindre fossila bränslen än att flyga. Dock kommer det fortfarande vara en belastning för Kolmården att de inte har nära till järnväg, men buss är en lösning. Med linbanan har man iaf eliminerat en av parkens svagaste punkter ur peak oil-perspektiv.

Och två tummar upp för att ha blivit av med Statens Kolkraft AB som sponsor.

Sedan är en annan diskussion hur krävande djurparker är ur ett resursperspektiv och etiskt djuperspektiv. Men man skall komma ihåg, vilket Kolmården påpekade, att den europeiska bisonen, visenten (lat bison bonasus), var helt utrotad i det vilda i början av 1900-talet. 1927 fanns det endast 54 djur kvar i djurparker, varav tolv fick bli basen för avel. Idag finns det 3 079 visenter från dessa tolv djur, varav 60% lever fritt i det vilda i bl a Polen, Litauen, Vitryssland, Ryssland och Ukraina. Detta enbart tack vare att man hade arten räddad i djurpark. Det finns rent av (löst) prat om att börja sätta ut visent även i Sverige, och inte bara i vilthägn. Samtidigt är det förstås enklare att plantera ut växtätare än rovdjur. Men djurparker är inte meningslösa.

Framtida hot mot Kolmården kan förstås vara ekonomiska, när stagnerad ekonomi i resurskrisernas spår krymper vårt ekonomiska utrymme att åka på semester. Samtidigt bör Thailandsemestrar finansierade av bostadsbubblans bostadsbankomater vara ett minne blott i det läget och mer pengar bör strömma åt inhemsk turism.