Jag skrev igår att det inte fanns något positivt med stigande bostadspriser och bostadsbubblan. Kanske skall förtydliga med några exempel.
Ett äldre par orkar/klarar inte längre av att bo kvar i sin villa vid Glommen utanför Falkenberg. Villan är på fyra rum och kök, drygt 1000 m2 tomt, och är till salu för 1 695 000:- SEK. Paret köpte villan på 70-talet för 300 000:- SEK, och de saknar nu lån efter att ha amorterat färdigt på 90-talet.
Scenario ett
Istället vill de flytta in till en lägenhet i stan. T ex en 2:a på 66 kvadratmeter på Ågatan i Falkenberg. Den kostar 1 523 000:- SEK.
Då får de en reavinst på försäljningen av villan om 1 395 000:- SEK. På detta skall man betala 22% skatt, och eftersom man flyttar till billigare får man inget uppskov. Skatten blir 306 900:-. Kvar blir alltså bara 1 388 100:- SEK, vilket alltså inte räcker till lägenheten. För att ha råd att flytta till lägenheten, fast den kostar mindre än villan, och är betydligt mindre än villan, så måste det pensionerade paret ta lån.
Det innebär att förutom att de får en månadsavgift på ca 3600:- för lägenheten, så måste de också betala ränta, och höjer sina månadskostnader, fast de får mindre yta.
De väljer därför att härda ut ute i villan, hemtjänsten får komma och besöka dem istället. Det unga paret som bor i lägenheten hittar ingen villa, och snart föds deras första barn som kommer få bo i en lägenhet de första åren.
Hade huspriset inte stigit sedan 70-talet hade de kunnat flytta, då de inte behövt betala någon reavinstskatt. Bostadsrätten hade förstås också kostat motsvarande, ex 200 000:- i det fallet.
Scenario två
Samma äldre par dör. Enda tillgången de lämnar efter sig är huset. Det säljs för 1 695 000:-, vilket ger en reavinst på 1 395 000:-, och 306 900:- i skatt. Den avskaffade arvsskatten blir alltså 306900/1695000=18%.
Hade huspriserna inte stigit sedan 1970-talet, så hade arvsskatten blivit 0% och hela tillgången hade gått vidare till parets barn.
Scenario tre
Det äldre paret kastar ut sin ansvarsfulla ekonomi genom fönstret, och tar ett seniorlån på huset, som de festar upp på resor. De dör innan banken tar huset. Huset säljs av dödsboet, reavinstskatt blir 306900:-, men skulderna är 1 500 000:-. Banken får en förlust på 111 900:-, eftersom staten alltid har prioritet när det gäller fordringar, och parets barn ärver inte ett öre.
Diskussion
Förklara för mig vad som är bra med de stigande bostadspriserna ovan? Enda vinnaren blir väl staten som får in skattepengar och bankerna som får lånat ut pengar? (Tillägg, tipstack Juggen, är förstås att mäklarna också blir vinnare och får allt större ersättningar för att förmedla bostäder, och därmed på inget sätt vill hålla nere priserna)
Om bostadspriserna inte drabbades av inflation, utan låg konstanta skulle man inte få inlåsningseffekter och bättre rörlighet på bostadsmarknaden, och även bostäder skulle vara befriade från arvsskatt. Istället skulle man förstås amortera på sin bostad, och likt det äldre paret vara skuldfria efter ca 20 år.
37 kommentarer
Mäklarna tjänar också pengar. Om det inte vore så att alla tror att de gör ett "klipp" vid försäljningen skulle man heller inte behöva lägga mycket pengar på en mäklare, vilket i sin tur också är till fördel för köparen och säljaren.
I övrigt finns det inget som är positivt med bostäder som ökar i pris, utöver det att vissa känner sig rika när de har lån, och andra belånar sig och överkonsumerar för pengar de egentligen inte har (som exempel 3).
Trots detta är det inte en enda tidning som har skrivit om detta fenomen, mig veterligen. Det enda det tjatas om är att det är "positivt" när priserna går upp. Det har det tjatats om år ut och år in. Själv har jag aldrig förstått vad som är så förträffligt med höga lån.
En sak till som är dålig med höga priser (höga lån) är ju givetvis att man som lånetagare blir mycket mer känslig för räntesvängningar. Om man bara hade lån på 300 000 kr gör det ju inte så mycket om räntan är 2 eller 12 procent. Alltså, det är är klart att det är en stor skillnad i månadskostnad men knappast så stor att en person med en medelinkomst inte har råd med det.
Bostadsprisernas vansinniga ökning som skett de senaste 10 åren måste vara bland det absolut sämsta som hänt svenskarna. Det ironiska i det är att de som belånat sig hos banken för att leva i "lyx" istället hade kunnat handla samma saker, fast för egna pengar i.o.m. att boendekostnaderna hade varit mycket lägre.
De skulle kunna flytta till en hyreslägenhet och festa, resa upp vinsten eller ge bort till barnen.
Finns inga lediga hyreslägenheter. De är fulla av unga par eller äldre som inte har råd att köpa hus pga de höga priserna. Eller så har hyreslägenheterna förvandlats till bostadsrätter.
Visst har du rätt, men vi kan aldrig bli av med krafterna (dvs bankerna och staten) som vill urholka pengarna och lägga beslag på dom. Det är ju naturligtvis helt sjukt att vi först har inflation och sedan skatt på samma inflation. Hur många gånger låter vi oss blåsas? Henry Ford sa typ
"om folk visste hur det ekonomiska systemet fungerar skulle vi ha revolution senast i morgon bitti"
Problemet med högkonjunktur är att ingen klagar så länge de tror att de hela tiden blir rikare. Kanske blir det ändring nu.
Försäljning av fastigheter räknas inte in i bnp och blir på så sätt en sorts smygande påspädning av penningmängden i och med alla pengar som skapas.
Vad säger ni om att stoppa in huset i en kapitalförsäkring? Hur hade uträkningen sett ut då Cornucopia? Fast den årliga avkastningsskatten hade väl blivit droppen….. ?
Jag tror ingen tycker att den prisökning som skett de senaste 20 åren är någonting positivt. Prisökningarna bygger ju endast på en generösare kreditgivning – kan man låna mer kan man betala mer.
I ditt resonemant så tar du även med skattesituation som i sig inte är universellt givet. Man bör även kunna reformera skattesystemet på ett sätt så dina scenarios faktiskt inte inträffar.
Men till syvende och sist så är stabila prisökningar något positivt för ekonomin. Utan prisökningar skulle t ex reala nedjusteringar av löner inte kunna ske rent praktiskt.
Att ha som mål bör alltså inte skada någon.
Text föll bort…
Sista meningen skall lyda:
Att ha låga, stabila prisökningar som ekonomiskt mål bör inte skada någon.
Är det inte 1695-1523 som skall tas upp till 22% beskattning? Resten 1523-300 kan man begära uppskov för och betala 0.5% ränta? Eller minns jag fel????
Staten är alltid den enda vinnaren. Staten konfiskerar långsamt alla tillgångar av sina medborgare. Detta att vi varje år betalar in 1% eller 0.5% av husets värde till staten/kommunen i en avgift, dvs skatt, innebär att vi på 100 år betalar in hela tillgångens värde till staten/kommunen.
Eftersom värdet stiger med inflationen så kommer vi att betala in långt mycket mera till staten än vad vi en gång betalade för tillgången i fråga. Staten är således den enda vinnaren.
Fastighetsägarna i Sverige är bara möjlkkor för staten som ständigt kan mjölkas på pengar medan de själva blir allt fattigare.
Vi betalar dessutom in samma avgift även när vi redan har betalat in 100% av tillgångens värde till staten. Så detta är alltså värre än ren konfiskation.
Detta att man betalar en årlig avgift/skatt för att äga någonting är förståss helt absurt, men detta gör vi i Sverige ändå utan att protestera på något märkbart sätt, eftersom vi blivit så till den grad degenererade att vi inte längre förmår att värna om våra tillgångar utan lika gärna ger bort dem till staten i tron att det är vad vi måste göra. Sedan så ser vi snällt på medan staten/kommunens byråkrater förslösar dessa skattepengar på helt meningslösa saker…
Fortsätter det så här så dröjer det nog heller inte länge nu innan Sverige och svenskarna åter är lika fattiga som de en gång var – dvs det blir åter som det egentligen alltid har varit om vi bortser från knappt 100 år av relativt välstånd. Fattiga svenskar som sitter och drömmer sig tillbaka om det som varit…
Överlag är det troligt att husprisern sett som trend stiger över tiden.
Dels av inflation givetvis. Detta underförutsättning att folks inkomster stiger i takt med inflationen. Om vi sedan får reallöneökningar i samhället så är det logiskt att priset på hus stiger med inflationen plus den reala löneökningen. Sedan ibland så blir givetvis hus alldeles för dyra (som det är i våra storstäder idag, smat mindre skogs och jordbruksfastigheter) då hamnar vi i en korrektionsfas där priserna justeras ned (eller tom under) den långsiktiga trenden.
En annan intressant aspekt att titta på och jämföra med är hyresutvecklingen över tid. Även hyresutvecklingen på lägenheter har stigit mycket kraftigt också över längre tid. Speciellt gäller detta nybyggda hyresfastigheter som idag har absurda hyror kan jag tycka, frågan är om vi inte även här har en bubbla. Attt folk i storstäderna betalar 15 000papp i måanden för att hyra 80kvm (även betala dessa pengar varje månad på ett eget ägt boende är ju absurdt)
Med tiden (30-40-50år), om man sätter in egna pengar eller amorterar av sin modesta skulder samt bekostar underhåll och renorveringar med egna pengar så blir det betydligt billigare att bo i ett eget ägt boende detta då man till viss del slipper betala för kapitalkostnadsökningar till följd av inlfation. nåväl att el och sopor blir dyare.
Men sluta se boendet som någon form av placering/investering/pensionsförsäkring bla bla. det är bara trams. Ett boende är någonstans att bo, varken mer eller mindre.
Tycker det verkar långsökt att lyckas få scenario 2 att bli negativt för barnen som trots allt får ärva ca 1400 kkr efter skatt istället för 300 kkr utan skatt.
Förlorarna på prisstegringarna är de som står utanför bostadsmarknaden, men det finns såklart vinnare också. Förutom stat, mäklare och bank.
Mvh diagonal
2009-07-08 11:00
Mycket bra skrivet. Vad man kan göra är att försöka undvika bli bestulen så gott det går, det är det ända rätta.
Mr Anno
diagonal, nej, för om priset på en villa fortfarande hade varit 300 000, så hade arvtagaren(-na) ärvt värdet på en villa. Nu ärver de istället 18% mindre pga skatten på inflationen.
Tittar man på siffror så är det förstås helt fantastiskt att ärva 1.3 MSEK, men det räcker ju inte till en villa…
Tycker du stora siffror kan du väl växa de där pengarna till Zimbabwe-dollar, så blir det väl värt några tusen biljoner dollar istället. Riktigt många siffror att vara stolt över. Men de går fortfarande inte att köpa en villa för. Iaf inte i exemplet Falkenberg/Glommen.
växa=växla
Ytterligare en sak jag inte kan påverka. Andra exempel är krig, svält, skattesystemets utformning, hur mycket bensinen kostar och om vi kommer att få inflation eller deflation.
Jag väljer att lägger min energi på saker jag kan påverka och, med referens till det ovan, där jag kan ta position och tjäna en slant
ända=enda
Mr Anno
"Hade huspriset inte stigit sedan 70-talet hade de kunnat flytta, då de inte behövt betala någon reavinstskatt. Bostadsrätten hade förstås också kostat motsvarande, ex 200 000:- i det fallet."
Så det är reavinstskatten det är fel på ?
"scenario två
Samma äldre par dör. Enda tillgången de lämnar efter sig är huset. Det säljs för 1 695 000:-, vilket ger en reavinst på 1 395 000:-, och 306 900:- i skatt. Den avskaffade arvsskatten blir alltså 306900/1695000=18%.
Hade huspriserna inte stigit sedan 1970-talet, så hade arvsskatten blivit 0% och hela tillgången hade gått vidare till parets barn."
Hur tänkte du nu då !?!?
I fall ett får arvstagarna ut dryga 1 miljon kronor !
I fall två får dom ut 300 000 kr – vilket är mest ?
Visst inflationen gör förstås att pengarna blir mindre värda, men ponera att inflationen finns ändå
men bopriset står stilla !?
Absolut håller jag med om att ökande bopriser inte är av godo i sig. Men jag förstår inte hur man i alla enskilda fall kan vrida det till att det är dåligt !!?
SOm jag sade tidgare: Är man inne på marknaden så finns det fog för att tycka att ökade priser är bra i väldigt många fall – om man inte tittar på det ur ett samhällsperspektiv – utan bara personligen alltså…
Jämför med skog – om du köper ett skogsbruk för 2 mil kr, inkl hus, och 10 år senare får du 10 mkr – är det dåligt ?
F.ö. – de äldre i ditt exempel kan ju möjligen köpa en annan lägenhet som dom har råd med ? Eller hyra som sagt – hyresrätter kanske inte finns i innerstan, men äve n i Stockholm finns det utanför, och dyrare hyresrätter burkar finnas utan jättelång kötid – det är de billiga hyresrätterna som ligger centralt som alla klagar på inte finns (doh !)
/K
@Juggen:"
En sak till som är dålig med höga priser (höga lån)…"
Det finns inga likhetstecken mellan det per definition.
Jag kan på ett personligt plan tycka att det är jättebra med höga bopriser, eftersom jag har lån som togs för flera år sen – så dom är inte så höga i jämförelse med om du skall in på marknaden idag !
Sen skall jag tillägga att jag är rädd för att om bomarknaden har osunt höga ökningar av priserna så bildas en bubbla – och sådana är varken hälsosamma för mig eller andra!
En sund boprisättning vore att bostadspriserna, med undantag för tillfälliga lokala variationer, följer inflationen…
/K
@Cornu: en sak till: 1.4 mkr är mycket bättre än 300 kr – OM man inte just skall köpa bostad möjligen. Ofta har arvtagare redan skaffat boende dock – och kan använda pengarna till annat…
/K
Så länge man inte säljer, så tjänar man inget om man är "inne på bostadsmarknaden". Det enda man får är högre fastighetsskatt/avgift.
Och att man kan casha hem bygger på "greater fool theory", precis som aktier, dvs att någon annan är korkad nog att köpa av dig till högt pris och sedan får stå med en förlust medan du får en vinst.
För förr eller senare vänder priserna ned på allvar. Iaf realt. Nominellt kan de fortsätta stiga, och göra folk som tycker om nollor lyckliga.
Klas, sällan som arvtagarna inte har lån på sin dyrt köpta bostad. Arvet räcker inte till att lösa det egna lånet pga reavinstskatten.
Håller med dig Cornu! Det är bara skit när hus/guld/skog/aktier stiger i pris….bara skit och mer skatt.
Huspriser är något verhuvudtaget inte skall bry sig om! man skall köpa sig ett boende, betala av sina lån och sen bo där. Konstigare än så är dte inte. Att betala hyra till någon annan är inget kul….
Sven, min ironivarnare gav utslag där, men visst.
Om aktier inte vore ett greater fool-spel, så kunde bolagen istället för att visa på stigande kurser dela ut pengar till aktieägarna genom ordentliga utdelningar.
De idag uppblåsta aktiekurserna hos många aktier gör att utdelningarna är löjligt låga och inte värda risken. Ge mig 10% i utdelning på en stabil verksamhet, tack.
Klas: Nej, det finns inte ett likhetstecken, det har du rätt i. D.v.s. inte för dig.
Men för alla andra som inte har någon att ärva är det lån som gäller. Det är ju nämligen så här, vilket du verkar ha missat, att vi har de bostadspriserna vi har idag p.g.a. att bankerna har varit alldeles för generösa med sina krediter. I praktiken innebär det att väldigt många inte skulle ha råd att köpa bostäder till de priserna som råder idag om det inte vore för lånade pengar. Jag är en av dessa.
Nu kan det låta som att jag är en motståndare till att låna pengar, det är jag inte, men jag menar att man ska vara betydligt mer restriktiv i sin utlåning.
Det finns en viktig skillnad mellan bostäder och andra saker man kan köpa. En av dem är läget (det kan man inte massproducera), den andra är att man "måste" ha en. Det finns nästan inget annat vi människor köper som har så stor betydelse som en bostad. Om man då låter dem som vill köpa en bostad, som egentligen inte har råd att köpa den, låna pengar till den och inte är särskilt restriktiv så får köparen lätt för sig att han/hon har råd eftersom de har råd att betala räntan (i dagsläget). Att ha råd att betala räntan i dagsläget är inte detsamma som att ha råd att köpa ett boende. Alltså har flera föreslagit (och jag håller med) att det ska vara ett amorteringskrav på inte alltför många år, för att inte trissa upp priserna till orealistiska priser.
Du skriver att om man redan är inne i marknaden är höjda priser bra, vilket får mig att tro att du inte ordentligt har läst det Cornucopia skrivit. Du jämför även skog med en bostad. Bor du i skogen? Om du säljer din skog, måste du då ha en ny för att kunna överleva?
Det närmaste jag kan jämföra köpet av bostad är med köpet av mat.
Låt säga att du vet att det finns en begränsad mängd mat (det har varit torka). Mängden mat understiger det faktiska behovet, d.v.s. det finns fler människor som vill äta än det finns mat. Detta gör att matpriset går upp. Min fråga till dig är: tror du att matpriset kommer att gå upp mer om nästan alla får låna pengar till att köpa mat än vad det hade gjort om endast de som verkligen har råd att köpa den kan göra det? Ingen vill ju vara utan.
Om vi låtsas att det knappt finns någon skog kvar så kan du applicera samma modell på det, fast kanske inte mot privatpersoner utan t.ex. företag som tillverkar produkter av trä.
I ditt fall, trots att du är "inne" i marknaden, så tror jag att du har missat det faktum att du måste skatta en massa pengar på en inflationsökning. Hur kan du tycka att det är bra? Det överskrider min tankeförmåga i alla fall.
Visst, du kan ju ha tur när du säljer och köper din bostad. D.v.s. du säljer din för ett för högt pris och lyckas köpa en annan som är billigare än marknadsvärdet. Men det är ju som att spela på lotto. Det är ingen som tycker att det är tråkigt att vinna på ett lotteri, men hur många gör det? Är du nöjd med att betala hundratusentals kronor i skatt bara för att vara med i lotteriet?
Ja, det kanske du är, men då tycker jag att du är en konstig prick.
Frågeställningen var hur man kan tycka att höjda bopriser är bra – vilket många uppenbarligen gör !
Förvisso påverkas taxeringsvärdet, och därmed fastighetsskatten av höga priser – iaf en del. -det finns dock begränsningsregler som de flesta som har höga lån och/elelr bor i ett dyrt hus slår i – så högre priser ger inte mer fastighetsskatt.
Vad gäller reavinstskatten så kan du få uppskov upp till 1.6 mkr (visserligen med en ränta nu men iaf) – men märk väl att man skattar just på vinsten !
Det finsn inget tvång att köpa en lika dyr eller dyrare bostad – och det finns gott om utbud av billigare bostäder än dessa högprisobjekt vi talar om – man får bara söka sig ut från städerna !
Vill man inte det – sälj inte!
Arvet tycker jag är ett dåligt exempel – som sagt det finns 1000-tals olika situationer. Om arvtagarna tex bor på landet i en 400000 kr villa – ganska vanligt – och föräldrarna bott i Göteborg i en 4 mkr villa – är inte 1.4 mkr bättre än 300 kkr ?
Tycker man det är för dyrt – köp inte nu då ! Samma regler som på de flesta marknader.
Och tror man på en bubbla och krash – gör som "juggen" – vänta.
Jag tror personligen att alldeles för många tittar för kortsiktigt – och att priserna delvis hålls uppe pga den låga ränta just nu- dessa objekt kanske hamnar hos kronofogden om ett par år 🙁
Samtidigt måste var och en ha ett visst ansvar för sin egen ekonomi !
Som jag sade- för mig personligen är inte höjda bostadpriser, om det INTE blir en bubbla, negativt. Men eftersom jag tenderar att se det lite uppifrån ett samhällsperspektiv så tycker jag inte om signalerna just nu, som säger mig att iaf en vis nedgång kan vara att vänta om tex S tar över makten samtidigt som räntan börjar stiga – kanske inte en krasch så mkt som en sund korrigering på relativt kort tid.
Som exempel så har jag en bekants bekant som jag hörde köpte en ny husbil, trots att personen inte har jobb (!??) – troligen eftersom "prislappen" – dvs räntan, var låg. Hur denne person fick ett lån vet jag inte – men just sådana idiotaffärer gör iof att man ibland undrar över folks "vett". Men det gör också att jag tycker att finansinstituten skall både ha strikater regler – och framförallt få stå för sin "investeringar". Om satatne, av en eller annan anledning, måste rycka in så skall ägarna förlora hela bolaget. Man skall också undersöka, och öppna upp för stämningar för återbetalning av både löner andra ersättningar och suspekta tranaktioner så att man inte kan plundra bolag innan de konkar
/K
Tänkvärt:
För 25 år sen kunde man utan problem köpa både villa båt och bil om man fick 7 rätt på Lotto, även i Stockholm. Då pratar jag om en vinst efter en normal spelomgång utan jackpottor. Idag kanske man kan köpa sig en mindre enrummare i en stockholmsförort för jämförbar vinst "Kanske".
Björnen
@Björnen – det låter som du fastnat i "det var bättre förr" syndromet ? 🙂
7 Mars 2008: Vinstchans Lotto:
7 rätt: 1:6 724 520
Drömvinsten ca 337 miljoner (i praktiken omöjligt iof)
http://www.expressen.se/nyheter/1.1075670/vinstchanser-spel-for-spel
I Stockholm idag behöver du inte betala 6 mille för en normal lägenhet ens i innerstan. Du kan köpa både en villa i förort (säg 3.5 milj), bil 500 kkr och båt 1,5 mkr för den vinsten…
/K
Hej igen,
Jo, jag har fattat din poäng och är det så att pengarna absolut nödvändigtvis måste gå till att handla hus för så har de såklart fått det sämre.
Men, de kanske kan bo i sin hyresrätt och ärva 1400 kkr (rätt många månadshyror), eller så kanske de redan är inne på bostadsmarknaden, eller flyttar utomlands osv.
Det jag menar (och skriver) är att det faktiskt också finns en del vinnare förutom stat, bank och mäklare. Vissa av dessa vinnare passar in i ditt scenario 2.
Mvh diagonal
Diagonal:
Du får det att låta som att det kryllar av hyresrätter överallt. I Stockholm måste man vänta i mer än en tredjedel av en livstid för att få en okej hyresrätt.
Klas: Vad spelar det för roll om det är ett "uppskov". Du måste ju ändå betala skiten någon gång OCH betala ränta på det under tiden.
Du säger att många tittar kortsiktigt på det. Tyvärr måste jag säga att det är du som gör det: ett exempel är ju det du säger om uppskovet. Och ju längre tiden går desto mer skatt får man betala på inflationsökningen. Speciellt eftersom andra varor inte har ökat i pris i samma takt som bostäderna.
Vare sig det är en bubbla eller inte tjänar man inte på att bostäder går upp i pris generellt. Som sagt, vissa individer kan ha gjort det, speciellt de hyresrätter som ombildats till bostadsrätter, men även dessa får betala skatt på "vinsten" om de flyttar.
Den enda gången du tjänar på det är om du gång på gång gör bostadsaffärer som går ovanligt bra. Det tror jag inte att många gör, och de flesta tänker nog inte på att uppskovet ska betalas någon gång i framtiden.
Jag ska ge dig ännu ett exempel:
Du köper ett hus billigt, många år senare säljer du det dyrt och gör en stor "vinst". Du köper ett billigare boende och måste således betala in skatten (inget uppskov). De små lägenheterna har gått upp i pris så pass mycket (per kvadratmeter, mycket mer än de större) eftersom vem som helst får låna att du för din nya pyttelägenhet (som är en tredjedel så stor som ditt hus var) får betala 60% av vad du sålde ditt hus för. Eftersom du köpte huset för 20% av försäljningspriset (säger vi) så dras skatten på 22% av de resterande 80 %.
Hur mycket har du "vunnit" på att priset har gått upp menar du?
Om priset inte hade gått upp hade du sluppit skatten. Lägenheten hade antagligen kostat 60% av huset då också (eller mindre) MEN du hade sluppit betala skatten.
Så svårt kan det väl inte vara att förstå det?
Du säger att man inte ska köpa om man tycker att det är dyrt, och får det låta som att man alltid har ett val. Jag har tur som bor i min pensionerade mors lägenhet, som hon kan avvara medan hon är bortrest en längre tid. Men det är inte så att jag drömt om att hamna här i den här åldern, om man säger så. Men hellre det än att sitta med skulder på hundratusentals kronor, som jag tyvärr misstänker att många kommer att göra inom en relativt snar framtid.
Du verkar dock inte förstå min liknelse med mat. Skulle du säga till en person som inte har råd att köpa mat att den ska vänta tills det blir billigare? Ha ha, förlåt men det börjar bli lite roligt.
Jag tycker att ditt likställande av bostadsmarknaden med andra marknader är mycket märkligt. Du talar som en person som aldrig haft ekonomiska problem och som att du inte vet hur det är att inte ha pengar eller någonstans att vända sig om för hjälp.
Jag kan ha fel, men det är så det framstår nu.
Juggen> Stockholm är knappast representativt för landets bostadsmarknad. Debatten om höga huspriser och bostadsbrist gäller i stort sett:
Stockholm, Göteborg, Malmö, delar av Västra Götaland, Södermanland, Västerås, Åre och Halland. resten av Sverige har överlag modesta nivåer för att bo och inga direkta köer till hyresrätter.
Här i den medelstora stad där jag bor är det inga som helst problem att skriva ett hyreskontrakt på dagen! då här finns vakanser…
Skälet till att det finns vakanser är att det är väldigt dyrt att bo i hyresrätt i relation till andra boendeformer (pga att vi i Sverige tillämpar bruksvärdesprinceipen istället för marknasspris) då bostadspriserna här är förhållandevis låga.
Såvida man skall växla från ett boende till ett annat boende så har man givetivis ingen större nytat av bostadsstegringar (såvida man amorterar frisk) men skall man däremot växla från bostaden till en hyresrätt och investera pengarna i guldtackor så är det givetvis bra att huspriserna stiger.
Precis på samma sätt som den som investerar i aktier vill att dessa stiger i pris så att man har råd att köpa sig en bostad…
Mina kunskaper i natonalekonomi är nog för små för att jag ska våga sticka ut hakan igen 😉 men jag är inte helt säker på att ni har helt rätt orsakssamband mella inflation och stigande bostadspriser.
Innebär resonemanget att vi haft ett bättre samhälle om priserna stått still sedan, låt oss säga, 1896?
Stigande bostadspriser kan bero på mycket, eftersom priserna stiger över tid är det möjligt att skydda sig mot inflation genom att byta pengarna mot ett hus.
"Jamen man betalar ju skatt på reavinsten, exkl inflation". Ja, och detaljer i uppskovsbestämmelserna kan diskuteras. Kapitalvinster kopplade till fastighetsförsäljningar måste beskattas av neutralitetsskäl, då vi beskattar andra kapitalvinster. Annars skulle det bli väldigt hett bland investerare och spekulerare att köpa hus och vad skulle detta göra med priserna?
Bloggläsaren:
Jo, jag förstår att det är lättare ute i landet, men då kan man säga så här: Det är bra att priserna går upp för den som ska sälja sitt boende och flytta in i en hyreslägehet i en ort som inte är i ett av dessa populära områden. Hur många är det?
Och om många gör det, vad händer med antalet hyresbostäder och priserna på bostäderna som är till försäljning? De går givetvis ner och plötsligt blir det inga pengar att handla guld för, speciellt inte efter att vinstskatten är betalad.
M.a.o. uppfattar jag det som att det är ytterst få som gynnas av att priserna går upp.
@Juggen: Du har helt rätt – jag har inte så stora ekonomiska bekymmer idag, mer än att få vardagen att gå ihop – vilket med två heltidsinkomster är väldigt lätt jämfört med många andra.
Jag har dock varit yngre och varit student, där min strategi var att spara pengar från mina sommarjobb under gymnasietiden, sedan hade jag ynnesten att få bo hemma de första två åren under studietiden utan att betala hyra (jag vet att inte alla kan detta !) – då tog jag ändå fullt studielån – som jag använde som insats till min 1a lägenhet – en bostadsrätt som jag köpte för 300 kkr – vilket var rel dyrt redan då.
Under den studietiden hade jag det inte fett.
Denna br sålde jag med vinst, så i mitt fall var det skitbra att priserna hade gått upp, visst ligger uppskovet dör och gnager med uppskovsräntan nu – men innan var uppskoven "gratis lån". Nästa lägenhet gick jag iof inte ngn vinst på men uppgraderade till där jag bor nu.
F.ö. det finns hyresrätter i stor-stoskholm ! Jag och sambon bodde i hyresrätt medans vi letade nytt boende (efter jag hade sålt BR2) – och om man åker pendeltåget 1520min utanför stockholm så fanns det lägenheter, både 2,3or och uppåt, för högst rimliga pengar att få inom ett antal månader till ett års kötid !
Alla kan ju inte bo i innerstan !??
Nu verkar kötiden ha gått upp sen 2003/2004 iof (https://bokabostad.stockholm.se/webuipublikalistor/formedladelagenheter.aspx) så medelkötiden är 2-4 år – men kollar man på förorten så ligger de flesta på 0-4 år.
2-4 År kategoriserar jag inte som en halv livstid, även om jag tycker att 3-6 månader vore mer rimligt…
Men som sagt: detta gäller Stockholm – och en del andra populära ställen att bo på.
Pris baseras på utbud/efterfrågan så söker man en billig bostad så skall man söka sig till ställen med lägre efterfrågan – och det finns för det mesta sådana ställen inom pendlingsavstånd även från storstäder – även om man
/K
Hallå alla ljushuvuden och ekonomer!
Priserna på bostäder går upp för att det råder brist på bostäder.
Om det är bra eller dåligt är en icke-diskusion.
I en ekonoms våta drömland ska det dessutom leda till att det byggs nytt, varpå priserna sjunker, till en punkt där det råder balans.
I ett Cornucopialand utan stigande bostadspriser byggs det inget nytt.
Eller ska man läsa artikeln som att det är negativt med inflation?
I första scenariot får paret visst göra uppskov. Med 1253443 kr närmare bestämt, eller
(1523000/1695000) * 1395000.
Men gör de det då får de i stället en årlig räntekostnad på 6267 kr (0,5% på uppskovsbeloppet). Mao är uppskovet bara en omskrivning för ett amorteringsfritt lån på 306900 kr från staten mot 2,3% fast ränta. Men det blir ungefär samma extrakostnad som om de hade lånat 134900 kr på banken till en ränta på 5% för att ha råd med den nya lägenheten ifall de skulle valt att skatta av 'vinsten' direkt.
Reavinstskatten är numera för övrigt genom sin nya uppskovsränta en slags avkylning av bostadsmarknaden. Oavsett om man tar uppskovet och betalar årlig ränta på det eller om man betalar in skatten direkt så minskar köpstyrkan hos spekulanterna och då även priserna. (Med viss fördröjning, varför vi nu ser en mycket avvaktande marknad). Problemet de senaste 2 åren sedan införandet är att bankerna fortsatt öka utlåningen och därför har inte priserna börjat sjunka, men vi får hoppas på att FIs rekommendation om 85% lånetak hejdar detta. En teori i alla fall 😉