En möjlig slutsats när man läser This time is different – eight centuries of financial folly (Bokus 222:-) av Reinhart och Rogoff är att bank- och finanskriser återkommer kroniskt. Frågan är bara när, inte om.
Under decenniets början så trodde man förstås att den här gången är annorlunda och pga globala marknader, modern IT-teknik och nya finansiella teorier och tillhörande derivat så skulle åtminstone den utvecklade västvärlden aldrig mer drabbas av några bank- och finanskriser.
Men som vanligt var inte den här gången ett dugg annorlunda.
Reinhart och Rogoff har studerat alla finanskriser de hittat de hos sextiosex länder de senaste århundrandena. Fram till den nuvarande krisen som författarna kallar The Second Great Contraction så var det bara Österrike, Belgien, Portugal och Nederländerna som undvikit bankkriser. Men inte längre.
Det finns ett tydligt mönster enligt författarna. De flesta bankkriser börjar med att priserna på fastigheter eller bostäder toppar ut. Priserna på fastigheter eller bostäder faller sedan i fyra till sex år, justerat för inflationen. Två år efter toppen i priserna så inträffar finanskrisen.
Det verkliga priset för en finanskris, alltså en kris inom det privata bankväsendet, blir alltid en ökad statsskuld. Enligt Rehart och Rogoff så har statsskulden i snitt ökat med 86% i reala termer, dvs justerat för inflationen, tre år efter en finanskris. Man kan notera att Sverige skötte sig relativt bra under 90-talet med en skuldökning på bara ca 70%, medan t ex Finland under samma period ökade sin skuld med nästan 180% i spåren av sin finanskris.
I slutändan kan denna ökade statsskuld leda till antingen en skuldkris, eller att man på ett sunt sätt sanerar ekonomin, som Sverige gjorde.
Tittar vi på den globala finanskrisen vi upplevt, början av The Second Great Contraction, så hade den sitt ursprung i att USA:s bostadspriser toppade och som ett brev på posten blev det sedan en akut finanskris två år senare. USA:s statsskuld skenar nu helt i enlighet med alla andra finanskriser, och kommer leda till antingen en skuldkris eller att USA mot förmodan sanerar sin ekonomi.
Greklands aktuella skuldkris har förstås stärkts av finanskrisen, men har också andra orsaker. Alla skuldkriser beror inte på finanskriser.
Sverige har egentligen inte upplevt någon finanskris denna vändan, utan bara efterdyningarna av den internationella krisen. I den mån svenska banker drabbats har det berott på fallande bostads- och fastighetspriser i länder där de etablerat verksamhet, t ex Ukraina eller Baltikum, men dessa länder står bara för en liten del av de svenska bankernas omsättning. Den likviditetskris som uppstod dämpades genom Riksbankens upptryckande av pengar under den akuta fasen.
Men någon riktig svensk finanskris har vi ännu inte fått sedan 90-talets början, och det beror på att de svenska bostadspriserna i bostadsbubblan ännu inte toppat. Vi har fortfarande vår kris framför oss. Toppar bostadspriserna säg 2012 som en följd av höjda räntor, så riskerar i så fall en ny riktig svensk finanskris år 2014.
Man kan också dra slutsatsen att om man vill undvika bank- och finanskriser så skall man hålla bostadsmarknaden kort och inte tillåta bostadspriserna att sticka iväg till bubbelvärderingar. De tillfälliga och skenbara vinster som finns att göra för de som hoppar av bostadsmarknaden tas ut av efterföljande finanskris, statsskuldsexplosion och med det nedmontering av välfärden. Varmt och gott i byxorna till en början, men tids nog kallt och blött. Den förra svenska bostadsbubblan som kulminerade kring 1990 kan pga medföljande finanskris beskyllas för nedmonteringen av den svenska välfärden de senaste knappa två decennierna.
Vad som är intressant är att den borgerliga Bildt-regimen 1991-1994 skötte sina kort väl, och den svenska statsskulden ökade mindre än medlet om inflationsjusterade 86% i spåren av finanskrisen. Det är också normalt att statsskulden ökar efter en finanskris, så skall man peka finger är det på anledningen till att krisen uppstod, dvs den tobleronepolitik som socialdemokraterna drev under 80-talet. Återstår att se vad för regim som skall hantera nästa svenska finanskris. Låt oss hoppas att det inte är en regim där lamporna visserligen är tända, men ingen är hemma.
För är det något man lär sig av Reinhart och Rogoff, så är det att finanskriser återkommer. Den här gången är inte annorlunda.
15 kommentarer
Håller just på att läsa boken nu och befinner mig någonstans mitt i. En annan sak de nämner är att i nästan alla fall, Kanada undantaget, efter 1970 som länder har släppt på finansiella restriktioner så har det åtföljts av en bankkris. Det stämmer också in på Sverige, där sossarna på 1980-talet släppte på både den kredit- och räntereglering Sverige haft innan vilket ledde till kraftigt ökad belåning som gick till fastigheter, men den gången i extra hög grad till kommersiella fastigheter, som steg i värde, belånades, steg i värde o s v tills det bara small!
Håller med dig om att det måste komma en fastighetstopp även i Sverige. Varför skulle "this time is different"? just här i Sverige?
Herman
Kanske är det så att det i nuvarande keynesianska system med centralbanker som sätter styrräntor i strid med marknaden inte fungerar tillsammans med liberaliserade finansmarknader.
Man kan tydligen inte liberalisera själva finansmarknaden, men ha kvar en socialistisk keynesiansk toppstyrning av ekonomin via centralbank, utan att få en finanskris. Kanada undantaget.
Kan vara intressant att studera Kanada närmare, för landet har inte drabbats nämnvärt den här gången heller.
Skall vi ha centralbanker som toppstyr, så kanske vi också skall ha hårt reglerade bank- och finansmarknader? Och speciellt reglerade bostads- och fastighetsmarknader.
Vad man försökt göra är att både äta kakan och ha den kvar, vilket uppenbarligen inte fungerar.
En annan variant kan vara att en avreglerad och liberaliserad finans- och fastighetsmarknad inte fungerar med ett fiatsystem, men väl under guldmyntfot.
Mycket kunskapsberikande inlägg C.
I botten ligger marknadens omättliga begär efter profit. Först liberalisering under 80-talet, följt av globalisering under 90-talet och sedan 2000-talets globala finansialisering av ekonomin. Allt i syfte att försöka hålla uppe avkastningen på det internationella kapitalet. Denna trestegsraket har nu kraschat igen.
Nästa steg vore att en amerikansk ekonom gjorde en ekonomisk modell för hur man kunde införa en intergalaktisk utvidgning av det internationella kapitalets domäner. Skulle avgjort bli föremål för nästa ekonomipris till Alfred Nobels minne.
Bosse, en liberaliserad finansmarknad klarar uppenbarligen inte av fractional reserve banking och fiatpengar. En guldmyntfot skulle kunna hålla det annars fria pengatryckandet i schack.
Med nuvarande system och liberalisering är det som att släppa loss en bunt lågstadiebarn i en obevakad godisbutik och säga "se nu till att sköta er och ta lite ansvar".
Cornu, du jämställer väl inte välutbildade, erfarna och ansvarstagande företagsledare, politiker, bankfolk och andra samhällsbärare med ansvarslösa dagisbarn i en godisbutik:-)
/Morfar
Är inte kina's ekonomi en bubbla färdig att poppa.
http://seekingalpha.com/article/188559-china-the-mother-of-all-black-swans
Vad gäller Kanada, så har de, precis som Sverige, sin bostadsbubbla kvar. Det är därför de ännu inte drabbats så hårt av den nuvarande krisen, liksom Sverige. Men läser man Mike Shedlocks blogg, så ser man att Kanada uppvisar många tecken på bostadsbubbla som kommer att spricka.
Allt detta är bara en bekräftelse på vad österrikarnas konjukturcykelteori sedan länge påvisat. De anses dock för "ideologiska" dvs för låsta till hur verkligheten faktiskt förhåller sig för att man ska lyssna på dem i demokratiska länder. Men det finns en objektiv verklighet att förhålla sig till alldeles oavsett vad folkmajoriteten vill tro.
Håller dock med om slutsatserna att ska vi ha ett keynesianskt system som bryter alla kapitalistiska regler så måste man alltid vandra mot mer tvång och styrning tills samhället är totalitärt och därefter sker en liberalisering när planekonomin återigen visar sig värdelös.
Så jag tycker mig se en sorts konjukturcykel uppstå när det gäller politiska system likaså,antagligen för att folket som röstar inte är konstant och att de unga inte klarar att ta lärdom av vad historien visar.
Det bästa politiska och ekonomiska system vi haft genom tiderna är troligtvis USA under sent 1800-tal. Tror även det kan passa väl när nu framtidens resursbrister uppstår och dagens blandekonomi blir ohållbar.
Magisk analys. Allt jag läst och sett är inne på samma visa. Det jag kan rekommendera om inte alla redan sett det är niall fergusons "the ascent of money", dokumentären "the commanding heights", frontlines "the crash" från '98 om asienkrisen. Slutligen svenska "novemberrevolutionen" om avregleringarna '85.
Bra inlägg Cornu, men du glömde det som hände innan år noll nämligen att oljepriset toppade.
Detta i sin tur gjorde många hus i utspridda amerikanska Cleveland-förorter värdelösa, och vips uppstod "huskrisen"/subprime.
I sverige har vi ingen bostadbubbla. Allt styrs efter utbud och efterfrågan. vi har för lite bostäder i stockholm. och en reglerad hyresmarknad så bostäder kommer minst gå upp med inflationen.
… och i Sverige är det annorlunda. Det där var ironi. Exakt samma argument har använts i de flesta andra bostadsbubblor, så tyvärr Johan. Du kanske sover bättre om natten genom lite förnekelse, men du kan trösta dig med att bubblor alltid kan stiga lite till, vilket förstås gör kraschen desto värre.
Man hade för lite bostäder i Stockholm även förra gången bostadspriserna kraschade.
Man kan dock tänka sig att bostadsbubblan inte är orsaken, utan bara ett (av många) symptom på ett mer underliggande problem. Implikationen blir att man inte löser problemet genom att hindra fastighetspriserna att sticka iväg.
Vad gäller resonemanget kring "fria" kapitalmarknader under FRB så kan det mycket väl vara så att ni är något viktigt på spåret! Säger mig iaf min intuition… även om jag uppfattar finanssystemet som lite för svårt att överblicka för att jag ska kunna spekulera vidare på ett vettigt sätt.
Även om SHB har en likvärdig exponering mot svenska privatpersoner som Swedbank måste du komma ihåg att SHB till en kund lånar ut mindre, med hårdare krav, än Swedbank/SEB gör till samma kund => mindre risk.