Brist på vårdplatser för svårt sjuka influensadrabbade

Svensk sjukvård är liksom övriga länders akut- och intensivsjukvård dimensionerad för normalbehoven, säg 95-99% av tiden, och man har normalt sett väldigt bra statistik för hur mycket som behövs av specialvård, t ex för brännskador eller lite mer aktuellt för ECMO-platser för allvarligt lungsjuka. Ett visst utrymme för mindre katastrofer finns också, så länge samhälle och infrastruktur fungerar, eftersom man kan flytta patienter mellan olika delar av landet.

Men antagligen skulle inte den svenska sjukvården idag klara av större katastrofer spridda över landet, och med infrastruktur drabbat. Kort sagt krig eller krigsliknande tillstånd. Förr hade vi olika byggnader som var byggda för att tjänstgöra som krigssjukhus, t ex Pedagogen i Mölndal söder om Göteborg, men sådant har lagts ner tillsammans med invasionsförsvaret. Men det är förstås antagligen inte aktuellt med krig just precis nu. Kanske i morgon.

Vad som är aktuellt är årets ena influensa, svininfluensan.

De två allvarliga fall av svininfluensa bland yngre svenskar som rapporterats om, en numera 22-åring och nu också en 30-åring, har bägge drabbats av sekundära lunginflammationer av så allvarlig karaktär att de fått problem med syresättningen och behöver behandling med konstgjord lunga, ECMO. Antalet vårdplatser i Sverige verkar vara 3-5 st, vilket oftast täcker normalbehovet. Man kan notera att 22-åringen fortfarande efter över en månad är kvar i ECMO-apparaten. När det finns platser över tar man emot patienter från utlandet, som t ex den höggravida skotska som drabbades av svininfluensan och fick problem med syresättningen.

ECMO-vårdplatser är alltså så ovanliga att man flyger hit folk från Skottland, och nu i fallet med 30-åringen flög man ner honom till Danmark för vårdplats.

Karolinska tröstar med att det endast är några promille som blir så här svårt sjuka. Låt oss säga 2 promille. Det betyder att med två allvarliga fall i Sverige, så har alltså 1 000 svenskar fått svininfluensan än så länge. 30-åringen har inte vistats utomlands, utan smittats i Sverige. Detta utan att ha fått någon vaccination. Det bevisar i sin tur att konspirationsnötterna har fel när de påstår att svininfluensan inte smittar mellan människor, och att det endast är de som fått vaccin som blir sjuka. Så vi kan släppa konspirationerna nu, OK?

Karolinska och sjukvården i stort säger sig “ha en stabil plan” för hur man skall hantera ett större utbrott. Låt oss säga 100 000 smittade. 2 promille behöver ECMO, dvs 200 personer. Det finns 3-5 st behandlingsplatser. Drabbas 400 000 behöver 800 ECMO Behöver jag säga mer? Vet inte vad “planen” är, det borde gå att begära ut dem som offentlig handling. Är “planen” hemlighetsstämplad så tolkar jag den som inte speciellt munter. Att som plan “skicka patienter utomlands” fungerar bara när endast Sverige är drabbade, men nu talar vi om en potentiellt global pandemi. Och att köpa en massa nya ECMO-apparater för antagligen miljontals kronor per apparat, plus utbilda personal nog för detta finns det knappast vare sig tid eller pengar till. Dessutom dimensionerar man inte sjukvården för extremfall. Planen ligger väl snarare i att tillse att det finns platser nog för kylning av avlidna, så man inte får problem med det ocskå.

Nu är 195 döda inget konstigt när det gäller influensa, det dödas tusentals i influensa varje år i Sverige. Vad som är speciellt den här gången är att det även är unga vuxna som drabbas. En grupp som normalt går omkring och känner sig osårbar.

Får man som 20 – 40 år gammal influensan i höst så skall man nog inte utmana ödet, utan bädda ner sig hemma från dag ett tills man är helt frisk, för att minska risken för lunginflammation.

Att vi som är i åldern 20 – 40 år (eller mer) normalt ser oss som osårbara är orsaken till nyhetsvärdet för svininfluensan. Normalt är det “någon annan” som skall dö i influensa. Ingen anledning till panik låter myndigheterna oss veta. Enda anledningen till att få panik är om man behöver ECMO-behandling, något som 95% av befolkningen antagligen inte visste existerade för några månader sedan.

Men men, om du inte blir någon av det möjliga hundratal unga vuxna som kommer behöva ECMO så har du ingen anledning att få panik. Det här är bara ungefär lika farligt som att vistas i trafiken, och där ser man ju sig inte för eller använder säkerhetsbälte…

När det gäller mitt tidigare inlägg om provs mot svininfluensan, så har vi mycket riktigt fått en hamstring redan. Men inte av febernedsättande och nässpray, utan hamstring av handsprit. Men ni som inte har handsprit kan trösta er med att det går antagligen lika bra med Explorer eller någon annan billig sprit. Kan förvaras i en fickplunta. Sätt en klisterlapp på där det står “Handsprit”, så minskar kanske de konstiga blickarna. Kanske inte luktar riktigt bra om man skall på möte, men vem vet, en plunta “handsprit” kan ju liva upp de tristaste möten…

Att hamstra febernedsättande mediciner nog för att en hel familj skall kunna vara hemma i feber åtminstone en vecka förutsätter att man tror att man inte kan undvika att bli smittad. Istället har det blivit hamstring av preventiva medel som handsprit, vilket innebär att hamstrarna fortfarande tror på sin osårbarhet och är i förhandlingsfasen – om jag bara köper handsprit så blir jag inte sjuk. (Normalt förlopp vid dåliga nyheter, ex influensapandemirisk – förträngning, ilska, förhandling, depression, acceptans. Konspirationsteorier hittar man nog mest under ilska, och osårbarheten och initial vägran att ta vaccin handlar nog mest om förträngning. Att köpa handsprit, för då slipper man bli sjuk, är ett solklart fall av förhandling.)

Men det räcker med att du missar använda den där handspriten en gång, eller att någon inte nyser i armvecket så var du inte längre så osårbar… Som förälder har åtminstone jag gett upp/accepterat och förutsätter att barnen kommer få influensan via skolan, och med det även vi föräldrar om man nu inte hinner bli vaccinerad två gånger först, vilket inte ter sig speciellt sannolikt.

Planera för det värsta, hoppas på det bästa.