bostadsbubblan

Den svenska skuldbubblan fortsätter föga överraskande att expandera. Glädjande nog stoppade ökningen nästan upp helt under fjärde kvartalet, då svensk ekonomi började återhämta sig på allvar.

Hushållens skulder var under fjärde kvartalet 86.08% av BNP mot 86.05% under tredje kvartalet. Samtidigt har de ökat 4.36% mot BNP på 12 månader, men större delen av ökningen har alltså skett under de tre första kvartalen 2013.

Den svenska skuldbubblan – svenska hushållens skulder och BNP

Ökar inte skulderna väsentligt längre är vi alltså på rätt väg, även om de fortfarande måste ner rejäl. Man kan och bör fråga sig vad konsekvenserna blir för bostadsbubblan om vi inte expanderar skulderna justerat för BNP längre? Det finns samband mellan BNP, penningmängd och skulder, eftersom pengar oftast skapas genom skuldsättning, även om alla skulder inte skapar pengar och penningmängden, och med det skulderna, kan alltså öka i takt med BNP utan att det är ett problem. Det är snarare en förutsättning för bokföringsmässig ekonomisk tillväxt i dagens samhällskonstruktion.

Å andra sidan kan fjärde kvartalet vara ett undantag och en tillfällig paus på grund av nominellt återhämtning i BNP. Nominella skulder, dvs skulderna i siffror, ska jämföras med nominell BNP, dvs BNP i siffror, ej justerat för inflationen. Normalt talar man om real BNP när man talar om tillväxt, eftersom stigande priser inte är ekonomisk tillväxt, men i fallet skulder måste man jämföra nominellt med nominellt.

Hushållens skulder var ca 3 128 GSEK^1. fjärde kvartalet 2013, och nominell BNP för 2013 års fyra kvartal var dryg 3 634 GSEK. Datat är ifrån SCB:s Sparbarometer, respektive BNP-siffror i löpande priser (=ej justerat för inflationen, justerat för inflationen kallas BNP i fasta priser).

^{1. GSEK, står för giga svenska kronor och är ett bokföringsmått. Giga betyder miljard och GSKE är alltså miljarder kronor.}