NATO

Tillväxtbarometern publicerade i maj en utmärkt rapport om de ekonomiska konsekvenserna av det skärpta säkerhetsläget för Sveriges del. Bland annat hade man sammanställt data på de massiva ryska krigsövningarna och jämfört dessa med det fria Europas minimala övningar. 475 miljarder kronor i export om året står på spel för svensk del när våra grannar riskerar att dras in i konflikt med Ryssland.

I rapporten målas även tre möjliga scenarion upp för Rysslands del.

Ett av dem är sönderfallet, där Rysslands havererande ekonomi, upprustning och krigföring sliter isär detta mycket mångfacetterade land. Stora delar kan lösgöra sig från Moskvadiktaturen, speciellt i de etniskt icke-ryska östra delarna, Kaukasus, men även exklaven Königsberg med sin närhet till välståndet i väst och EU. Det räcker för Königsbergborna att blicka över gränsen till Polen eller Litauen för att se vad Kreml har orsakat Königsberg för misär. Det stora problemet i detta scenario är att det blir djupt osäkert vem som blir sittande med Rysslands kärnvapen, och en sönderfallande kärnvapenmakt kan bli illa under rådande omständigheter.

Det andra scenariot är ultranationalismen, vilket alltså handlar om att den redan fascistisk-nationalistiska diktaturen i Kreml blir ännu extremare. Det kan innefatta angrepp och invasioner av ytterligare grannländer, inklusive Vitryssland. Motsvarande mitt tänkta scenario White Russian, som inte har publicerats här på bloggen än, i stil med The Race for the Dnepr.

Slutligen finns scenariot direkt konfrontation, där man synar om NATO är beredd att försvara Baltikum. Mineringar av Öresund, invasion av Gotland, och regelrätta anfall mot Baltikum. I korten ligger att binda upp USA via proxykrig i Mellanöstern, t ex IS i Syrien. Att Ryssland nu dragit bort sin hand från Assadregimen och dragit bort sina “rådgivare” är antagligen en förberedelse för detta – Assad var som bekant på väg att vinna stort mot flera rebellorganisationer, men är nu på reträtt igen sedan Ryssland drog bort sitt stöd. Man gör det som krävs för att hålla konflikten vid liv.

Vad gäller 475 miljarder i exportintäkter från länder som kan riskera dras in direkt i Rysslands krig, där Sverige indirekt kan dras in, alternativt dras in via ryskt anfall mot företrädelsevis Gotland, så talar vi om schablonmässigt 475 000 förlorade svenska jobb i industrin.

Vänstern vill som bekant inte att det fria Europa ska kunna göra motstånd mot fascist-nationalisterna i Kremls väpnade styrkor och protesterar därför mot västs övningar. Man försöker utmåla att helgens övning handlar om kärnvapenbestyckade B-52:or, men håller käften om de strategiska kärnvapenkryssningsrobotbärande bombplanen av modell Tu-22M, som kontinuerligt flyger över Östersjön, och även simulerat attacker med kärnvapen mot Sverige. Man flyger också upprepade gånger med de kärnvapenkryssningsrobotbärande strategiska bombplanen Tu-95 Bear ner över Nordsjön och övar angrepp mot Storbritannien, Frankrike och kontinentaleuropa. Detta tiger dock vänstern om. Man flyger också den kärnvapenbärande toppmoderna Su-34 Fullback (aka Hellduck) över Östersjön. Även då håller den svenska vänstern käften.

Västs och Ryssland övningar. Nedre gräns för grafiken är 9 000 man.

Framför allt visar vänstern sin djupa okunskap om vem som övar krig mest, och det är Ryssland. Volymerna och storleken på övningarna säger allt.

Bifogar grafik baserad på Johan Wiktorins grafik från Tillväxtbarometerns rapport. Värt att notera är hur storövningarna från rysk sida minskat något sedan man invaderade Ukraina och krossade den ukrainska anti-terroroperationen. Ryssland har helt enkelt inte längre full kapacitet för massövningar när man samtidigt kontinuerligt har 40 000 – 50 000 man på plats i Ukraina, plus utrustning, samt logistik- och underhållsförband på den ryska sidan gränsen. Ändå är de ryska övningarna massiva jämfört med det fria Europas övningar.

Genom att inte protestera mot de mångfaldigt större ryska övningarna visar vänstern vems ärenden de går, och antagligen varifrån de får sin finansiering. Det ingår i den ryska doktrinen för det postmoderna kriget att finansiera extremvänstern och extremhögern i Europa, för att slå splittring och få interna överlöpare hos de fria demokratierna.

Det räcker ju att läsa kommentarsfältet nedan så ser man diktaturkramarna som hyllar Ryssland, så nog fungerar strategin i informationskriget för rysk del.

Rapporten hittar ni här som PDF.