Pensionsmyndigheten publicerar årligen sin Orange Report (PDF), som dokumenterar tillståndet i pensionssystemet. Dit räknas PPM, som är ett lysande exempel på hur hushållen själva förvaltar, eller väljer att inte förvalta fonder. Därmed kan man studera att alla kan inte klå börsindex. Eller åtminstone inte prestera bättre än alla andra i PPM.
 |
| Årligt avkastningsutfall för de som fått pensionsrätter sedan 1995. Källa: Pensionsmyndigheten Orange Report sidan 48. |
Alla kan inte slå börsindex, som är ett medelvärde. Det är i själva verket väldigt naivt att tro att man kan göra det. De som misslyckas hamnar på de tysta vittnenas kyrkogård och uppmärksammas inte.
 |
| Dagschart OMXS30. Index kan vara på väg att bryta upp och 1400-området kan vara på väg att skapa ett nytt stödområde. Snart kanske börsen rent av kan vara på plus i år. |
Detta inlägg är reklam.
Varje portfölj bör innehålla en andel exponering mot ädelmetaller, och då främst guld, som hedge mot dåliga börstider och ekonomisk kris. Ett sådant nystartat alternativ är Pacific Precious.
Rekommendationen kring hur stor andel av en portfölj som bör vara exponerad mot ädelmetaller varierar. Handelsbanken har tidigare sagt 11 – 14%. Oxford Economics säger 5 – 9%.
Fonden använder fem olika strategier för sina investeringar och är tänkt att ge en stabil avkastning oavsett marknadsutvecklingen, dvs agera som en hedgefond. Ambitionen är riskfria räntan (OMRXTBILL) +10% om året.
De olika strategierna ska ge avkastning oavsett riktning för ädelmetallerna, inklusive guld och silver. Pacific Precious har under 2016 legat på plats 1 – 3 bland de bästa svenska hedgefonderna. Från fondstart har fonden avkastat guldpriset i svenska kronor +3%.
Pacific Precious hittas även i PPM med nummer 840504 och har en angiven förvaltningsavgift på endast 0.27%, vilket får anses vara mycket prisvärt för en nischad och aktivt förvaltad hedgefond. Sådana prisnivåer på fonder hittar man normalt bara som institutionell placerare.
Fonden är ett mycket intressant alternativ för att övervintra den kommande lågkonjunkturen och eventuella recessionen eller ekonomiska krisen i. Oavsett bör alla portföljer ha en exponering mot ädelmetaller och här är ett alternativ som efter marknadsläge placerar långt eller kort, dvs både positivt eller negativt. Åtminstone en del av din PPM-portfölj, där du själv är låst till fonder, kan vara värd att placera i detta alternativ.
Ni kan läsa mer om Pacific Precious här och på Pacific Fonders hemsida.
Detta inlägg är sponsrat av Pacific Fonder.
SCB rapporterar att hushållens direktägande av fonder fortsätter minska. Det inkluderar dock inte fonder som inte är direktägda, t ex via pensionssparande och kapitalförsäkringar (eventuellt även via investeringssparkonto, som dock ska fungera som direktägande för aktier). Däremot fortsätter fondförmögenhetens kräftgång i takt med börsen.
 |
| Totalt ägande av svenska investeringsfonder (MSEK). Inklusive återinvesterade utdelningar. Källa: SCB |
Att placera sina likvider i svenska kronor innebär inte att man helt undviker valutarisken, då mycket av det vi behöver för våra dagliga liv är importerat. Frågan blir då denna vända om omvärlden kommer ge Sverige samma förtroende som under finanskrisen och skuldkrisen och SEK kommer stärkas på nästa kris, eller om man bör placera likvider i något annat land?
 |
| Foto: Riksbanken |
Svenska kronan stärktes på finanskrisen och skuldkrisen, tack vare ett svenska staten hade sin ekonomi i balans. Den här gången (den kommande ekonomiska nedgången) har vi inte Anders Borg som statsminister, med talespersonen Fredrik Reinfeldt.
Istället visar svenska staten redan underskott och måste låna pengar, trots att man plundrar statliga bolag på pengar. När konjunkturen viker framåt 2017 – 2018 kommer underskotten skena och svenska kronan kommer knappast erhålla större förtroende. Tvärt om kan istället marknadsräntor och statens kostnader för upplåning öka och ytterligare sänka statens finanser.
Kronan kommer givet detta att falla, vilket kommer hjälpa svensk exportindustri och så småningom vända industrikonjunkturen.
Fast under tiden ligger man alltså likvid som investerare, till konjunkturen är i botten.
Den här gången kanske man inte ska ligga likvid i svenska kronor. Istället kan det vara lämpligt med en annan valuta. Importerade varor kommer öka i pris, inklusive 50% av vår mat, allt vårt bränsle, delar av vår el och förstås all importerad hemelektronik och andra förbrukningsvaror vi inte klarar oss utan.
Frågan landar då i vilken valuta. EU och euron lär knappast klara sig märkbart bättre än Sverige. Jag tror istället att det blir som vanligt – världens reservvaluta USD kommer stärkas mot svenska kronan. Man får rent av ränta på USD numera, iaf relativt mot vad man får på svenska kronor.
Så i slutändan kan det vara aktuellt att placera likvider i dollar. Förslagsvis räntefonder i dollar, vilket är enklast för de flesta. Alternativ är förstås dollarkonton hos de banker som erbjuder detta.
