SvD inleder en artikelserie om arbetslösheten bland ungdomar, och toppar rent av med en artikel som illustrerar problemet med arbetslöshetsstatistiken. Något som för övrigt inte bara gäller ungdomar, utan all arbetslöshetsstatistik.
Och allting är förstås alltid den borgerliga alliansregimens fel, t ex att vi fick en baby-boom mot slutet av 80-talet. Helt klart Reinfeldts och Anders Borgs fel.
Så jag har nedan skrämt fram data från SCB:s statstikdatabas. Istället för att tjata om arbetslöshet, så tjatar jag om sysselsättning. De som inte är sysselsatta har jag satt som arbetslösa. Sysselsatt är man om man har det minsta jobb, eller gör värnplikten. Definitionen har varierat genom åren, vilket syns bland annat mot slutet av av 80-talet.
Min definition är dock att alla som jobbar det minsta är klassade som sysselsatta, resten är arbetslösa. Jag tar alltså inte hänsyn till slackers som inte vill jobba och inte anmält sig till arbetsförmedlingen, eller studenter etc. Inget jobb alls, ej sysselsatt, aka arbetslös. Punkt slut.
Min definition av ungdom är godtyckligt åldern 20-24, då jag inte kräver att man skall ha jobb under gymnasietiden, och därför att SCB generellt gav data för intervallen 15-19 och 20-24 osv.
Siffror i absoluta tal ser vi nedan.

En förklaring till puckeln i slutet av 80-talet är en babyboom 20-24 år tidigare, dvs under 60-talets andra halva. Samma anledning, dvs en babyboom i slutet av just 80-talet, gör att antalet ungdomar har stigit de senaste åren, och med det antalet utan sysselsättning. Man kan dock konstatera att under alliansregimen 2006-2007 så steg antalet sysselsatta ungdomar mer än antalet ungdomar steg totalt.
Folk, journalister och politiker älskar procent, och då ser det istället ut som följer:

Vi har återigen puckeln med hög sysselsättning i slutet av 80-talet, men annars så rör det sig om en rak linje från ca 30% ej sysselsatta 1976 till ca 43% ej sysselsatta ungdomar 2009.
Alla regimer har alltså pratat om ungdomarnas brist på arbete, men ingen har gjort något åt det. Åtminstone inget som gett varaktiga effekter. Istället är det som vanligt mest tomt prat som inte kommer ändra ett dugg.
Hade vi t ex haft kvar invasionsförsvaret, så hade sysselsättningen ökat med ca 40 000 om året. Och det var extremt billig sysselsättning, som kostade 32:- per dag i lön, åtminstone när jag gjorde lumpen under det kalla krigets sista skälvande år. Visserligen med en del kringkostnader, men kanske så många som 10 000 av dessa ungdomar (uteslutande män) var dessutom grå slavarbetskraft (=”malajer”, ”vapenfri tjänst” ** se fotnot), samhällsbärare som fick det svenska försvaret att fungera i fredstid. Sedan några år tillbaka är grå arbetskraft förbjuden i försvaret, och istället skall man ha heltidsavlönade civila eller yrkesofficerare som lagar mat, vaktar garnisoner, sitter i telefon, städar och tar hand om en hel del pappersarbete. Dyrt, och inte nödvändigtvis ungdomar.
Hade vi haft kvar invasionsförsvaret, denna billiga arbetsmarknadspolitiska åtgärd, så hade dagens dryga 266 000 ej sysselsatta istället varit kanske 216 000 ej sysselsatta, och alltså bara 35%. Betydligt närmare de 30% som gällde 1976, istället för 43% som idag. Istället för att avlöna privata Securitas, så hade man bara betalat 32:- om dagen (fast det är nog högre idag?), oavsett obekväm arbetstid och haft betydligt mer pengar över till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, eller för den delen försvaret.
Att antalet ej sysselsatta ungdomar stiger är inte heller speciellt konstigt, eftersom man i arbetslivet idag ställer orimliga krav på utbildning för de mest triviala jobb. Nu behöver man 3-5 års högskoleutbildning för sådant som man för 30 år sedan inte ens behövde läsa på realskolan för.
Och glöm att några värnpliktiga idag hade fått röja spåren åt SL eller SJ. Idag krävs antagligen minst 6 månaders specialistutbildning för att få röja spår, inklusive 2 månaders utbildning i värdegrund och jämställdhetsarbete. Men tydligen kallar man in försvaret nu. Politikerna tror nämligen att det gamla invasionsförsvaret med 40-50 000 värnpliktiga finns kvar och kan rycka in vid alla samhällskriser. Ledtråd till politikerna: Ni har lagt ner försvaret.
Nej, jag vill i princip hävda att den stigande ungdomsarbetslösheten till största delen kan förklaras av minskat antal värnpliktiga i takt med avväpningen av Sverige, som en gång var världens mest militariserade land. Kanske var det rätt att lägga ner försvaret, men politikerna har inte kompenserat ungdomarna, och då stiger bristen på sysselsättning.
Oavsett så spottar våra politiker ungdomarna i ansiktet när de klubbar igenom arbetskraftsinvandring, som till större delen används för okvalificerade jobb som vilken svensk som helst skulle klara av. Det finns över 260 000 ungdomar som kan ta jobben, istället för att vi skall importera utländsk arbetskraft.
Och glöm oavsett inte att redan 1976 saknade 30% av ungdomarna sysselsättning. Bägge könen. Detta är alltså inte något nytt fenomen, men det har blivit värre med åren. Procentuellt är trenden en ökning med ca 0.4% om året. År 2020 kommer alltså siffran vara ca 47% ej sysselsatta ungdomar, om man vill leka linjärekonom.
Å andra sidan börjar snart de stora pensionsavgångarna komma, om väl 40-talisterna släpper taget, vilket kanske kan vända utvecklingen. Någon skall ju torka fekalier, byta blöjor och plocka bort fluglarver ur liggsåren även på 40-talisterna.
Fotnot: ** Missförstå inte här nu, det handlade inte sällan om väldigt viktiga tjänster som t ex telefonister etc, som dygnet runt stod för Sveriges fredstida beredskap. När försvaret gick i ”givakt” i samband med olika incidenter så var det ”malajer” som tog telefonsamtalen och sparkade upp vakthavande befäl. Eller andra värnpliktiga, minns en gång i samband med kuppförsöket mot Gorbachev augusti 1991 att undertecknad sov tre nätter på en madrass på golvet i kompanichefens kontor med telefonen bredvid, iklädd stridsutrustning och med skarpladdat vapen när kompaniet kallats upp i skarp beredskap och avvaktade utvecklingen. Men det var ett speciallfall. I normalläge så var det malajer som bar upp försvaret. Vad kostar det att ha en avlönad telefonist på jour klockan 2100-0700?