Stålhätta är det nya svart!

Ni vet ju vad man säger om män och deras fötter. Skor speglar ju mannen fötter, som speglar mannens, ja, jag vet inte. Jag har inte någon erfarenhet av kopplingar mellan mäns skor och andra attribut, utan kan bara svara för mig själv. Jag kör med stålhätta, vad det nu innebär om andra attribut.

Den hårda vägen har jag fått lära mig att speciellt kvinnor går runt hela sina liv och stirrar på andras skor. Skorna blir själens spegel, och fel fotdon reflekterar tillbaka på bäraren. Jag har lärt mig detta, men ännu inte förstått det. Fråga mig vad någon hade på fötterna och ni kommer inte få ett svar.

Här ute i modemetropolen där jag vistas är det stålhätta som gäller. För lågskor kan man med fördel välja ett par sådana här bekväma och vattentäta saker. Tål att Brunte sätter ner hoven ordentligt.

Håller de länge frågar man sig kanske? Svaret är att jag inte vet, dessa är högst tre år gamla.

Annars finns det alltid något att bygga på en gård, och då är det bra med ett par ordentliga förstärkta stålhättade skor.

Här måste jag faktiskt citera Asterix i Britannien. “Håller de länge? Vet inte, jag har bara haft dem i tjugo år“. Faktiskt ganska exakt. Jag fick dem på ett Skanska-bygge som jag jobbade på sommaren 1989. Jag kan inte uttala mig om tillverkaren, eftersom det inte längre är läsbart, men håller, de gör de. Fungerar också om Rosa trampar på dem, eller om man kör över dem med en maskin, fast då gör det litet ont i själen.

När man är på beväpnad promenad på markerna så är det andra stålhättor som gäller. Lite bekvämare, lite högre, mer plats för varma sockar om man tar en längre stillastående paus i promenaden. Norska Vikingkängor (gratis redaktionell reklam).

Har bara haft dem i tre år, och slitaget blir ju inte så hårt när man inte står upp till anklarna i gödsel, så jag kan inte uttala mig om kvaliteten.

Vad jag däremot kan uttala mig om kvaliteten på är Stihls Woodline-motorsågsstövlar. Naturligvis stålhätta, det märks inte om man rullar upp en större stock på foten kan jag intyga. Skall ju även klara av behandling med motorsågen. Och så pass höga att de går upp till strax under knäna.

Så här kan de se ut efter en hel vinter i skogen, plus en del gödsel. Brukar dock försöka skölja bort gödslen, skall eventuellt vara frätande.

Vad som däremot inte är kvalitet det är Husqvarnas (OMX:HUSQ A) motorsågsstövlar. Jag har haft sådana tre vintrar. Resultatet framåt vårkanten har alltid varit enligt nedan.

Hålet i dem är så stort att en gädda kan simma igenom. De spricker i fogarna. Dyr. Skit. Köp inte. Trots stålhättan. Dessutom är de kortare än Stihls stövlar, men gillar man att få in vatten när man står i 40cm sump och jobbar så skall man förstås välja Husqvarna. Annars är investerarrekommendationen antagligen köp Stihl, blanka Husqvarna. Däremot tål Husqvarnas stövlar bevisligen att man kör över dem med en stålbandad skogsmaskin. Fast inte paret på bilden ovan, utan det var ett annat år. Spricker gör de ändå framåt våren, och att betala 7-800:- för ett par nya stövlar varje år känns sådär.

I nästa inlägg flyttar vi upp oss på kroppen.