Artikeln innehåller hänvisningslänkar för Starlink.
Efter Jost Van Dyke på BVI blev det dags för passagen förbi amerikanska USVI och Puerto Rico ute på öppet hav genom södra spetsen på Bermudatriangeln. Med väldigt gynnsam vind klockade katamaranen minst fjorton knop som mest genom sarragassotången. Lite foton nedan.

Vi kastade loss från Jost Van Dyke innan gryningen för att fånga maximalt av de kommande två dygnens vind och fick en fantastisk soluppgång när solen väl bröt upp över horisonten och över bergen på BVI:s Jost Van Dyke och Tortola. Det är rent av svårt att välja foton.

Vi inledde med storsegel och genua och satte minst sagt fart. Som högst noterade jag 14.2 knop SOG (speed over ground) även om vi mestadels låg mellan elva och tretton knop. Det gällde förstås att passa på vinden då genuan inte är byggd för över 20 knop apparent vind, så bästa fotot på knopmätaren blev 13.1 knop.

För att få en liten uppfattning om farten en Outremer 45 kan prestera så kan ni titta på den här filmen jag lade upp på Bluesky, som kanske lite bättre illustrerar det hela.

Efter några timmar fick vi gå över från genua till focken då det blåste för mycket, då båten var overpowered som skepparen N uttryc kte och fick väl nöja oss med att fortsätta runt 11 knop.

Själv har jag inte seglat någon nattpassage förr, medan det är vardagsmat för Lena eller N. Lena har trots allt både korsat Atlanten och Stilla Havet, och N har också förstås korsat Atlanten, medan det längsta jag korsat har varit Skagerack Smögen – Skagen eller Lofoten till Bodö och i det första fallet är det knappt att man inte ser land.
Nu var vi istället i utsjö i Bermudatriangeln så vi såg varken USVI eller Puerto Rico, långt utanför amerikanskt territorialvatten även om vi hörde US Coast Guard på VHF:en med några standardutrop då och då.
Som barn växte jag upp med alla berättelser om försvunna fartyg och flygplan i Bermudatriangeln och nu var jag själv där. Ganska snart började slöjorna av saragassotång dyka upp som löfte om att vi nu gick in på okänt vatten. Here be dragons. Film på lite saragassotång upplagd här på Bluesky.
För N och Lena var förstås en passage från BVI till Dominikanska republiken med en natt till sjöss ingenting, även om det var Bermudatriangeln.

AIS:en visade att vi var ensamma, både via mottagaren ombord och via Marine Traffic. En enda annan seglare syntes utanför Puerto Ricos kust, men höll sig utanför det som enligt definitionen var Bermudatriangeln, och det fanns inga andra fartyg vare sig frakt, kryssningsfartyg eller annat.
En skarp kontrast mot BVI med alla sina charterkattor.


Till slut uppenbarade sig något i skymingen bortom horisonten, som på AIS var uppmärkt som en bogserbåt men uppenbarligen inte var det. På en karta över Bermudatriangeln stod det Davy Jones Locker på platsen.

Lite analysarbete landade i att det förmodligen var en containerpråm på väg från Puerto Rico till Bermudas, dragen av en bogserbåt, även om vi aldrig lyckades få visuell observation på den senare. Eller så var Den Flygande Holländaren inte intresserad av oss den här gången.
Solen gick ner fort och vi hade än så länge kunnat navigera runt regnovädren, eller snarare haft tur då vi gick rakt på.

Med mörkret mojnade vinden också något och färden fortsatte i natten i runt åtta knop. Lite svårt att ta vettiga foton dock, då båten inte direkt låg stilla för lång exponeringstid. Vinden kantrade även över, men focken är självslående så inget större problem.

Vi lämnade ju BVI på söndag morgon, så det var lagom att blogga söndagens Ukrainaartikel där vid sjutiden, men på måndagen så fick jag skriva ekonomiartikeln i mörkret ute i Bermudatriangeln runt klockan 02 – 03, och sedan Ukrainaartikeln i soluppgången. Bortsett från 25:- SEK per GB och lite instabilt underlag med ökad felfrekvens på tangentbordet är det som att sitta hemma och Starlink fungerar enormt smidigt och felfritt. Lite högre latens, men inget man direkt märker eftersom jag inte spelar datorspel online (eller alls pga tidsbrist – finns tid läser jag hellre en bok). Lena hade något videomöte online också, men där märks inte latensen av. 39 ms är trots allt under hälften av en tiondels sekund eller var nu gränsen för noterbar latens vid samtal ligger.
Jag missade foton på bra soluppgång på grund av mulet, men fick iaf lite morgonsol på moln i bild. Överlevde i alla fall Bermudatriangeln och försvann inte spårlöst. Än.

Med mildare vindar i Monapassagen och kursomläggning söderut mot enda marinan på östra och nordösta Dominikanska Republiken och enda möjligheten att checka in i landet åkte gennakern upp (gennaker = genua som parat sig med med en spinnaker och fått ett bastardbarn) och vi kunde se den överexploaterade kusten runt Punta Cana med sina säkert hundratals all inclusivehotell.

Men ankomsten, incheckningen och övernattningen i marinan är värd en separat artikel. Att få besök av den militära underrättelsetjänsten är trots allt en ny upplevelse.

15 kommentarer
Ok, men jättebläckfiskarna då? Skriv gärna en artikel om hur du brottade ner dem eller besegrade dem i envig med ditt piratsvärd. Och det där med Bermudatriangeln har väl bevisats vara humbug, alla förluster kan förklaras naturligt.
Det finns inga vittnen och för övrigt är jättebläckfiskar ett påhitt och inte alls utrotningshotade eller rödlistade. Vi kollade på Wikipedia innan vi tog fram svärden.
Vad gäller Bermudatriangeln så gäller väl regeln “kolla aldrig en bra historia “.
Å andra sidan avfärdades sjöfarares berättelser om enorma monstervågor (freak waves) konsekvent av vetenskapen ända tills de med hjälp av satelliter (och även filmbevis till slut) kunde konstateras vara synnerligen verkliga.
I vattenområden där stora mängder växtmaterial sjunker till botten så bildas metan/sumpgas som stiger till ytan i större eller mindre mängd.
Med tanke på mängden sjögräs som sjunker till botten i området där så kan det säkert förekomma någon enstaka gång att en stor gasficka läcker ut och kan möjligen påverka mindre farkosters förmåga att hålla sig flytande, eller för den delen flygande om de är på låg höjd.
Skit händer till sjöss. Till saken hör väl att Bermudatriangeln låg inom traden tillbaka till Europa så alla passerade genom och med volym -> sannolikheter -> grejer händer. Dessutom var man väl generellt fullastad på väg tillbaka och kanske var det först när man kom ut i Atlanten som huruvida man var överlastad prövades på allvar. För övrigt hängde tydligen pirater i Monapassagen som väldigt många behövde segla genom, samtidigt som det iaf på Hispaniola inte fanns några möjligheter till hamnar i passagen där piratbekämpande flotta kunde grupperas.
Angående freak waves så var det två olika dyningar som möttes i Monapassagen, med lite olika vinklar och olika amplitud och frekvens. Så det kunde bli rätt kul vågor när dessa ibland samverkade istället för motverkade varandra.
Sargassohavet har, vad jag läst, dessutom långa perioder av stiltje, så man kunde ju säkert fastna där och bara få vänta på vind. Eller sumpgas.
Ändå ganska otroligt att man med det relativt billiga starlink kan få en snabb uppkoppling mitt i Atlanten. Det var ju inte så länge sedan man som resande var tvungen att hitta internetcafé med sunkig prestanda. Allt var inte bättre förr.
Bilden på solnedgången är fantastisk!
+1 på “skit händer till sjöss” !
Jo, samverkande vågor med olika amplitud och riktning kommande från olika håll, vare sig det är i mindre skala eller vid kap där oceaner möts kan ge spännande upplevelser, speciellt i mindre flytetyg 😜
Uppskattar dessa maritima blogg-poster, man behöver “sane-washa” hjärnan med sådant ibland både på nätet och irl för att orka med allt vansinne i denna världen..
Tack för trevlig läsning och fina foton! Såg ni något av marint djurliv? Valar, flygfisk, annat?
Just det, flygfisk. Jajamensan. Massor. Havssköldpaddor. Valar. Återkommer kring detta.
Kul att höra, ser fram emot fler rapporter! Som andra redan skrivit mycket välkommet med denna typ av artiklar som omväxling. Tack för det ni gör.
Tyvärr är det förbannat svårt att fotografera flygfiskarna.
Man får fånga dem i stekpannan först.
Det är synd att det är så mycket vatten i havet, annars hade jag säkert gillat att segla. Kul liten reportageserie!
Vilken klipphängare
👏
Någon tendens till sjösjuka? .. eller jinxar jag nu 😬