Som alla vet så går börsuppgångar genom tre faser. Först smart money som går in tidigt och vågar ta en risk. Därefter kommer bredare institutionella investerare, och i den sista fasen går så generella privatpersoner in och de tidigare tar hem sin vinst. De sk småspararna får alltså sitta med Svarte Petter i nollsummespelet börsen, och deras förluster motsvarar övrigas vinster.
Nu visar det sig att efter vårens börsuppgångar så satte fondspararna in ett netto på 4.7 miljarder SEK i aktiefonder. Hela första halvåret stod för den största nettoinsättningen sedan 1997. Vän av ordning påtalar då att börsen först toppade år 2000, vilket iofs kan visa att det fortfarande finns uppgång kvar när småspararna rusar in. Samtidigt var det under andra halvan av 90-talet som fondsparandet tog fart på allvar, så 1997 kanske kan avfärdas som nyhetens behag?
Problemet är att småsparare går in när börsen gått upp, inte innan. Att Stockholmsbörsen gått kräftgång under juni, trots inflödet av småspararpengar talar sitt tydliga språk, institutioner och smart money tar alltså sina vinster.
Samtidigt minskade sparandet i korta räntefonder kraftigt. Dessa ger som bekant ingen ränta längre.
Ett av målen med lågräntepolitiken är förstås att man skall bygga tillgångsbubblor. Istället för att amortera när räntan är låg så upplever många bostadsbelånade att de får bättre avkastning i aktiefonder än genom att amortera. Samtidigt kan man notera att bostadspriserna föll i juni. Som jag påtalat tidigare så är detta dock missvisande vilket också bekräftas i DN:s artikel. Finare objekt går fortfarande att sälja, medan de sämre är mer svårsålda och står därmed för lägre volym och lägre påverkan på statistiken. Tänk er extremfallet där endast toppobjekten säljs, då kommer statistiken visa stigande priser, trots att övriga objekt helt enkelt inte går att sälja.
Låg ränta leder till ökad penningmängd, som pga fallande BNP jagar färre varor, tillgångar och tjänster. När mer pengar jagar färre varor, tillgångar och tjänster, måste något stiga i pris. T ex börsen eller bostäder. Ökningen av penningsmängden kallas inflation, stigande priser är ett symptom.
Det känns alltjämt som att börsen gjort sitt på ett tag. Sorry, fondsparare. Banken tar procent i förvaltningsavgift ändå.



