Dags för lite seriös söndagsläsning. Så är en trevlig söndagskväll, full av tillförsikt och förväntningar inför morgondagens arbetsvecka blir den givna läsningen Johan Wiktorins omfattande analys av den säkerhetspolitiska situationen titulerad Mot väpnad konflikt III hos Kungliga krigsvetenskapsakademien.
Det handlar om hur Ryssland går mot en fullskalig väpnad konflikt i enlighet med den ryske generalstabschefen (motsv ÖB) Gerasimovs modell över konfliktens olika skeenden.
Wiktorin har uppdaterat utvecklingen och Ryssland konfliktnivå står nu på gränsen till beväpnad konflikt. Det går i princip inte att eskalera mer än så här utan att kulorna börjar flyga.
 |
| Johan Wiktorins analys av var på konfliktskalan Ryssland befinner sig just nu. |
Analysen är lång och måste läsas i sin helhet, men jag bjuder på några axplock nedan.
Först om rysk bevisad förmåga och framför allt vilja i det här läget:
”Ryssland börjar nu skörda frukterna av sin intensiva upprustning för sina aggressiva mål. Man har nu den militära förmågan att genomföra expeditionskrigföring i Syrien, hålla två armékårer i och kring Ukraina och genomföra ett par övningar i storleksordningen 100 000 soldater samtidigt. Visst sker det under stora uppoffringar och är inte hållbart i längden, men den politiska viljan går inte att missa.”
Det svenska försvarspolitiska läget:
”Det stora problemet är dock sannolikt istället en betydande filtrering på politisk-diplomatisk nivå med alltför stor vikt vid ryska uttalanden och alldeles för lite uppmärksamhet vid Kremls beteende. Rysslandsanalysen har varit genomgående fel i väst och inget verkligt krismedvetande finns i Sverige kring de geopolitiska konvulsionerna. Vår försvars- och säkerhetspolitik utformas alltså av människor som, med några undantag, fortsatt ha fel om Ryssland sedan 2008.”
Slutligen kan när som helst situationen i Syrien explodera – antagligen av misstag, men läget är nu så spänt att det mycket snabbt kan få spridningseffekter.
”Den nutida tillvaron ställer alltså stora krav på det militära försvaret och den politiska ledningen. Eftersom en strid mellan enheter från en Natomedlem och Ryssland i Mellanöstern skulle kunna hoppa hit till oss på några timmar, så gäller det att förbereda sig på det värsta. Det är alltså inte uteslutet att Kreml skulle kunna svara på två nedskjutna stridsflygplan längs den turkiska gränsen med en operation i den här delen av världen, men det har väl partiernas taktiska staber redan tänkt på.”
Ni hittar hela den omfattande analysen här. Läs och begrunda.
