Hem Etiketter Artiklar med etikett "SEB"
Etikett:

SEB

BostadEkonomi

Fortsatt börsuppgång i Asien på onsdagmorgonen – SEB och Swedbank höjer BNP-prognoserna – SBAB höjer bolåneräntan

EkonomiTeknik

Blandade Asienbörser avslutar veckan – Amazons rasar på skenande negativt kassaflöde – Riksbanken väntas höja räntan nästa vecka, ytterligare till mars

Latest in SEB

Ekonomi

Varje svensk 865:- fattigare.

av Cornucopia?

SEB definierar om vad förmögenhet är och påstår att det är nytt rekord för hushållens förmögenheter. I siffror. Nominellt på finspråk, inte realt som betyder köpkraft. Men det visar sig oavsett vara en lögn. För nettoförmögenheten har minskat med 81 miljarder, eller 865:- per svensk, 3460:- för en tvåbarnsfamilj. Trots stigande priser på den främsta tillgången, bostadens värde i bostadsbubblan.

Enligt SEB skall man inte titta på skulderna när man räknar ut någons förmögenhet. Bra att komma ihåg om ni vill söka lån hos SEB.

Vi har alltså blivit fattigare. Och tar man med inflationen så har vi blivit ännu fattigare.

Men de flesta fortsätter väl göra som SEB och fokuserar på plussidan och ignorerar skulderna.

Vänder man sig till SCB:s Sparbarometer så kan man titta på hur denna ”förmögenhet” är placerad.

Här ser man att endast ca 1000 miljarder av tillgångarna är säkra likvida placeringar, dvs kontanter, bankkonton och riksgäldskonton. Resten är marknadsnoterade, som obligationer och räntefonder, aktier och aktiefonder eller låst i offentlig och privat pension. Eller ligger i bostaden. Svenskarnas teoretiska fordringar på försäkringsbolag räknas också till våra förmögenheter… (t ex de pengar som försäkringsbolagen har att betala ut ifall ditt hus brinner ner)

Kort sagt finns inte tillgångar som är likvida och garanterade motsvararande skulderna. För vill alla dumpa sina aktier för att lösa skulderna så krymper värdet rätt snabbt i resulterande börskrasch. Samma sak med obligationer. Pensionerna kommer man inte alls åt, och skall gå till levnadskostnader efter pension. Och bostäderna är belånade. Villor är tyvärr inte med ovan, då siffrorna i Sparbarometern baserar sig på finansiella tillgångar och villor anses till skillnad mot klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar inte vara finansiella tillgångar.

Och när bostadsbubblan brister så sker det antagligen samtidigt som fallande aktiemarknad och stigande räntor (dvs fallande värde på obligationerna). Nettot kan krympa snabbare än de flesta tror. Men så blir det också när man spekulerar med hävstång, dvs när man är belånad.

Svenska folket kan alltså inte lösa sina skulder om det inte finns någon som vill köpa tillgångarna.

Man bör direkt fråga sig varför SEB/TT ljuger och inte låtsas om de stigande skulderna och sätter skönmålande rubriker? Skulderna ökar snabbare än tillgångarna.

Bloggrannen MFC har också svårt att hålla sig för skratt åt rubriksättningen. Tyvärr tror dock de flesta på rubriken.

7 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Skämttest

av Cornucopia?

De stackars bankerna har nu blivit utsatta för sitt skämttest. Man har testat hur de skulle klara en ökad arbetslöshet på 0.6%, ett börsfall på måttliga 20%, om tillväxten i BNP skulle bli 3% sämre än önskat (ungefär noll alltså), samt om räntan skulle stiga på de obligationer som de har satt som säljbara, dvs dessa skulle falla i värde. Lägre räntor än när räntan var som högst för Grekland i maj bör tilläggas…

För att få ett begrepp om det där med säljbara obligationer, så påminner jag läsekretsen om hur det såg ut för SEB:

Finansiella tillgångar till verkligt värde: 670 990 MSEK
Finansiella tillgångar som kan säljas: 65 988 MSEK
Finansiella tillgångar som innehas till förfall: 1 500 MSEK

Knappt 10% av de finansiella tillgångarna har satts som ”säljbara”, resten låtsas man alltid behåller sitt nominella värde, men kan t ex vara grekiska statsobligationer.

För SEB:s del innebär stresstestet att man kollat om banken tål att 10% av tillgångarna faller med 20% i värde, dvs totalt 2%. Japp, SEB klarade att deras totala tillgångar faller med 2%… Resten bokförs enligt principen mark-to-trichet eller har åtminstone inte hafts i åtanke när det gäller stresstestet.

0.6% i ökad arbetslöshet är också ett skämt. Det är som bekant ingenting om ekonomin viker igen.

Allra roligast är att man gjort bedömingen att risken att ovanstående inträffar är en chans på tjugo. Jag skulle vilja se hur de räknat ut att det bara är 1/20 chans/risk att arbetslösheten stiger med 0.6%, att börsen faller 20% eller att räntorna stiger…

Sanningen är förstås att de inte har en aning om sannolikheten för detta, ungefär som sannolikheten för att finanskrisen skulle inträffa (=0). Faktum är att 0.6% i ökad arbetslöshet inte ens kan kallas för en svart svan. Det vore inte ens chockerande om arbetslösheten stiger med 0.6%. För övrigt har börsen fallit mer än 20% (minst) två gånger de senaste 10 åren, så hur risken för detta kan vara en gång på tjugo år är väldigt svårt för mig att förstå. Kanske skall man helt enkelt förbjuda någon att sälja aktier till lägre pris än de köpte för?

Att däremot spanska banker inte klarar ens detta väldigt lama test säger något om hur illa det ligger till med dem.

Detta kallas för worst-case. Det är det inte. Finanskrisen vi just genomlidit var värre än det man testat för nu med betydligt lägre tillväxt än enligt ”worst case”, och betydligt stigande arbetslöshet. De grekiska räntorna under skuldkrisen i maj var högre än man testat för nu. Och oavsett så testar man alltså bara ”säljbara tillgångar” och inte de verkliga tillgångarna. Antagligen därför att varenda franska bank skulle målats ut som i riskzonen om man tittat på totala tillgångar. Eller så har de franska bankerna hunnit sälja av sina risktillgångar till ECB inför stresstestet. Annars hade det blivit panik. Vem testar ECB?

Mer detaljer finns länkat hos bloggrannen Musik @ Centrifugen.

12 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Verkligt värde och SEB:s rapport

av Cornucopia?

Jag har försökt att hitta något att punktera i SEB:s (OMX:SEB) kvartalsrapport, men har än så länge bara hittat att man redovisar tillgångar i balansräkningen till sk ”verkligt värde”.

Där står det att läsa följande på sidan 20:

Finansiella tillgångar till verkligt värde: 670 990 MSEK
Finansiella tillgångar som kan säljas: 65 988 MSEK
Finansiella tillgångar som innehas till förfall: 1 500 MSEK

Formuleringen ”verkligt värde” förklaras inte, men det luktar mark-to-fantasy, att man alltså redovisar sina tillgångar efter nominellt värde, och inte till marknadsvärde, mark-to-market. Men jag kanske är fel ute?

Det kan här alltså dölja sig upp rejäla ännu ej realiserade framtida förluster på tillgångar som tills vidare redovisas till fullt värde, fast de kanske är ganska värdelösa.

Kort förklaring, skulle man skriva ner tillgångar i balansräkningen till marknadsvärdet så måste man ta ut denna sänkning av balansräkningen som en förlust. Genom att strunta i att skriva ner värdet på lån i Baltikum, grekiska statsobligationer eller vad det nu kan röra sig om, så kan man hålla uppe resultatet medan man håller tummarna om att marknadsvärdet på tillgångarna skall återhämta sig innan de måste avyttras.

Vore bra att få utrett om ”verkligt värde” skiljer sig från ”marknadsvärde”. Jag skulle tro det.

Med schysst bokföring kan man slå världen med häpnad, eller vad det nu heter.

5 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Skulder, tillgångar och inkomster

av Cornucopia?

I ännu ett (antagligen lyckat) försök att få svenska folket, speciellt unga, att skuldsätta sig upp över öronen för resten av livet så de kan betala ordentligt mer ränta till banken, så trummar SEB nu på att svenskarna är rikare än någonsin förr. SEB, inte SCB.

SEB är en bank, dvs inte din kompis, utan någon som tjänar pengar på att du skuldsätter dig.

Eftersom större delen av svenskarnas rikedom består av bostäder, som inte är likvida tillgångar, så är uppgiften helt ointressant.

Det är bättre att titta på tillgångar och skulder i förhållande till inkomsten. Uppgifter från SCB:s (inte SEB ironiskt benämnda Sparbarometer och SCB:s inkomststatistik nedan.

Utvecklingen av skulderna i förhållande till inkomsten såg vi ovan.

Med anledning av Ohlyckans tidigare förvirrade uttalanden om att folk har blivit rika på aktier, en uppgift som nu SEB också felaktigt försöker sig på så tog jag fram nedanstående graf baserat på SCB:s (återigen inte SEB) Sparbarometer.

Det finns en sak som stiger kraftigt ovan, och det är svenska folkets skulder. Vad som inte är med i grafen är de illikvida bostäderna, värderade efter bostadsbubblan. Alla måste inte äga aktier, men alla måste ha någonstans att bo. Generellt kan alltså inte alla förvandla bostaden till pengar och betala av sina lån, för då kraschar bostadsmarknaden.

Man får trösta sig med att banksparandet åtminstone är stigande.

Hellre en hundralapp i näven än 6 miljoner kronor inlåst i ett hus i Danderyd. Det enda det där husets miljonvärde innebär är ett större underlag för såväl förmögenhetsskatt som fastighetsskatt när den rödgröna axelmakten tar makten. Plus en latent skatteskuld vid vinsthemtagning.

Det finns inget positivt med stigande bostadspriser så länge man behöver någonstans att bo. En bostad är en kostnad, och det är konsekventa amorteringar som gjort 30- och 40-talisterna rika på sina bostäder, inte stigande bostadspriser även om det är svårt att förstå för de flesta.

Se även SEB:s tidigare lögner där de uppmanat privatpersoner att låna till konsumtion.

4 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Frankrike och SEB:s riskrankning

av Cornucopia?

I en artikel i Dagens Industri tas SEB:s riskrankning av de västliga EU-länderna upp. Denna rankning baserar sig på en kombination av statsskuld, budgetunderskott, bytesbalans, tillväxt och arbetslöshet, exportsektorns storlek och banksektorns utlandsexponering.

Och då sticker inte PIIGS ut, utan är bara en del i mixen. Tvärt om ser det ut så här:

1 Grekland
2 Irland
3 Storbritannien
4 Portugal
5 Frankrike
6 Italien
7 Spanien
8 Belgien
9 Österrike
10 Nederländerna
11 Danmark
12 Tyskland
13 Finland
14 Sverige

Att Storbritannien har problem visste vi redan, men att de inte talas om dem inom PIIGS beror på att man inte har euro. Men vad ser man ovan? Jo, att Frankrike ligger sämre till än Italien och Spanien, som räknas till PIIGS.

Så vem skal trösta knyttet? Om inte Frankrike egentligen har råd med att hjälpa grisarna, skall det vara de som är bäst i klassen som skall bära upp majoriteten? Enda stora EU-landet med god ekonomi är Tyskland. Än så länge.

Det passar bra med ett Cervenka-citat här:

”För den som är lagd åt den svarta humorns håll har de senaste veckornas uppståndelse kring Greklands ekonomi inte saknat komiska poänger. När Europas magistrar bannat den olydiga eleven för sitt budgetslarv och fusk med bokföringen gör de det med den fulla vetskapen om att de på hemmaplan har en hel trädgård full med nedgrävda finanspolitiska lik.”

Genom att fokusera på Grekland, så behöver inte Frankrike låtsas om att de själva har enorma problem. Euron är ingen stark valuta. Den skulle byggas på budgetdisciplin och låg skuldsättning, men verkligheten är en helt annan. Hade man ställt några som helst krav på euromedlemskapet hade det på sin höjd varit Belgien, Nederländerna, Tyskland och Finland som hade haft euron. Knappt.

Innan vänsterfolk återigen börjar tjata om kapitalismens misslyckande: När stater skuldsätter sig så är det inte kapitalism, det är socialism. När stater räddar banker är det inte kapitalism, det är fascism. Hade det varit kapitalism hade inte staten räddat en enda bank.

Men grunden till de dåliga statsfinanserna är de socialistiska välfärdssystemen. Sverige (och även resten av Norden) har de högsta skatterna i Europa, vilket är vad som krävs för att få de socialistiska konstruktionerna att fungera. Antingen får resten av Europa försöka sluta härma Nordens välfärdssystem, rätta munnen efter plånboken, eller så får de öka matkontot och chockhöja sina skatter.

I Sverige har vi lärt oss den hårda vägen, och både höjt skatter och skurit ner i våra välfärdssystem. Att upprusta dessa till fornstora dar är en våt socialistisk dröm, men facit från resten av Europa visar på att det just bara är en dröm, och att man i själva verket kissat på sig.

Hur nu Frankrike, med sin traditionellt militanta befolkning, skall kunna genomföra några reformer… Att vi kan ha så höga skatter som vi har i Norden beror på att folket är hjärntvättade och tror att ett uppror är att skriva sitt namn på en papperslapp på en bensinmack.

11 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Nyare artiklar
Äldre artiklar