Annonspriser på Internet – bloggare säljer sig billigt

640

Ibland får man som bloggare förfrågningar om annonsering, mer eller mindre seriöst. Det kan ju vara bra att veta vad man bör ta betalt.

Priserna på bloggreklam verkar mestadels förutsätta att bloggaren är en 16-åring som är glad för varje öre h*n kan få, och baserar sig ofta på prestation, dvs sk clicks, leads och sales. Undantaget är hos annonsagenter som t ex Tailsweep, som ger ersättning per visning, impressions.

Kärt barn har många namn, oftast pratar man om CPM, cost per mille, pris per tusen visningar.

Våra stora sajter som DI.se, DN.se osv tar uteslutande betalt för visningar och i CPM. Huruvida läsarna klickar på reklamen är inte relevant, utan pengarna rinner in ändå. Bättre reklamplacering, bättre betalt per visning.

De flesta av våra stora mediasajter lägger tacksamt ut sina annonspriser för allmän beskådan. Sök på sajternas förstasida efter ordet “annonsera”, och leta dig ner där så hittar du prislistorna.

Jag har gjort en sammanställning över annonspriserna för några svenska sajter nedan, och lär väl trampa på många tår nu. Har sajterna problem med detta, lägg inte ut era prislistor. Det finns en uppsjö av olika annonsmöjligheter, och de kan variera kraftigt mellan olika sajter. Jag har plockat ut tre alternativ. Dels panoramaannonsering, motsvarande min annonsplats överst på sidan. Dels vad jag kallar innehållsspalt, dvs annonser i samma flöde som själva textmassan, och dels första annonsplatsen i högerspalten. Där skiljer sig de olika annonsformaten som mest, så den punkten kan tas med en nypa salt.

Klicka på bilden för detaljer.

Priserna beror förstås på läsarna och därmed målgruppen. Expressen och Aftonbladets läsare är inte värda mycket, ungefär lika lite som Blondinbellas läsare, dvs runt 50 i CPM. För Aftonbladet och Expressen så är det ju dock flera annonser på varje sida samtidigt, så i praktiken kan de lätt ha över 200 i CPM för varje sidvisning. Att jämföra med Blondinbella som drog in ca 50 i CPM på sin blogg, totalt.

Kraftigt underbetalt alltså. Man kan jämföra med att enskilda annonser hos Aftonbladets “Sofis mode” (ej med i grafen) eller Aftonbladet Blogg kostar 200 i CPM. Att ens annonsera på Metrobloggen kostar 85 i CPM, vilket är dyrare än Blondinbella. Fast gissningsvis finns det någon agent som tar 50% i provision inblandad där någonstans.

Ovanför bottenskrapet hos Expressen och Aftonbladet, så hittar vi breda sajter eller nischade sajter riktade mot privatpersoner i intervallet 100-199 i CPM per annons. Här hittar vi DN, SvD, PC för alla, MacWorld, Metro och Expressen Ekonomi.

Därefter går man in i attraktivare men breda läsargrupper. I intervallet 200 – 300 i CPM hittar man DN Ekonomi, Aftonbladet Blogg (exempelvis Helle Klein, med ca 85% färre läsare än jag), Aftonbladet Ekonomi, Realtid.se, Privata Affärer, Affärsvärlden och Veckans Affärer.

I den senaste gruppen ovan gissar jag att läsekretsen för mer insatta bloggare borde hamna.

Sedan har vi de som kan ta hutlöst betalt för en nischad och mycket attraktiv målgrupp. Över 300 i CPM, rent av upp till 730. Här finns t ex Ny Teknik, Miljöaktuellt, IDG.se (modersajt till ovanstående MacWorld och PC för alla), Dagens Industri, Computer Sweden. Dyrast av dem alla är branschtidningen CAP & Design.

Samtidigt skall man vara medveten om att de dyrare sajterna inte alltid har någon reklam, då de periodvis inte hittar någon som är villig att betala priset, men undantag finns. Dagens Industri hittar alltid någon som är beredd att betala 499 i CPM för den feta panorama-annonsen överst. Tillgång och efterfrågan. Dock använder de frames så annonsen laddas inte om, vilket innebär att priset kan vara missvisande eftersom varje besökare kanske tittar på i snitt 1.7 sidor per besök.

Som bloggare måste man fråga sig om en visning på din blogg är värd mindre än en visning på t ex SvD. Just till SvD länkhorar ju de flesta av oss, pga bra exponering av Twinglyinlänkningar. Ett enda besök hos SvD genererar åtminstone 36 öre till tidningen om man summerar annoneserna, medan du själv kanske ligger på Blondinbellas nivå med 5 öre per visning. Vem tror du tjänar på Twingly-horningen?

Ett enda besök på Dagens Industri kan ge tidningen över en krona i reklamintäkter med de priser de håller, och de erbjuder inte ens Twinglyinlänkningar. En länk till DI.se är alltså pengar rakt ner i deras fickor utan något tillbaka för din egen del. Kan ju tilläggas att DI.se drar in några miljoner i veckan på reklam enligt prislistan.

Man kan också dra en del slutsatser kring Tailsweeps kampanjer. Exempelvis att Tailsweep antagligen tar åtminstone 50% i provision, på priser som redan från början är lägre än att annonsera hos Expressen, åtminstone för de bredare reklamkampanjerna som inte efterfrågar specifika sajter.

Jag har lagt upp en sida med mina egna annonspriser, som ni hittar uppe till höger. Jag har lagt mig på 50 – 150 i CPM, vilket är lägre än samtliga ekonomisajter ovan, även billigare än Expressen Ekonomi. Samtidigt tror jag att jag har samma slags läsare som t ex Affärsvärlden eller Privata Affärer, men har förstås inga illusioner om att jag skall hålla samma priser som dessa. T ex innebär en liten annonsplats mer arbete för kunden jämfört med att slänga ut en annons för CPM 590 hos Dagens Industri. Och samtidigt har jag minimal overhead och behöver inte lika mycket betalt.

Men jag tror att mina läsare är precis lika värdefulla, i många fall rent av värdefullare än de flesta sajternas läsare ovan. Har offerter på reklamförfrågningar ute. Kundernas byråer verkar dock väldigt ovilliga att annonsera någon annanstans än hos sina kompisar på annonsavdelningarna hos main stream media i Fjollträsk, oavsett vad kunden själv tycker.

I slutändan så vill jag uppmana reklamfinansierade bloggare att inte sälja er för billigt, om ni nu inte är fjortisar som är glada för varje krona ni drar in. Är ni däremot vuxna människor som skriver längre och bättre än Aftonbladet så skall ni åtminstone ha lika bra betalt i CPM som Aftonbladet Blogg och den ointressanta Helle Klein. Utgå från CPM 200 och sänk nivån något. Skriver ni nischat för en branschpublik så kan ni antagligen ta betydligt mer. Men snålheten bedrar ofta visheten.