I en som dåligt maskerad reklam artikel hos Dagens Industri haussas en blivande skyskrapa i Stockholm i Hjorthagen (eller Norra Djurgårdsstaden som det marknadsförs som). Ingenstans nämns väsentligheter som hur mycket skulder man köper på sig via bostadsrättsföreningen och istället ska med fyra års förskott grisen i säcken köpas, komplett med byggfel och en helt okänd styrelse när väl den så kallade bostadsutvecklaren Obos lämnar med pengarna. Fascinerande att sådan här skit kan fortsätta, men kreditstinna lär väl stå i kö ändå.
Att köpa en bostadsrätt är att köpa ett medlemskap i en ekonomisk förening, tillsammans med rätten att disponera en yta av föreningens fastighet, som oftast en lägenhet. Det väsentliga att veta är alltså vad är det för förening man köper in sig i, och saker som hur stora skulderna är. I Dagens Industris omärkta reklamartikel* nämns inte med ett ord hur mycket skulderna är per kvadratmeter. Är de 100 000:- SEK per m2? 20 000:- SEK per m2 som verkar vara standard på nybyggda lägenheter idag? 15 000:- SEK? Ingen vet.
Det står inte ens i priserna på Obos sajt där det inte heller finns någon ekonomisk plan. Hur ska t ex föreningen så här fyra år innan inflytt veta vad räntan är år 2030 med första inflyttning in i byggarbetsplatsen och därmed vad avgifterna egentligen blir?
Men grisen i säcken är en populär produkt att köpa. Den omärkta reklamartikeln* anger att 9 000 personer anmält intresse. Huruvida det är sant eller man skriver så enligt tesen if you book them, they will come** är en annan sak. Finns ju exakt noll transparens kring om uppgiften 9 000 är korrekt eller om t ex ett par som anmält intresse räknas som en eller två intressenter..
Svenska skyskrapor verkar ofta vara belagda med en hel del byggfusk. Ena Norra Tornet är ju känt för att avföring rann in i lägenheterna, medan det andra tornet klarade sig bättre. Hornsbergs Strand har också haft problem med flytningar. Oklart om någon läsare har koll på skraporna på Liljeholmen och om de också är inkontinenta.
Det borde i en rimlig värld bli stopp på sådant här köp av lägenheter på pappret och man får hoppas att spekulanterna också tar sitt förnuft till fånga och inte köper dem innan de står klara och man fått facit på om avloppen rinner ut i lägenheterna eller ej, samt vad de egentliga avgifterna och föreningens egentliga ekonomi blir så fort Obos lämnat över till en styrelse vars uppgift är att ta ansvar för fastigheten och inte att blåsa folk på sina pengar. Mäklare är väl numera skyldiga att ange föreningens belåning per m2, men det är inte Dagens Industri förstås. Och tydligen inte Obos på projektets hemsida där det bara listas priser och avgifter, utan spår av belåning per m2 eller kvadratmeterpriser. Äger ens föreningen marken, eller är det tomträttsgäld som gäller – en majoritet av nybyggena i Hjorthagen verkar bara hyra marken? Vet ens Obos om vad den slutliga skuldsättningen blir, utifrån fördyrningar i projektet, och kör man alltså bara avgifterna på lite feeling?
Nåja, fint ändå att man kan bygga hus med 30 våningar även i Stockholm. Kanske kan bli en modern stad tids nog.
*omärkt reklam skriver bloggen – vi får se om det inte dyker upp riktig betald reklam för projektet eller andra projekt från norska Obos, där man i utbyte mot att köpa reklam även under bordet fick en artikel i tidningen. En artikel som inte nämnde ett pip om det väsentliga som föreningens ekonomi. Så okritiskt och uselt redaktionellt material kan inte vara annat än dold reklam. Allt annat vore ännu mer skamligt med tanke på att en prenumeration på DI kostar över 6 000:- SEK om året och då borde man kunna kräva lite ifrågasättande journalistik och journalistisk kompetens. Eller har någon på DI:s redaktion fått “ett bra pris” på en av lägenheterna? Om någon läsare ser reklam från Obos i papperstidningen eller på sajten, hör av er, så har vi facit. Biltidningarna brukar också göra så här – man skriver hyllande och okritiska artiklar om de bilar vars tillverkare gör reklam i samma tidning.
**obskyr pop-kulturell referens
45 kommentarer
Höga hus är väl inte vad som definierar om en stad är modern eller ej!? Väldigt fin bild med en svart Dovhjort förresten. Endast sett en sådan i verkligheten. Jag var “tvungen” att vända med bilen för att se om jag sett rätt.
De finns, de svarta. Jag har också bara sett en svart under cirka 15 års boende i en trakt med många, många dovhjortar. Jag såg den dock flera gånger. Får man räkna varje gång? 🙂
En deldefinition för modern stad borde vara välfungerande kollektivtrafik för utan detta blir det bara en bilinfarkt utan stadsliv.
Jag tycker inte heller det finns något likhetstecken mellan en modern stad och en stad med höga hus, men man kan ha olika åsikt om detta.
Bloggaren ser tydligen en sådan koppling medan Magnus Redin anser att välfungerande kollektivtrafik ingår i definitionen på en modern stad.
Jag själv ser nog den gamla ABC-tanken anpassad för att hantera teknisk utveckling, klimatkriser, pandemier, mm. (hur man nu gör det) som modern.
Hur definierar ni andra en modern stad?
Milton Keynes i södra England är ett (av flera) försök att bygga en modern stad “from scratch”. Man började 1967 så staden är väl inte fullt lika modern nu som då.
https://en.wikipedia.org/wiki/Milton_Keynes
Har själv bott i det svarta höghuset i Liljeholmen som ofta figurerar i dina bilder när du skriver om överskuldsatta BRFer. Just det svarta huset har dock en välfungerande styrelse, god (under omständigheterna) ekonomi, amorterar på sina lån, äger sin mark och har haft väldigt få byggfel. Dessutom med en plåtfasad så man slipper de enstegstätade fasaderna som så många hus i de kvarteren har.
Det vita höghuset närmast efter det svarta hade dock blandat ihop dagvatten och avloppsvattenledningarna vilket medförde att all producerad avföring i den byggnaden rann rakt ut i Mälaren i säkert två års tid. Det upptäcktes tack vare badvattenproverna vid Tantobadet på Södermalmssidan.
Fräscht.
Vet att ett av höghusen vid Liljeholmskajen fick byta stora delar av avloppsstammen då byggarna hade hällt ut byggavfall i toaletterna när de var klara…. Och därmed så satte damm och betongrester igen stammen.
Hade vänner som bodde där och det var rätt stora renoveringar och uppbrutna badrum medans man i princip bytte hela avlopsstammen.
Men det var ju nån etablerad byggherre (NCC?) som faktiskt tog ansvar så föreningen var skadefri utöver “besväret” att inte ha badrum och få bajsa i baracker….
Detta talades det tyst om då ingen ville att huset skulle få dåligt rykte och den där investeringen sjunka i värde.
Kanske dags för en tråd där folk kan berätta de mörka hemligheterna om de BRF de bott i. Ingen vill förstås berätta något negativt om den de bor i just nu, because priset …
Ypperlig fredagsmysttråd när vi slutar trolla stockolmarna 😀
Om jag inte missminner mig är fasderna väsentligt annorlunda efter 2010 då många byggbolag åkte på stora smällar i sjöstaden pga fasaderna.
Detta gäller såklart främst etablerade byggare som NCC.
Spekulationsföretagen som Orvar Properties har ju antagligen inte en tanke att byggaren skulle överleva så länge som AB att nån hann kräva den på pengar.
Ja, det stämmer. Man slutade bygga med enstegstätade putsfasader ungefär då, men ca halva Liljeholmskajen har dessa fasader. Hela området är byggt av JM.
JM kursar väl iaf inte objekt som råkar ha problem.
Som Orvar properties et al har gjort.
Bokar man inte först (på vanliga lägenheter en avgift på ca 20 000 varav kanske 10 000 förloras om man avbokar).
När det blir dags för köp skall det väl finnas ekonomiska planer osv?
Om det är lågkonjunktur blir det sedan tjafs när 2 år har gått och det visar sig att planerna inte höll. Och om det är högkonjunktur är folk så glada över “värde” ökningen att de struntar i fördyringen…
En sorts vadslagning på konjunkturen alltså.
Vad man gör genom att BETALA för att vara intresserad är att Obos kan gå till banken och säga “titta vad vi har intressenter” och ta lån för att finansiera bygget.
Borde vara tvärt om – att man ska få betalt för att göra Obos den tjänsten, men å andra sidan får man som köpare betala ändå i slutändan.
Det är väl bankerna som vill se att spekulanterna är tillräckligt intresserade för att sätt av 20 000 på något depåkonto. Men vi har klivit av två bokningar tidigare när vi sett “ungefär samma” lägenheter i verkligheten. Planlösningarna där vardagsrum + kök + hall delar samma rum gör det extremt svårmöblerat och kvadratmetrarna upplevs som små. Och när inte finns vägg mot varken hall eller kök så är det extremt svårt att få till en vettig förvaring (även om bokhyllor är omoderna så måste man ha vinterkläderna någonstans på sommaren).
Det är som VVV(?) brukar säga. När det gäller planlösning och byggkvalitet är de tidiga miljonprogrammens lägenheter underskattade. En fönsterlös hall med x st inbyggda garderober + städskrubb kanske inte är så välkommande, men funktionellt är det svårslaget (och någorlunda bombsäkert).
Ja, tittar på vår bottenvåning som har en golvyta på typ 78 m2 här i villan. Det är fyra rum inklusive kök (inklusive en tvättstuga stort som ett föräldrasovrum), två hallar, ett förråd och ett badrum. Massor med väggar för möblering. Dubbelt så mycket köpsskåp som i en 100 m2 nybyggd lägenhet där köket bara är en vägg i vardagsrummet. Fattar inte hur man bara får in typ tre rum i en sådan lägenhet, men vi får fyra rum, eller alltså tre rum + kök. Idiotin med att inte ha ett separat kök tar bort typ en tredjedel av de flesta vardagsrums möblerbarhet i de där lägenheter, men visst ljust och fräscht heter det.
Det är väl inte bara mode. Jag kan ha missförstått men som jag förstår det så blir det i princip omöjligt att få in ett separat kök med fönster i moderna “bredhus” med minimalt trapphus i mitten.
På billigare tomter görs det fortfarande smalare hus med loftgång och genomgående lägenheter och separat kök. Men när tomtpriset går upp och man vill slösa bort så lite som möjligt på trapphus så blir det breda hus med djupa, ensidiga lägenheter där fönstren blir en bristvara.
Äldre arkitekter som ritade lägenhetshus där man t.om hade fönster i badrummet var skickliga men de hade andra ekonomiska spelregler.
Det värsta är när de blåser ut ett gammalt hus. Det är väl helt vettigt att byta “allt” (tak, fasad, stammar osv). Men varför ta bort väggen mot vardagsrummet trots att köket har ett alldeles eget fönster? Ok -om man skall ha fest var det gamla utrymmet för köksbord för litet men man offrar 50% av väggskåpen . Och vem vill sitta i vardagsrummet och lyssna på diskmaskinen eller frysen när den är 15 år gammal? Man kan väl gör halva väggen till vikvägg eller skjutdörrar så kan alla få som de vill?
Det var nästan hela veckans tillåtna gubbagnäll .
Det viktigaste med ett kök är att man kan stänga om det. Stekos ska hållas till köket.
Ja det är trevligt att ha fönster i badrummet. I vårt nybyggda badrum i fritidshuset har vi t.o.m fönster åt två håll så det är härligt ljust, och med insynsskyddat läge är det perfekt.
Alltså. Inte för att vara den men Dagens Industri är ju Aftonbladet för “ekonomiintresserade”
När man är male pale and stale kanske det verkar som en tidning som är aktuell. Men så är det ju inte.
Istället handlar det ju om för journalisterna om att skriva om rätt saker så att de får komma på rätt fester.
När hade DI ett scoop senast i stil med Affärsvärldens scoop kring Intellego.
Nej just det. DI handlar inte om journalistik. DI handlar om en klubb för de som gillar att hänga.
Sverige är ju en så liten ankdam att det är få journalister som vågar granska de företag som ändå ska finansiera tidningarna.
Affärsvärlden verkar ju veva runt mest av de “etablerade”. Även om de mest verkar slå mot uppstickare som inte har kopntoret så nära stureplan
Men annars är väl EFN, Breakit och Realtid de som ibland kan skina till
Finns det fler alternativ?
Har jag fel?
Hit me
Nä, DI känns väldigt mycket som omskrivningar av pressmeddelanden eller utländska artiklar, ibland raka kopior av utländska förlagor men med annat författarnamn och på svenska.
Man söker på texten framför betalväggen och hamnar oftast rätt på källan… Utan betalvägg…
I övrigt som journalisterna inom politik inte vågar granska politiker över en viss nivå särskilt hårt eller aldrig ställer uppföljande och konfronterande frågor, eftersom de vill kunna fortsätta bli insläppta på presskonferenser och kanske få göra en intervju någon gång.
Snart kommer det nog bli uppstyrt eller så blir det stopp för brfer. Åker bankerna på någon större smäll kommer de se till att det sker.
Att lämna över till en förening att hålla reda på pantsättningen fungerar ju inte och finns ju exempel där utvecklare lånat med osålda bostadsrätter som säkerhet och eftersom de är styrelsen intygat att de inte är pantsätta när de sålt dem. Frågan är nu om det är långivarna eller bostadsrättsföreningen som får ta smällen…
Eller där man när man ska utveckla etapp 2 tar lån med säkerhet i etapp 1 som redan är såld. Nu står etapp 2 osåld och lånet överlämnat till kronofogden. Kan ju resultera i att ens bostad blir såld pga ett lån som togs upp efter att man köpt bostaden och där man inte haft någon vinning av det utan den som skulle ta hela vinsten var ju utvecklaren.
Finns även exempel där det säljs med en ekonomisk plan men skulderna är större än enligt planen och osäkert om utvecklaren har möjlighet att betala tillbaka.
Finns även fall där utvecklare använt pengar från tillträden för att bygga vidare. Förhoppningsvis räcker pengarna från resterande tillträde för att rädda situationen men är inte säkert.
Sugen att köpa en brf?
Nybyggda bostadsrätter är ett otyg, nu när ägande lägenheter finns. Den som bygger brf vill att det gåller garantitiden. Den som bygger hyresrätt vill att det håller länge. En ekonomisk förening borde startas innan det byggs så det byggs enligt medlemarnas intressen. HSB borde klara detta men hur ser deras trackrecord ut?
Den är ju startad innan, men med bostadsutvecklarens personal på styrelseposterna.
Precis, det är ingen intresseförening av personer som vill bo där senare som är beställare.
De flesta nybyggnationer har noll relation till bygg-styrelsen efteråt.
Vansinnigt faktiskt. Och ett perfekt sätt av “byggarna” att utnyttja den formen som bostadsrätt är.
On topic:
Obos har väl såklart bolagiserat investeringen. Så all risk är i ett bolag som kan sättas i konkurs. Kvar står föreningen med all risk vid eventuella/garanterade byggfel/fusk.
Har väl visat sig rätt bra att det trots allt finns fördelar med de stora byggherrarna. De har kanske inte färre fel. men de kan iaf stå kvar som motpart för föreningen.
Det är lustigt att informationen vid nyproduktion inte alls lever upp på de krav man kan ställa. En privatperson har ju trots allt ett rejält informationsberoende.
Man skulle kräva iaf följande:
1. Samma krav som vid försäljning på en BRF
2. Vilka ingår i styrelsen och hur garanterar man att de har föreningens bästa (Här borde man såklart kräva samma legla ansvar som styrelsen har i ett AB)
3. Hur ser ansvarsförbindelserna ut från byggherren. Vem står för risken vid byggskador. hur ser försäkringarna ut
Som jag har förstått det så måste det finnas en godkänd ekonomisk plan redovisad innan upplåtelsen av bostaden.
Då ja. Men inte nu. Nu är det grisen i säcken.
Det ska dock finnas en kostnadskalkyl innan man skriver förhandsavtal (som en preliminär ekonomisk plan). Men den är som sagt preliminär….
Det kommer bli svårt att sälja nybyggnation efter allt som hänt. Men det finns alltid folk som köper ändå så klart
Fast det vart allt en riktigt fin gris du hade på bilden där, en präktig galt ser det ut som. Den där svarta spetsen får ni plocka i förvaltningen…
30 våningar högt?! Brandkårens stegbil når väl inte så högt?! Inte kul om det börjar brinna…
Är det inte så att nästan enbart rysska oligarkpengar når till våningarna ovanför steghöjd och de andra har en ordentlig fallskärm?
Särskild räddningshiss och trycksatt stigarledning för släckvatten brukar vara krav för högre byggnader.
Sett inbyggda sprinklers på några, vet inte om det är krav över viss höjd?
Snart kommer det nog bli uppstyrt eller så blir det stopp för brfer. Åker bankerna på någon större smäll kommer de se till att det sker.
Att lämna över till en förening att hålla reda på pantsättningen fungerar ju inte och finns ju exempel där utvecklare lånat med osålda bostadsrätter som säkerhet och eftersom de är styrelsen intygat att de inte är pantsätta när de sålt dem. Frågan är nu om det är långivarna eller bostadsrättsföreningen som får ta smällen…
Eller där man när man ska utveckla etapp 2 tar lån med säkerhet i etapp 1 som redan är såld. Nu står etapp 2 osåld och lånet överlämnat till kronofogden. Kan ju resultera i att ens bostad blir såld pga ett lån som togs upp efter att man köpt bostaden och där man inte haft någon vinning av det utan den som skulle ta hela vinsten var ju utvecklaren.
Finns även exempel där det säljs med en ekonomisk plan men skulderna är större än enligt planen och osäkert om utvecklaren har möjlighet att betala tillbaka.
Finns även fall där utvecklare använt pengar från tillträden för att bygga vidare. Förhoppningsvis räcker pengarna från resterande tillträde för att rädda situationen men är inte säkert.
Sugen att köpa en brf?
Osmakligt bygge, 30 våningar !!!
Bor du på våning 29 ?
Tyvärr är det problem med hissarna idag, så ni får ta trappan…
De borde bygga med reservkraft för hissarna.
Varför bygga på höjden i ett land som har bebyggelse på någon procent av landets yta?
Varför tycker man ens att det är modernt att bygga höga hus? Det första då riktigt höga huset byggdes väl för sådär 150 år sedan, eller kanske bara 140 år sedan.
Det finns väl säkert andra anledningar, inte att det är särskilt modernt, att bygga på höjden?
För att få närmare till saker och ting och minska behovet av transporter. Varför ska man bo i en stad om man har långt till service och underhållning?
Menar du att det blir närmare till “saker och ting” (vad det nu är) bar för att man bor i högre hus?
Innebär det att de som bor på våningsplan noll till sex har längre till “saker och ting” än de som bor på våning sju och uppåt? Bara en fundering!? 😉
Så här skrev jag tidigare.
Jag själv ser nog den gamla ABC-tanken anpassad för att hantera teknisk utveckling, klimatkriser, pandemier, mm. (hur man nu gör det) som modern.
Hur definierar ni andra en modern stad?