Blivande president Obama har presenterat någon form av utkast till stimulanspaket och samhällssatsning för den ekonomiska tillbakagången och de amerikanska jobben. Paketet är i sig relativt vettigt och innehåller klassiska satsningar på utbildning och infrastruktur, men var finns finansieringen?
Som bekant är USA:s statsskuld uppe på 10 000 miljarder USD, och redan innan finanskrisen låg budgetunderskottet på 500 miljarder USD per år, plus kostnader som inte tas på budgeten, som kriget mot terrorismen och återuppbyggnaden av New Orleans.
Nästa år hamnar underskottet lätt över 1000 miljarder, förutsatt att alla de ca 8 200 miljarder USD som man hittills tänkt lägga på finanskrisen inte tas på budgeten.
Hur krispaketet skall finansieras återstår att se. Antagligen finansieras det dels genom dina och mina pensionsfonder som köper amerikanska statspapper, samt övriga omdömeslösa statliga eller nationella investorer världen över. Det finns ju ingen land som trycker upp så mycket skuldsedlar som USA, så skall har man många miljarder att placera så blir det väl i amerikanska statspapper, som nu ger en marknadsränta på 0.01% och uppåt.
Sedan faller förr eller senare dollarn i värde när bluffen genomskådas, och du betalar med lägre pension i framtiden. Så länge avriskningen (deleveraging, se här för en diskussion om bra översättning) fortsätter så står sig dollarn stark som undanflykt för avslutade investeringar. Men förr eller senare kollapsar luftslottet.
Tar man en titt på planen så ser den ut så här. Källa politico.com:
—ENERGY: “[W]e will launch a massive effort to make public buildings more energy-efficient. Our government now pays the highest energy bill in the world. We need to change that. We need to upgrade our federal buildings by replacing old heating systems and installing efficient light bulbs. That won’t just save you, the American taxpayer, billions of dollars each year. It will put people back to work.”
Det finns massvis med lågt hängande frukter att plocka när det gäller energibesparingar i USA, till skillnad mot Sverige. Som följd av 70-talets oljekriser påbörjade dåvarande president Carter många energibesparingsprogram, och framträdde rent av i kofta i TV och skruvade ner temperaturen i Vita Huset. Han installerade också solfångare på Vita Husets annex, något som Ronald Reagan illa kvickt tog bort och förklarade att besparingar är un-american, och konsumtion var vägen ur krisen. Resten är historia. George W Bush återinstallerade dock i tysthet solfångare på Vita Husets poolhus.
Lågt hängande frukter i USA är t ex avancerad teknologi som sk tvåglasfönster eller sk isolering, saker som faktiskt är i det närmaste helt okänt i USA. Inget skämt alltså, det byggs än idag oisolerade McMansions med englasfönster även i de kallare delarna av USA.
Om man förutom (tilläggs)isolering av byggnader och byte till vanliga tvåglasfönster (eller ännu hellre lågenergifönster), även börjar installera värmepumpar istället för centraluppvärmning med fossilgas, kol (!) eller olja, så finns enorma besparingar att göra.
Som investerare skall man nog ta en titt på vilka bolag som kan leverera fönster, isolering och värmepumpar i USA, samt kanske även solfångare och solcellspaneler.
—ROADS AND BRIDGES: “[W]e will create millions of jobs by making the single largest new investment in our national infrastructure since the creation of the federal highway system in the 1950s. We’ll invest your precious tax dollars in new and smarter ways, and we’ll set a simple rule – use it or lose it. If a state doesn’t act quickly to invest in roads and bridges in their communities, they’ll lose the money.”
USA:s statliga och federala infrastruktur är bitvis fruktansvärd. Den är föråldrad, feldimensionerad och ibland fullkomligt livsfarlig. Här finns hur mycket som helst att göra.
Infrastruktursatsningar vid konjunktursvackor är en klassiker. Det ger många jobb inom bygg- och anläggningsbranschen, som ofta tar mycket stryk av konjunkturen annars, och projekten har långa löptider. Satsar man i dåliga tider, kanske infrastrukturen finns på plats när den behövs i goda tider. Här kan rent av svenska bolag som t ex Skanska ha möjligheter att tjäna pengar, om nu inte Obamas förslag kommer med någon brasklapp om att endast amerikanskägda bolag göre sig besvär.
—SCHOOLS: “[M]y economic recovery plan will launch the most sweeping effort to modernize and upgrade school buildings that this country has ever seen. We will repair broken schools, make them energy-efficient, and put new computers in our classrooms. Because to help our children compete in a 21st century economy, we need to send them to 21st century schools.”
Kommentarer är väl ganska överflödiga, samma gäller här som under infrastruktur och energi ovan. Och utbildningssatsningar är också en klassiker, även om det här mest handlar om byggjobb. Datorerna görs dock uteslutande i Asien. Datortillverkarna kan vara en investeringsmöjlighet här.
—BROADBAND: “As we renew our schools and highways, we’ll also renew our information superhighway. It is unacceptable that the United States ranks 15th in the world in broadband adoption. Here, in the country that invented the Internet, every child should have the chance to get online, and they’ll get that chance when I’m president – because that’s how we’ll strengthen America’s competitiveness in the world.”
(Incoming White House Chief of Staff Rahm Emanuel had talked about expanding broadband access, but this is the first time the transition has formally proposed it.)
Detta handlar egentligen om infrastruktur och utbildning, så kommentarer är väl överflödiga. Möjliga infallsvinklar är förstås nätverksutrustningsbolagen, telekombolagen och kabeldragarna.
—ELECTRONIC MEDICAL RECORDS: “In addition to connecting our libraries and schools to the Internet, we must also ensure that our hospitals are connected to each other through the Internet. That is why the economic recovery plan I’m proposing will help modernize our health care system – and that won’t just save jobs, it will save lives. We will make sure that every doctor’s office and hospital in this country is using cutting edge technology and electronic medical records so that we can cut red tape, prevent medical mistakes, and help save billions of dollars each year.”
Det här blir kul att se. Jag spår ett fiasko. Trots över ett decennium av ambitioner har man inte lyckats med något sådant här i Sverige, varken mellan landstingen, och oftast inte ens inom ett enda landsting. Gemensamt nationellt system för sjukjournaler borde vara en självklarhet i dagens samhälle, men hur man skall klara av det mellan tiotusentals separata vårdgivare när man i Sverige inte ens klarar av det inom ett landsting återstår att se.
IT-konsulter och leverantörer av journalsystem är väl investerarens infallsvinkel här, men det här kommer bara kosta pengar och inte ge något resultat. Antagligen är IT-konsulterna att föredra, konsulter får ju trots allt betalt utan att något behöver bli färdigt.
