Riksdagens talman Norlén lägger i morgon fredag fram Centerpartiets partiledare Thand Ringqvist som förslag till statsminister. Omröstning kommer borgläggas på fredag och måndag och prövas på tisdag 3:e november 13:00.
I pressmeddelandet på Riksdagens hemsida skriver man:
”Talmannen tog den 26 oktober emot Elisabeth Thand Ringqvists rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för en regering som kan tolereras av riksdagen. Talmannen har därefter diskuterat med partiföreträdare per telefon om hur regeringsbildningsprocessen ska tas framåt samt överlagt med de vice talmännen och informerat kungen.”
En i sig rimlig utveckling så får väljarna svart på vitt var partierna står. En majoritet av riksdagen måste rösta emot, dvs 175 mandat emot, för att Thand Ringqvist inte ska bli statsminister.
Förmodligen blir sedan nästa steg att föreslår Ulf Kristersson (M) som statsminister, och om det röstas bort, t ex för att C röstar emot om Kristersson vill ha med SD i regeringen, så återstår en sista nomineringsvända där rimligtvis Magdalena Andersson (S) prövas igen, gärna med en minoritetsregering med enbart S.
Sverige har många gånger förr haft minoritetsregeringar, och det har fungerat och Sverige har utvecklats vidare ändå. Det är bara det att regeringen inte längre kan få som den vill i allt, dvs måste agera vuxet och inte som ett småbarn som kräver att få bestämma allt.
I den sista omröstningen får därmed riksdagens partier ta ställning till om vi ska ha ett extraval i Sverige, vilket inte prövats förr. Ett sådant val kan bli ett rent hasardspel, då man inte vet hur valdeltagandet kommer vara. Krafter kommer i det läget försöka få ner valdeltagandet i hopp om att högerextremisterna ska kunna mobilisera sina väljare för ett avgörande. Samtidigt har de flesta partier mer eller mindre gjort bort sig – utom möjligen hur mycket det än bär emot bloggen att säga det Miljöpartiet – så väljare kan hoppa i stort sett hur som helst vid ett extraval.
Men där är vi inte än.
För övrigt har regeringen Kristersson också agerat vuxet som expeditionsministär och inte lagt sig i eller försökt bedriva regeringspolitik. Det är ett gott tecken att man följer de demokratiska spelreglerna vi har i Sverige, även om det är frivilligt, inte lagstiftat.
Terapisamtal erbjuds i kommentarsfältet nedan. Svärjisar, Maga etc som anmäler sin närvaro belönas förstås på sedvanligt vis med en kickban, så välj vilka kullar ni vill stupa på.
16 kommentarer
Heja C 🇸🇪
Logiskt nästa steg.
Jävlar vilken talman vi har!
Kan tyvärr inte säga detsamma om merparten av de journalister som kom med frågor efteråt.
Vore ju fantastiskt om alla partier utom V och SD röstar för detta. Vuxna människor som sen sätter sig och agerar utifrån Sveriges bästa utan krav på att tillmötesgå ytterkanternas skeva idéer.
Har svårt att se att tokhögern/TIDÖ släpper fram ETR som statsminister då Turbo och Chill Out-snubben har helt andra planer.
Bra av talmannen, men det hade varit mer logiskt om han gjort så direkt istället för att ödsla ytterligare en vecka. Sonderingsuppdrag utan omröstning är bara ett hamsterhjul. Om (när?) Bettan blir nedröstad kan kanske uppfattningen att det finns ett mittens rike äntligen dödförklaras officiellt.
Å andra sidan vore det nästan elakt mot C om Tidö röstade för Bettan. Då skulle hon sitta fast i sin mittenrävsax och bli tvungen att försöka ro f-n i land istället för att bara vara en vägrarfront.
Visst skulle det vara bra, heja Anders! ETR sa ju på förhand att hon inte kandiderade, men med det här draget blir sista omröstningen före fallbilan Anderssons.
Vi har ju faktiskt haft en regering med blott 39 mandat tidigare (Ola Ullsten som fick sitta ett år på posten) , så en C-regering med 25 mandat (den smala mitten, som en gurklist) borde egentligen kunna tolereras – ETR fann ju, enligt vad hon själv sa, en majoritet för mittenpolitik. Dock inte för en dito regering.
Men nu är det en fråga om makt, så en sådan pragmatism kommer inte riksdagen visa upp. När Ullsten blev tolererad, var det ju också som sagt bara ett år till ordinarie val. Jag kommer inte ihåg hur budgetprocessen gick till (var tonåring så jag borde komma ihåg..) men det var ju en borgerlig majoritet i riksdagen då, borde ha gått rätt lätt. Andersson kommer inte visa samma generositet som Palme gjorde.. och inte de andra heller.
Andersson tolererades ju 2022 av samma anledning, bara ett år till val.
Regeringen Ullsten var i praktiken en marionettregering för S. Den vågade inte göra något som inte Palme hade godkänt i förväg. M satt i sitt hörn och surade och C hade kärnkraftskortslutning. De borgerliga partierna på den tiden var borgerliga enbart till namnet. Inget av dem vågade i praktiken utmana S på allvar, fagert tal till trots. Den största effekt den hade var att S upptäckte att de faktiskt kunde förlora val.
Statsministeromröstning #2 på tisdag.
Sedan följer #3 och #4 i rask takt.
Därefter; det efterlängtade extravalet…
Ett sätt att skynda på processen, trots att det inte verkar så. Först omröstning om tant Ringqvist, sedan om Klistersson och sedan dags för allvar med Magdalena Andersson, när V har fått klart för sig att det gäller att lägga ner rösterna, förhandla om närvaro i samordningskansliet och få några hjärtefrågor utredda ELLER ett extraval där Tidö sannolikt får majoritet.
.. om L kan göra om reptricket från september. Då är Tidö rätt säkra. De kan fixa det även utan L, men det är mera öppet. Det kan bli så att V spelar på den hästen.
Vore ju kul att se hur L röstar emot en liberal regering i form av C. Men så är ju Folkpartiet inga liberaler heller.
Det märkliga inträdet ju här att Folkpartiet nog var liberaler, men att Liberalerna inte är det.
Vänsterpartiet har gått in i detta under devisen ”nu eller aldrig” utan att inse att svaret blir ”aldrig”.
Våra politiker får ta och kamma sig! Skärpning!
https://www.svd.se/a/p1yKnW/var-parlamentarism-fungerar-inte-som-tankt
Var olåst nyss.
Några meningar:
Det viktiga är emellertid att vi väljer väg. Den situation vi befinner oss i efter valet 2026 har uppstått eftersom partierna agerar på ett annat sätt än riksdagen föreställde sig att de skulle göra när grundlagen skrevs. Det innebär inte att partierna bryter mot de formella reglerna – det gör de inte. Men det innebär att de normer som reglerna utgick från har förändrats.
Givet gruset i regeringsbildningsprocessen och aktuellt opinionsläge förefaller Magdalena Anderssons val att i valrörelsen skippa de sakpolitiska argumenten till förmån för en alarmistisk retorik om ”12 Sverigedemokratiska statsråd” alltmer sannolikt bli just den faktor som bäddar för just 12 Sverigedemonratiska statsråd…