KPI

Som bekant har inte USA haft någon verklig ekonomisk tillväxt att tala om sedan sekelskiftet. Anledningen till att man redovisar tillväxt i statistiken är att man definierat om tillväxten genom att göra om BNP-deflatorn. Använder man det historiska sättet att räkna så hade det varit recession i över tio år nu, undantaget 2004. Detta förklarar iaf de ökande klyftorna i det amerikanska samhället. Utan tillväxt kan man bara bli rikare om andra blir fattigare. Via kommentatorpseudonymen Urban Persson fick vi nu ett tips om en relaterad indikator som bekräftar bilden – de reala medianlönerna i USA faller.

Amerikansk disponibel inkomst. Källa: Advisor Perspectives

Hos Advisor Perspectives finns utmärkta grafer och diskussion om detta. Justerat för inflationen så steg inte de medianlönerna i USA 2000 – 2009, och har trots alla gröna skott och sk ”återhämtning” sedan dess börjat falla och som mest minskat med drygt 10%. Vi pratar alltså reala löner, löner justerade för KPI-inflationen. En KPI-inflation som dessutom är manipulerad och omdefinierad statistik och visar betydligt lägre prisökningar än amerikanerna upplever i verkligheten. I verkligheten har de amerikanska medianlönerna alltså fallit ännu mer än 10% sedan finanskrisen.

Som vanligt är det medianen som är intressant, inte medelvärdet, som påverkas av outliers och den extrema minoritet som har miljardinkomster.

Svensk disponibel medianinkomst

Så hur ser det ut för Sverige? Har vi fått realt ökad disponibel inkomst?

Svaret är ja, återigen med den officiella KPI-inflationen i Sverige, som också är manipulerad. Det existerar åtminstone väldigt få KPI-Svensson som lever med utgifter efter KPI. Citat från tidigare inlägg:

”En svensk KPI-Svensson skall både äga en egen bostad och hyra en lägenhet. H*n skall vara kvinna (köpa mensskydd), småbarnsförälder (blöjor), röka (cigaretter), supa (vin, sprit och öl), studera, vara sjuk (medicin och sjukvård), åka till Thailand varje år, köpa nya möbler, platt-TV och husgeråd varje år, äga bil mm mm. Kort sagt så måste KPI-Svensson dels ha väldigt dålig hälsa och ohälsosamma vanor, och förutom att vara både student, sjuk och föräldraledig även ha råd med utlandssemester, ny bil varje år, och ny platt-TV och dator varje år.”

Väldigt få lever på detta viset. Men visst, inklusive kapitalinkomster, jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar, så har den svenska reala medianinkomsten ökat med 4.6% sedan 2007, före den akuta finanskrisen 2008 – 2009. Skattesänkningarna via jobbskatteavdraget har för motsvarande bruttolön på runt 24 000 i månaden varit 7.2% av lönen och den reala disponibla mediankomsten har alltså ökat mindre än enbart jobbskatteavdraget. Utan dessa avdrag hade även real inkomst fallit i Sverige.

Över Atlanten igen.

Antal amerikanser på matkuponger

Den fallande reala medianinkomsten bekräftar bilden av att klyftorna växer i USA och att befolkningen i stort alltså inte får högre inkomster trots att det påstås finnas ekonomisk tillväxt i landet. Tillväxtkramare brukar hävda att tillväxt ger välstånd, men i USA så ger tydligen inte tillväxten ökad köpkraft och stigande materiellt välstånd för befolkningen. En annan bekräftelse är att antalet amerikaner på digitala matkuponger fortsätter att stiga och är nu uppe på 46 681 833 amerikaner som får pengar till livsmedel på sitt SNAP-kort varje månad. Eftersom tillämpningen av systemet är ovanligt modernt för att vara USA, med fullständig digitalisering, så är detta inte några uppskattade siffror.

Det är knappt 15% av befolkningen som får något vi kan likna vid socialbidrag.