Hem Etiketter Artiklar med etikett "amortering"
Etikett:

amortering

BostadEkonomi

Åtta anledningar till att bostadspriserna stiger i vår

BostadEkonomiFörsvar

Positiv start på börsveckan i Asien – råvarumarknaderna lugnar ner sig, dollarn rasar – Svanenmärkning hindrar företag att leverera till försvarsupprustningen – styrräntan väntas sänkas på onsdag

Latest in amortering

Ekonomi

… och skulderna bara stiger

av Cornucopia?

Svenska statens ekonomi verkar än så länge vara någorlunda i ordning.

Men svenska folkets skulder bara fortsätter att stiga kvartal efter kvartal. Ingenting verkar kunna få svenska folket att ens påbörja en avbelåning och börja minska skuldsättningen.

Som man ser sticker också skulderna iväg betydligt snabbare än den disponibla inkomsten. Den röda linjen är hushållens disponibla medelinkomst i SEK per år, den blå linjen är hushållens sammanlagda skulder i MSEK.

Skulder måste förr eller senare betalas. Underliggande tillgångar, främst lägenheter och villor i bostadsbubblan kan falla i värde, men skulderna följer inte med ner om man inte amorterar. Och amortering är ett okänt begrepp. Skulderna och den skuldbaserade festen fortsätter.

Var inte avundsjuka på dina grannar, släktingar eller arbetskamraters välstånd. Har de till synes bättre materiellt än dig har de antagligen bara större skulder. Och de måste förr eller senare betalas. Tyvärr antagligen av dig via skattsedeln eller inflationen.

18 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Läsarnas amorteringstakt och bostadsbubblan

av Cornucopia?

Förra veckan körde jag som bekant en undersökning om de kära läsarnas amorteringstakt, och fick ovanligt många svar. Tydligen en fråga som engagerar många. Hela 779 svarade, eller nästan dubbelt mot normal.

Av dessa 779 gick 214 bort för att de hyrde bostad, och den fantastiska siffran 158 visade sig tillhöra oss som äger ett skuldfritt boende. Fantastiskt skönt! Tolv svar om annat blev det också. Kvar är då 395 personer som har lån på sin bostad. Av dessa amorterar 97 stycken inte alls, dvs 24.5%, eller nästan var fjärde. 28 st (7%) har en amorteringtakt på 80 till över 200 år, 38 stycken (9.6%) amorterar på 50-80 år, 98 st (24.8%) amorterar i det lite hälsosammare intervallet på 30-50 år, medan 134 st (34%) har en riktigt hälsosam amorteringstakt på under 30 år.

Väger man de som inte amorterar alls till 300 års takt blir snittet 105 års amorteringstakt. Detta ligger ganska bra i linje med uppgifter från bankvärlden om 90-110 års amorteringstakt på nya lån.

Datat nedan.

Skall man dra några slutsatser så är det förstås att alla inte kommer drabbas hårt av bostadsbubblans krasch framöver. Av läsarna hyr ca 27% bostaden och ca 20% äger ett skuldfritt boende och kommer vara skadelösa. Även om bostaden faller i värde kommer den alltid kunna bytas mot en likvärdig om man är skuldfri, så funktionen finns kvar.

Bland de som amorterar så har 34% en så pass hög amorteringstakt att de antagligen inte behöver oroa sig, utan kan amortera ner i takt med att priserna faller, alternativt kan minska sina amorteringar för att ha råd med högre räntor eller för den delen reparationer och underhåll av bostaden. Problemet är de ca 31.5% som har en amorteringstakt på över 80 år, nästan en tredjedel. Nu finns det naturligtvis undantag i denna grupp, men här riskerar vi att hitta de som aldrig kommer bli skuldfria och som kan drabbas mycket hårt av en bostadskrasch, samtidigt som många av dessa kanske inte har utrymme i sin ekonomi för att amortera och alltså saknar marginaler.

Men det har aldrig varit tal om att alla kommer lida lika mycket, även om ringarna på vattnet kommer drabba oss alla, hyresgäst som skuldfri, gammal som ung.

Fast svenska folket fortsätter att religöst tro att träd kan växa till himlen och att priserna bara kan gå upp, upp, UPP! Åtminstone hälften av dem, dvs lite knappt alla som idag äger en bostad…

20 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Att amortera är samma som att bränna pengar

av Cornucopia?

Tänkte göra ytterligare en kort reflektion över vårt pengasystem om Gudrun Schymans och (fi)sarnas uppeldande av sin PR-budget.

De flesta verkar ta väldigt illa vid sig av detta, t ex för att pengarna försvinner och inte kan komma till någon nytta, generera skatteintäkter etc, även om det här är småsummor. På SvD kallas det för ett osmakligt jippo. SvD är väl bara sura över att (fi) inte köpte annonsplats istället.

Men i vårt nuvarande pengasystem så har vi fiatpengar, som skapas genom lån. Det innebär också att pengar försvinner när man betalar av skulder.

Att betala av en skuld är alltså exakt samma sak som att elda upp pengar och ta bort dem ur systemet.

Eftersom jag förespråkar just att man skall amortera på sina skulder, och själv gjort just detta (betydligt större summor än Gudruns 100 000:-), så har jag kanske väldigt svårt att bli upprörd.

Och som jag redan påtalat så minskar penningmängden när man eldar pengar, och med det bekämpar man inflationen. Inflation är ju en ökning av mängden pengar i större takt än den ekonomiska tillväxten, och tar sig uttryck i form av stigande priser på varor, tjänster och tillgångar som t ex aktier eller bostäder, inklusive den rådande bostadsbubblan.

Nej, stå på dig Schyman. Att t ex Lena Melin på Aftonbladet går i taket beror väl att hon liksom PJ Linder på SvD aldrig någonsin själv amorterat på en skuld. Den som inte amorterat kastar tydligen första stenen! Har de betalat tillbaka på sina skulder så är de hycklare som angriper Schyman.

28 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Bostaden är en kostnad, inte en investering

av Cornucopia?

Miljontals svenskar har gått på bankernas snack att bostaden är en investering, så till den grad att det tas för en sanning överallt och hela tiden. Detta är förstås fel, bostaden är en kostnad.

Om vi utgår från en någorlunda normal svensk villa för 2 000 000:- SEK i pris, med 100% i belåning och 5% ränta, så ger det efter ränteavdrag 70 000:- om året i räntekostnad. Till detta kommer 36 000:- om året i drift och 24 000:- i underhåll. Vi antar att man bor i villan i 20 år.

Räknas drift och underhåll upp med Riksbankens inflationsmål om 2% om året blir den totala driftskostnaden 928 199:- SEK och underhållet 618 799:- under dessa 20 år. Till detta kommer räntor om 1 470 000:-. Totala utgifter blir alltså 3 016 999:- SEK. Till detta betalade man också 30 000:- i stämpelskatt på villaköpet och har en skuld på 2 000 000:- SEK.

Om vi antar att bostadsbubblan fortsätter för evigt, och bostadspriset stiger med 5% (2.5x inflationen) om året så kommer bostaden säljas för 5 306 595:- SEK efter 20 år. Av det skall mäklaren ha 265 329:- SEK. Vinsten på försäljningen blir 5 306 595 – 265 329 – 30 000 – 2 000 000 = 3 011 265. Av detta skall staten ha 20% i skatt, dvs 602 253:- SEK. Kvar är 2 409 012:- SEK.

För att uppnå detta har man som bekant betalat 3 016 999:- SEK. Det blir alltså en förlust. Bostaden är en kostnad, inte en investering. Om den skall kallas en investering så är det en dålig investering även vid 5% värdeökning om året.

Att tidigare generationer blivit rika när de sålt sina bostäder beror på att de har amorterat. Därmed får de ut sina amorterade pengar vid försäljningen. Amortering är en form av sparande. 30- och 40-talisterna har alltså sparat. Det är sparandet de blivit rika på.

Vän av ordning menar dock att man ju måste bo någonstans. Visst är det så. Men om drift, underhåll och ränta som man betalar via hyra är att anse som en kostnad, så måste det ju också anses som en kostnad när man äger huset?

Har man tur och köper på en bostadsprisbotten och säljer på en bostadspristopp så kan man mycket väl bli en vinnare, precis som man kan bli en vinnare om man spelar på Lotto. De allra flesta av de Hemnetonanister som dagligen följer prisutvecklingen för att få bekräftelse på hur rika de är säljer inte sin bostad, och blir därmed aldrig rika. Och bostadsbubblor är ett Svarte Petterspel. För att du skall få ut din fiktiva vinst måste någon annan köpa och stå med förlusten när bostadspriserna faller.

Ovanstående exempel är nämligen orealistiskt. Realistiskt är att bostadspriserna över tiden följer inflationen om 2%. Då blir “vinsten” efter skatt 634 640:- SEK, eller lite drygt underhållskostnaden för huset. Det är en vinst på 2.5% på 20 år baserat enbart på underhållet. Inte 2.5% om året, 2.5% totalt. Och då struntar vi i ränte- och driftskostnaden. Den som anser att det är en bra investering hänvisar jag till någon annan blogg. Schas!

Jag berör här inte klubbmedlemskap i bostadsrättsföreningar. Det man formellt inte äger kan ju inte vara en investering alls.

34 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Buffert och den egna bostaden

av Cornucopia?

Wibble hade rätt. Alla borde ha en årslön på banken. Det kanske inte är helt realistiskt, men åtminstone en månadslön, eller ännu hellre tre månadlöner. Vid plötslig sjukdom eller skada, vård av sjukt eller skadat barn, eller vid arbetslöshet så kan det ta flera månader innan de sociala transfereringarna börjat betalas ut.

Alltså behöver man upp till tre månadslöners buffert på banken. Det rör sig kanske inte om tre hela nettomånadslöner, men tillräckligt för att betala alla räkningar och köpa mat i tre månader med. Svenska folket har förstås inte detta, mycket tack vare att man som vanligt lever i tron att inget oförutsett kan hända och prioriterat dyra bostäder och onödig konsumtion.

Den som äger sin egen bostad måste också lägga undan pengar till underhålls- och reparationsbuffert varje månad, något som de flesta väljer att inte låtsas om när de köpt bostäder till överpris i bostadsbubblan.

För bostadsrätten handlar det om minst 700:- SEK i månaden, och för villan minst 2000:- i månaden som skall läggas i en underhållsbuffert för att ha pengar till att ersätta oförutsedda utgifter som värmepumpar eller vitvaror som havererar, samt rutinmässigt underhåll som målning av fasaden. Även på det här viset tar det något år att nå en tillräcklig buffert för att klara av att byta ut en enda vitvarumaskin, beroende på kraven.

Inte ens den som köpt en helt nyproducerad bostad slipper undan det här. Det tar rätt många år att få ihop en buffert nog för att tids nog kunna måla om fasaden om 10 år, eller lägga om taket om 40 år.

Ett vettigt alternativ när man uppnått någon form av panikreparationsbuffert om kanske 20-30 000:-, är att amortera större delen av bufferten varje månad, kanske 1500:- av 2000:-. Det ger bättre förräntning och minskar din ekonomiska sårbarhet. Vid riktigt stora haverier, som t ex bergvärmepumpen om 10-15 år, så får man öka upp de nedamorterade lånen igen om man inte har en sparad buffert.

Och nej, det är inte annorlunda den här gången heller. Bostadsbubblan kommer brista på ett eller annat sätt. I bästa fall får vi bara en lång period av stillastående priser, men ett negativare utfall är tyvärr sannolikare.

30 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Nyare artiklar
Äldre artiklar