Nedanstående är ett gästinlägg signerat äventyraren Lena Wilderäng adrenalena.se, tillika gift med bloggaren.
En vinter med hårdare restriktioner har gett upphov till Coronaköer – folk som väntar på sin tur att prata med personalen, och står avsides med lagom avstånd mellan varandra. Nu pratar jag inte om reglerade fina köer, som t.ex på Systembolaget en fredag eftermiddag, där glad personal vinkar in en snabbt försvinnande kö med perfekta 2 meter avstånd mellan besökare. Nu menar jag köer som uppstår ad hoc, och hanteras med varierande effektivitet.
Det finns mycket att förbättra där. Och nu menar jag inte kölappar eller köhanteringspersonal. Det finns ju folk som är uppvuxna med metoder som inte kräver någon teknologi, och som funkar än idag i andra länder. Jag ska berätta lite om kökulturen jag själv växte upp med i Sovjet. Det är ju absolut inget att sträva mot i sig, men med behov för mer effektiv köhantering så kanske det kan finnas några tips, det är ju ändå en kultur som har fått hantera mer eller mindre extrema köer i över hundra år.
 |
| Brödkö i Sovjet på 30-talet. |
