SEB definierar om vad förmögenhet är och påstår att det är nytt rekord för hushållens förmögenheter. I siffror. Nominellt på finspråk, inte realt som betyder köpkraft. Men det visar sig oavsett vara en lögn. För nettoförmögenheten har minskat med 81 miljarder, eller 865:- per svensk, 3460:- för en tvåbarnsfamilj. Trots stigande priser på den främsta tillgången, bostadens värde i bostadsbubblan.
Enligt SEB skall man inte titta på skulderna när man räknar ut någons förmögenhet. Bra att komma ihåg om ni vill söka lån hos SEB.
Vi har alltså blivit fattigare. Och tar man med inflationen så har vi blivit ännu fattigare.
Men de flesta fortsätter väl göra som SEB och fokuserar på plussidan och ignorerar skulderna.
Vänder man sig till SCB:s Sparbarometer så kan man titta på hur denna “förmögenhet” är placerad.
Här ser man att endast ca 1000 miljarder av tillgångarna är säkra likvida placeringar, dvs kontanter, bankkonton och riksgäldskonton. Resten är marknadsnoterade, som obligationer och räntefonder, aktier och aktiefonder eller låst i offentlig och privat pension. Eller ligger i bostaden. Svenskarnas teoretiska fordringar på försäkringsbolag räknas också till våra förmögenheter… (t ex de pengar som försäkringsbolagen har att betala ut ifall ditt hus brinner ner)
Kort sagt finns inte tillgångar som är likvida och garanterade motsvararande skulderna. För vill alla dumpa sina aktier för att lösa skulderna så krymper värdet rätt snabbt i resulterande börskrasch. Samma sak med obligationer. Pensionerna kommer man inte alls åt, och skall gå till levnadskostnader efter pension. Och bostäderna är belånade. Villor är tyvärr inte med ovan, då siffrorna i Sparbarometern baserar sig på finansiella tillgångar och villor anses till skillnad mot klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar inte vara finansiella tillgångar.
Och när bostadsbubblan brister så sker det antagligen samtidigt som fallande aktiemarknad och stigande räntor (dvs fallande värde på obligationerna). Nettot kan krympa snabbare än de flesta tror. Men så blir det också när man spekulerar med hävstång, dvs när man är belånad.
Svenska folket kan alltså inte lösa sina skulder om det inte finns någon som vill köpa tillgångarna.
Man bör direkt fråga sig varför SEB/TT ljuger och inte låtsas om de stigande skulderna och sätter skönmålande rubriker? Skulderna ökar snabbare än tillgångarna.
Bloggrannen MFC har också svårt att hålla sig för skratt åt rubriksättningen. Tyvärr tror dock de flesta på rubriken.
7 kommentarer
Reagerade också på det här som publicerades helt okritiskt hos flera stora nätmedier. Skönt att det finns någon som granskar granskarna.
Jag förstår inte kritiken riktigt.
SCB räknar väl den finansiella nettoförmögenheten, och räknar därmed bort bostaden (som i det här sammanhanget får ses som en tillgång, även om den är något svår att realisera). Skulder som tas för att köpa reala tillgångar (fastigheter) räknas alltså, men inte fastighetens uppskattade värde.
I diagrammet har du dessutom blandat ihop värdet på aktier och obligationer.
Kan du definiera vad som är lögn i SEBs siffror? Med definitionen av SCB vs SEBs statistik har båda rätt, men man mäter olika saker.
Förtydligande: SEB räknar alltså med skulderna i sin förmögenhetsstatistik, läser man ditt inlägg får man intrycket att de inte gör det. Det är fel.
Att läsa såna artiklar är bara slöseri med tid. Är bara propaganda från bankerna. Folk ska tro att allt är bra, och att man kan fortsätta belåna sig. Svenskar blir inte rikare, bara mer skuldsatta.
Frågan är bara när allt brister, och vad orsaken blir…
/S
Det centrala och viktiga är att svenska folkets skulder inte kan minska genom att sälja bostäderna. Någon annan måste nämligen köpa bostaden, så svenska folkets skulder förblir exakt lika stora även vid försäljning av bostäder.
Det är bara övriga tillgångar som kan minska skulderna, främst likvida tillgångar i form av bankkonto och kontanter. Och de understiger skulderna rejält.
Cornu: Det har väl i och för sig inte så mycket med statistikens rätt eller fel att göra?
Man kan tex tänka sig att någon säljer en bostadsrätt som är 100% belånad till någon som bara belånar densamma till 75%. Den totala skulden skulle då sjunka, nettoförmögenheten skulle vara oförändrad. Eftersom priset på (bland annat) fastigheter stigit, så har nettoförmögenheten ökat.
Man kan även amortera om man har överskott i sin ekonomi -> nettoförmögenheten ökar.
Så jag vidhåller — din rubrik och artikel är felaktiga, SEB och SCB har båda rätt, men använder olika definitioner av nettoförmögenhet
eftersom SCB inte räknar in fastigheter.
Som ngn ovan sagt, SEB räknar med skulderna såvitt jag kan förstå – iaf på "sista raden".
SEn är du väl lite väl pessimistiskt om du räknar med att alla obligationer,a aktier och bostäder kommer falla till 0 i värde ?
Jag menar mer rimligt vore väl om du gör en ny jämförelsegraf på tillgångar och skulder och drar av säg 20-30%…
Att man inte bör få räkna framtida pension är vi däremot helt överens om – bara den som redan är inbetald torde utgöra en "förmögenhet"
/K