Denna artikel innehåller reklamlänkar för Hemsol, samt Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Medan kronan fortsätter stärkas går börserna svagt i de asiatiska tidszonerna nu under torsdagsmorgonen. Det blir extrema elpriser i hela Sverige idag och i eftermiddag och vintern börjar ge sig till känna med minusgrader nattetid i allt större del av landet.
Stockholmsbörsen steg återigen igår med +1.06% för OMXS30 och +0.65% för OMXSPI. Den svenska kronan fortsätter att stärkas något och dollarn kostar nu 10:57 SEK och sin lägsta kurs sedan i augusti. Euron hittas på 11:46 SEK och guldpriset på 668:- SEK per gram.
I USA studsar de långa räntorna upp och återtar ungefär hälften av raset i förrgår på de amerikanska inflationssiffrorna, men det räcker alltså inte för att kronan ska försvagas. Inte än i alla fall.
De amerikanska börserna tvekade. S&P-500 steg förvisso med +0.16% men Nasdaq 100 var oförändrad på +0.03%. Netflix gick starkast med +2.96% och Amazon svagast med -1.78%.
I de asiatiska tidszonerna backar börserna under morgonen. ASX 200 går -0.67%, Hang Seng -1.22%, KOSPI oförändrad på +0.03%, Nikkei 225 -0.28% och Straits Times oförändrad på +0.03%.
Elpriserna är extrema idag i hela Sverige och det börjar bli svalt om nätterna. Vad som är extra anmärkningsvärt är att även de två nordligaste elhandelsområdena SE1 och SE2 får dessa priser.
Snittpriset idag blir 133 öre per kWh exklusive moms, elnät, elhandelspåslag och energiskatt (som Tidölaget för övrigt höjer med nästan 10% vid årsskiftet). Priset maxar ut vid 17 – 18 på 209 öre per kWh och lägsta priset såg vi tidigt i morde på 86 öre per kWh. Dagtida snittpriset blir 158 öre per kWh.
Och då har inte vintern börjat ordentligt än.
Det finns inte så mycket mer att göra givet att man som villaägare tolkat prissignalerna sedan 2021 korrekt och gjort sina investeringar i energibesparingar. Man kan i övrigt tidssstyra det som går mot priset och förstås installera solceller, vilka dock inte ger enormt mycket så här års, mest på grund av frånvaron av solsken. Våra egna ca 17 kWp var uppe på 5 500 W tillfälligt igår när solen kikade fram mellan molnen, eller nästan 30% av installerad effekt. Men stora problemet är att det är mulet. Det fungerar dock bättre på våren då det är finare väder, men nedsidan är att det istället kan ligga snö på panelerna även om det här i Västsverige bara handlar om enskilda dagar med snö på en vinter.
Vill du ta in fyra offerter från installatörer specialiserade på din typ av installation – villa, bostadsrättsförening eller företag – kontakta Hemsol för att få offerter från flera seriösa leverantörer.
Så får vi se hur illa det blir med elpriserna denna vinter. Tidölagets skattehöjning från årsskiftet är kanske mest avrundningspengar i sammanhanget och det verkar inte vara något prat om elprisstöd denna vintern.
Och så kan man elda ved i kaminen om man har det alternativet till elbaserad uppvärmning. Lönsamt en sådan här dag för oss som har egen ved – vad det kostar om man måste köpa veden låter jag vara osagt. Skogsbolagen köper in bränsleved för priser man bara kunde drömma om för några år sedan, och det har även dragit upp massavedpriserna ordentligt.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
106 kommentarer
Först! Det blir en slant till mitt elbolag.
Elprisstöd 👎
Elprisdöd 👍
Återbetalning av inbetalda avgifter heter det.
Den enda regering som använt skattepengar till elprissstöd är SVMPC.
Ja, vi måste räkna med alla sykofanterna i S regeringsunderlag.
SDMLKD höjer skatter i stället.
Men mycket mindre än vad svampflocken hade gjort.
Vindkraften producerar såklart ingenting i Sverige och Finland, hade det inte varit för planerbar vatten och kärnkraft hade det varit …. tufft.
Så här blir det ofta när det är riktigt kallt och vindstilla. Opps, tänkte inte på det säger SVMCP. Lite sent kan man tycka.
I Danmark blåser det så det håller undan och där lyckas man tom exportera en gnutta (ca 50MW ) , men +5C och 20 sekundmeter i södra Sverige. får väl räknas som höstväder.
Nu blinkar ljuset lite också så jag antar det är stora saker på gång.
Bettans KKV är 363 % försenat, skulle firat ett år på lördag.
Men snart, snart.
Snart står det klart.
Var får du denna dumhet ifrån? Det är ingen som påstår att man bygger vare sig vindkraftverk, solparker eller kärnkraftverk på en dag, bara MKB tar år
Elisabeth Svantesson.
Påstod hon verkligen det, eller råkade hon bara skriva lite fel/klumpigt?
Det hon nämnde i en tweet var “De första hundra dagarna kommer en borgerlig regering att trygga och bygga ut kärnkraften i Sverige.” Detta ska uppfattas som att det kommer tas politiska beslut som möjliggör detta, vilket de flesta normalbegåvade förstår, och de som försöker göra sig roliga väljer nog att avsiktligt missuppfatta och vilseleda. Huruvida detta stämmer vet jag inte säkert, men att sådana beslut har tagits är sant. Senaste utspelet är att det faktiskt ska påbörjas byggnation 2026. Ordagrannt: “Ja, vi hinner ta första spadtaget, säger Svantesson” “– Självklart, det måste ske, säger Bohlin.” Bill och bull.
Du får gärna förklara vad alternativen är och hur det skall gå till att ersätta befintlig kärnkraft med slumpmässig elproduktion som INTE producerar när det är kallt.
Effektbristen i södra Sverige orsakades av effektskatten som SVMPC röstade genom och drev nerläggningar. Det är oomkullrunkeligt. Sedan vägrade man acceptera åtgärder för att återstarta eller förlänga livslängden. Sakkunniga och myndigheter varnade för riskerna men det ignorerades.
Jag ser gärna ny kärnkraft, vore särskilt kul om Bettan blev borgerlighetens pionjär.
Även detta är snart bortglömt. Tyvärr.
Även om jag nog skulle kalla mig själv kärnkraftsvän så rent tekniskt finns det ju förutsättningar att lösa problemet utan kärnkraft.
I stora drag är taktikten att installera sol/vind i stora mängder och sen spetsa med gasturbiner. Just gasturbintaktikten fick sig en rejäl törn efter att det tog slut på billig gas från Ryssland men själva tekniken att lösa tillgången så är det inget stort fel på. Det kräver naturligtvis masssa kringinvesteringar i överföring samt olika åtgärder för att skapa frekvenstabilitet även från vind i kombination med mycket snabba regleringar från batterier och industri som kan snabbt rampa ner (typiskt datacenter eller annan industri som inte tar skada rent fysiskt av snabba svängningar).
Det är nästan mindblowing och se tillväxtenprognosen för vind och sol så det är nog som med klimatet, brace for impact. Det är bara inse att vi behöver bygga ett nät som tål detta dvs anpassa oss till den nya framtiden, precis som med klimatet.
Nu förenklar du ganska duktigt, och detta är något som kommer ta många år. Även om det lyckas blir det heller inte bättre än kärnkraft och vi har fortfarande ett beroende till gas som orsakar utsläpp och ska utvinnas, transporteras osv. På den tiden kan vi lika gärna undvika att förlora tid och direkt börja bygga ny känrkraft.
Nu förenklar du ganska duktigt, och detta är något som kommer ta många år. Även om det lyckas blir det heller inte bättre än kärnkraft och vi har fortfarande ett beroende till gas som orsakar utsläpp och ska utvinnas, transporteras osv. På den tiden kan vi lika gärna undvika att förlora tid och direkt börja bygga ny känrkraft.
Vi kan ju sätta upp ett stort antal vindkraftverk runt ditt hus i så fall, eftersom du är så förtjust i vindkraft.
Eller det kanske bara gäller om någon annan drabbas av allt det negativa som vindkraften för med sig?
Sverige skulle verkligen bli ett föregångsland i klimatfrågan om vi använde gasturbiner för att generera elektricitet.
Vad betyder runt ditt hus? Vad jag vet finns det säkerhetsavstånd mellan kraftverken och bostäder. Har du eller någon annan drabbats av att dem runt sitt hus eller är det hjärnspöken du tampas med?
Personlig uppfattning: inom några år är de extrema skillnaderna i elpris mellan de olika elprisområdena borta, och alla betalar ungefär samma pris på gott och ont. Mer rättvist, sen kan man diskutera vem som ev ska ha subventioner och i så fall varför. Men jag tror det är ett pris vi alla får betala för att vi inte bara vände ryggen till och lät ryssen ta Ukraina. Så värt det även om plånboken surar.
Så är det garanterat. Industrietableringarna i norrland börjar redan nu suga el.
bara Nortvolt kommer ta en hel del av överskottet från Skelleftälven.
Det kommer vara tufft för de som inte tagit hand om sina fastigheter och genomfört energibesparande åtgärder. I Norr är det väsentligt kallare än södra sverige så förbrukningen ser väsentligt annorlunda ut. Hamnar man då på nettopriser mot 3-4 kr/kwh blir det tungt.
De enorma transmissionsprojekt som förr eller senare blir klara kommer ju jämna ut skillnaderna med.
Är det inte mer sannolikt att priset hamnar mer mot vad det kostar att producera med förnybart. Typ 30-80 öre per kWh? Att det på marginalen nu kostar mer beror väl mer på att vi inte kommit ikapp med att bygga ut produktion som har billigare bränsle än svindyr ryssgas och kol.
Att vi sen behöver spetsa med dyrare bränsle kanske 10% av tiden kommer väl knappast att driva upp medelpriset särskilt mycket mer.
På lång sikt tror jag du har helt rätt, både satsningar på nyare och mer modern förnybar energiproduktion och bättre överföring kommer hjälpa, men regeringens satsning på ny kärnkraft kan också sänka priserna om den blir av:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-massiv-utbyggnad-av-ny-karnkraft-till-2045–xnz1ud
Men dit är det 10-12 år, minst. Till dess kommer vi ha dyr el.
Om prisskillnaderna på el ska jämnas ut över hela landet så skulle jag även vilja att löneskillnaderna jämnades ut, och matpriserna, och kostnaderna att ta sig till/från jobb osv.
Det kostar att bo längst ut i europas utkant men det har andra fördelar än ekonomiska. Annars går det bra att flytta till högre inkomster vilket just är en anledning till att många flyttar.
Det går även alldeles utmärkt att flytta till lägre elpriser i stället för att kräva att staten ska lägga resurser på att utjämna elpriserna över hela landet.
+1
Eftersom staten är orsaken till de differentierade elpriserna i landet så är det helt rimligt att staten åtgärdar problemet.
Man kan också flytta till lägenhet som normalt är betydligt mer energisnål än de flesta villor.
Per år:
stor lght: 5000kWh
villa: 10000-20000kWh
“Vill vi ha en levande landsbygd eller inte?” frågade hon retoriskt…
Energibesparande åtgärder är viktigt, har investerat ca 650.000 bergvärmepump, tilläggsisolering och solceller på 3år och halverat elförbrukningen…
Om mitt hus stod i Skåne idag skulle det utan solel kosta 60kr att värma ett dygn. Medeltemp 2grader. Sen skulle jag kunna dra bort 10-15kr för solel.
Om mitt hus stod i Luleå idag skulle det kosta 150kr att värma ett dygn. (-9 dygnsmedel) Skulle inte få ett öre för solel då snö täcker panelerna.
Med samma elpris är det alltså 3ggr så dyrt att värma ett energieffektiviserat hus i Norrland vintertid (majoriteten av hus byggdes före ”lågenergihusens” tid.)
Visst blir det mer rättvist med samma elpriser i hela landet 👍🏻
Det märks att den största enskilda faktorn för kronans “värde” är skillnaden i ränta mellan USD och SEK, så vill vi ha en stark krona får vi se till att gå upp till 15-20%. Men då kommer ju å andra sidan hela landet krascha istället, eftersom bankväsendet byggt upp samhället på att vi måste sätta oss i skuld.
Det är inte alla i Sverige som är skuldsatta, så långt högre ränta än nu skulle inte bli ett jätteproblem.
Men det är klart, den som ryckts med i bubbletänkandet på bostadsmarknaden, skaffat sig en fin ny elbil för att impa på grannarna och som grädde på moset har en kvarts miljon i studieskulder för alla kurserna i humanekologi och genusvetenskap, den har ju problem redan nu. Det man sår får man också skörda.
Kamineldning kräver nästan tillgång till egen el då det är rätt grova priser på köpt ved även i landsbygd.
Dessutom hör jag fler och fler som valt bort det då man inte “orkar” med att elda löpande.
En grannarna eldade för sönder sin skorssten då de stängde av elementen och eldade med sur ved från samma år som den fälts. Brandskyddsinspektörerna har tydligen fullt upp med folk som gått från att elda ett par gånger per år till 18 timmar per dygn (De som orkat).
Hör även rykten att det finns rätt många som vägrar värmepump “för det låter så mycket och är fult”. Får se när de sista viker ner sig.
Att elda med ved är som att elda med olja nu. Det tar lång tid innan koldioxiden binds upp i biomassa igen.
Vedeldning är däremot utmärkt beredskap och borde inte vara tillåtet annars.
Eller belagd med samma koldioxidskatter som oljeeldning.
Däremot är värmeverkens eldning av överskottsbiomassa från skogsbruk en helt annan sak, den biomassan skulle ändå inom relativt kort tid förmultnat och frigjort växthusgaser. Pellets som tillverkas på överskottsbiomassa är av samma natur.
Detta givet då såklart merparten av skogsbrukets produkter går till virke och därmed blir en utmärkt kolsänka.
Vad är skillnaden om jag eller värmeverket eldar med överskottsbiomassa?
Du skrev eldade med ved. Ved är inte överskottsbiomassa för det mesta.
Din vedtrave är ungträd mestadels.
Ungträd måste gallras. Annars börjar de dö via självgallring och ruttna, och CO2 släpps ut ändå.
Med all respekt, men brist på systemförstålese för din del. Alternativet är inte att träden står kvar och binder CO2. De konkurrerar ut varandra och dör.
Sen har väl värmeverken förmodligen både bättre förbränning/effektivitet och rening än vad den absoluta mängden villaeldare har…min gissning här dock men det känns rimligt att så borde vara fallet. Sen förvisso så tappas effekt på vägen ut till hushållen.
Modern vedpanna har bra förbränning. Keramik i förbränningsutrymmet och en industrifläkt gör att man kan öka temperaturen på avgaserna till någonstans runt 1000 grader. Det som kommer ut ur skorstenen går i princip inte att se. Mängden aska är mycket liten. Sen eldar kanske många fortfarande med sin gamla panna, men någon gång kommer den rosta eller brännas sönder och då kommer man byta den.
Moderna kaminer och pannor har 85-90+% verkningsgrad.
Däremot har väl ett värmekraftverk ett “högvärdigare” output (el är flexiblare än värme). Så på det stora hela är nog ett värmekraftverk bättre, om man bor i tätort.
“Vedeldning borde inte vara tillåtet” – Det där lät som en rätt extrem åsikt. Det är trots allt en effektiv uppvärmning och dagens vedpannor (och en del kaminer) förbränner mycket bra där energin tas tillvara till hög grad. Dessutom är mängden ved som går åt till ett hus försvinnande liten. Vanligen tar man ved som annars skulle legat och ruttnat i naturen och ändå släppt ut koldioxiden. Man tar ju oftast barkborrsträd, vindfällor, småträd som ändå ska gallras bort, osv.
Ja, i det stora hela är det försumbart om man ser till alla utsläpp som orsakas av övrig konsumtion.
Men likaväl är det nettokoldioxid när man fäller träd för att göra bränne av den.
Det må vara gallrade träd eller liknande för skogsbruket, men det är likaförbannat koldioxid som släpps ut.
På fotot ser det mest ut som björk som vi får anta är utgallrat. Jag har gjort sådant själv.
Fast det man gallrar ut i form av björk är ju egentligen inte särskilt mycket. Den stora volymen ved får man ju från barkborrträd, vindfällor eller gamla träd som tas ner. När man gallrar ut björk blir det många stammar men inte särskilt stor volym. Dessutom används det primärt till kaminer och den som orkar elda 20 kbm i en kamin är inte dålig.. då får man nog även se till att personen i fråga får en väldigt bra fysik vilket är positivt ur folkhälsosynpunkt 😀
Huruvida merparten av skogsråvaran går till sågat virke ska jag vara osagt men om det vore så; vad tror du händer med bräderna så småningom?
Tips: de kommer att brännas upp eller möjligen multna ner. Oavsett återgår de till naturen (CO2) och enda sättet att hindra det är att döda all skog…
Cirkulärt oavsett om vi gillar det eller inte.
Jag hoppas inte virket du bygger hus av multnar upp 🙂
Och någon forskare får väl räkna på den lilla andelen spill som blir fjärrvärmebränsle vs den stora delen som är bundet som virke.
Virke bryts ner och frigör växthusgaser över en lång period och flera generationer. Då hinner man göra andra åtgärder.
Tvärtom ser jag att vi borde använda MYCKET mer virke som konstruktions/byggnadsmaterial före andra material som betong och tegel och plaster. Då binder man massor av koldioxid över långa perioder.
Det är klart att blir det ett kärnvapenkrig och de termonukelära vapnen detonerar över en stad byggd av trähus blir det Dresden/Hamburg/Tokyou/Hiroshima/Nagasaki igen om man bygger tätt och stora hus i trä. Då frigörs mycket koldioxid.
Vedeldning är mestadels romantik.
Det är då bara en fråga om tidsperspektiv. Och vedeldning är inte en fråga om romantik!
Börjar man dra in kärnvapenkrig är man verkligen utanför ämnet.
Så när du tar bilen till affären för att inhandla din köttbit till helgen så är det inte romantik? Wow.
99% av vår livsstil är rent krasst romantik.
Jag hoppar in här och kompletterar det Rikki säger. Alltså. Om skogen ska fungera som en kolsänka kan man inte ta ut tillväxten och elda upp den. Då återför man genast det kol som ”sänkts”. Ungefär samma gäller om man tillverkar olika pappersprodukter, vilka antingen kommer att eldas upp som avfall eller på kort tid förmultna.
Om skogen skall fungera som kolsänka måste man låta tillväxten bli kvar på rot eller ta ut den och använda den till långlivade träprodukter.
Kanske i enklaste laget beskrivet, men i princip.
EU har lagstiftat om att unionen måste öka inlagring av kol i skog och mark (LULUCF). För Sveriges del måste vi öka inlagringen med ungefär tio procent jämfört med de senaste åren. Det kräver åtgärder/anpassning i skogssektorn.
Så länge återväxten är större än det som eldas upp så borde det fortsatt fungera som kolsänka?
Jo i och för sig.
Fast varje kubikmeter vi eldar upp kommer att öka mängden koldioxiden jämfört med om den fått stå kvar i skogen eller byggts in i hus. Undantag om vi eldar upp sådant, exempelvis avverkningsrester som annars lämnats kvar i skogen att ruttna. Fast även då skyndar vi på processen med omvandlingen av cellulosa till koldioxid. Det kanske hade tagit typ 20 år via förmultningsvägen.
Nåt för Heasm66 att ta till sig?
Komplettering till svaret ovan.
Sen är det alltså så att EU-lag kräver att vi ökar inlagringen i skogssektorn.
Vet inte varför du nödvändigtvis skall dra in mig men skillnaden i att använda skogsrester eller låte dem förmultna i skogen är växelpengar i sammanhanget när alternativet är att bränna fossilt lagrat kol. Även om ditt påstående om 20 års skillnad stämmer så är omställning från förmultning till förbränning en engångseffekt. Grundsambandet är fortfarande att arealen skog står proportion till hur mycket kol som binds.
Betong binder också koldioxid, och även om det kräver mer koldioxid vid produktion så håller det också väldigt länge. Att träd och virke så småningom släpper koldioxid är oundvikligt, och att skjuta upp utläppen blir en engångsaktivigtet. Man skulle fällakapa träd och gräva ned dom för alltid.
Jag hör mycket tysk kolonialpolitik här. Naturligtvis vill tyskarna att länder som Sverige skall suga upp all koldioxid från deras industri så de tar vinsten och vi tar ansvaret.
Låt mig fråga – vad får vi som suger upp mycket koldioxid betalt för varje kilo från tyskarna som eldar kol?
Och varför ställer inte EU krav på att Tyskland och Frankrike öka sin skogsareal?
Blev det jobbigt nu?
Villavolvo…
Nu har jag inte hundrakoll på detaljerna här, men EU-reglerna lämnar möjlighet för länder som överskrider sina åtaganden att sälja sådant ”överskridande” till länder som inte klarar sina åtaganden. Tror det kallas flexibiltetsmekanism. Priset blir väl en förhandlingsfråga.
Fast vårt första och största problem är nog att uppfylla de krav som ställs på oss.
Villavolvo…
EU ställer givetvis krav på både Frankrike och Tyskland att öka inlagringen. Fast jag har inte koll på detaljerna.
Totalt krävs av EU att inlagring i alla länderna sammantaget skall ökas till 310 miljoner ton årligen till år 2030. Senaste uppgift (2021) är 230 miljoner ton. Kraven på länderna i EU totalt är alltså 80 miljoner ton. Sveriges del, vår 10-procent-ökning, är cirka 4 miljoner ton.
Harry Jan – Sverige skall lagra in 43.7 miljoner ton av se totalt 310 miljoner tonen. Detta är överlägset mest i EU.
https://www.europaportalen.se/2022/04/delade-meningar-om-eu-krav-pa-svensk-koldioxidlagring
Vi skall tydligen lagra in mest koldioxid eftersom vi har mycket skog. Jag tycker de som släpper ut mest fossil koldioxid borde lagra in mest.
EUs syn är rent kolonial, man tar resurserna där de finns.
Jag hittar inte informationen nu, men som jag skrev är Sveriges beting en ökning (jämfört med idag) av den årliga inlagringen med knappt 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Möjligen innebär det totalt 43,7 Mton om året. Det kan förstås tyckas som en stor andel av totalt 310.
Å andra sidan så skulle det alltså innebära 10 procent upp från dagens nivå. EU totalt ligger idag på cirka 230 Mton. 80 Mton motsvarar en ökning på 35 procent.
https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/bookmark/d2e1afed-e98f-4caf-ae0d-092cc94194d3?lang=en
Å andra sidan är väl en ökning om knappt 4 som andel av 80 Mton för hela EU inte så farligt?!
Från Naturvårdsverket:
” innebär för svensk del att nettoupptaget ska öka med drygt 3,9 miljoner ton i jämförelse med genomsnittet 2016–2018.”
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/sveriges-klimatarbete/sveriges-del-av-eus-klimatmal/
Å andra sidan tycks vi idag ligga ca 2 Mton över den ovan angivna genomsnittsnivån, d v s i realiteten behöver vi väl bara öka inlagringen med ca 2 Mton.
https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/bookmark/6c55609e-e7f9-4668-b191-a654ffa14fdf?lang=en
En obrukad skog tar upp mindre och mindre koldioxid för att till slut uppnå ett jämviktsläge mellan tillväxt och nedbrytning och inget koldioxidupptag sker.
Mycket bättre att plocka ut virke som ersätter andra sämre materiel och sedan återplantera.
Ett trähus binder koldioxid i flera hundra år, många trädgenerationer så totalupptaget blir mycket större.
Tills dess att husen förmultnar har vi på teknisk väg löst klimatkrisen för länge sedan.
Björken som huggits till ved skulle antingen stått kvar till den faller och ruttnar eller vid en gallring hamna i brännvedshögen alternativt lövmassa.
Absolut inte som virke.
Koldioxiden frigörs alltså snabbt.
Vedeldning sker dessutom främst vid kallt väder och sänker därigenom elpriset för alla och medför att kolkraftverken inte behöver köra för fullt samt att oljekraftverket i Karlshamn ej behöver starta upp.
En ren miljövinst alltså.
En stor del av ett träd är rötter. Stubbar och rötter tar flera decennier att bryta ner. Så en stor del av CO2 blir kvar i marken länge efter att man avverkat. Björk har normalt ytliga rötter och kanske bryts ner fortare än exempelvis tall som går på djupet.
Har det senaste året noterat en oerhörd bitterhet vid fikaborder från de som saknar kamin.
Alla ska såklart ha det lika kasst i sann svensk solidarisk anda.
Ja, såklart! Lidandet håller oss samman 😉
Att existera är lidande. Dukkha.
Live with it. Again and again.
Man ska bara släcka alla sina begär. Mer behöver man inte begära.🙂
Var det inte på gång något förbud mot vedeldning med förra regeringen/EU?
Något som borde förbjudas före att elda effektivt med ved skulle vara 1. Att ha dålig energiprestanda på hus (att släppa ut värme genom dålig isolering och ingen energiåtervinning på tex ventilation). 2. Att använda ren el som uppvärmnings metod utan tex värmepump.
Vi besiktar bilen för att den ska vara säker och vara miljömässigt ok. När ska det bli krav på hus?
Det är redan krav på energibesiktning och det finns en minsta nivå för nybyggen (C – själv har jag B).
Nya EU-regler ställer krav på att alla ska nå A (orealistiskt tror jag), och de fastighetsägare som inte energiinvesterar får straffskatt. För övrigt kan man få gröna bolån med rabatt om man når minst energiklass B (typ motsvarande passivhus från förr).
Oh shit, jag har bara 10 cm tjock isolering i väggarna i min “sommarstuga med permanent-standard” från 1978. Lönar det sig att tilläggsisolera invändigt, pga att ytterpanelen är fin och takfoten för kort? Jag klarar mig med 18 C inne, jag är inte alls frusen av mig. Huset har väldigt många stora treglasfönster. Ingen luftvärmepump finns, jag vet inte var den skulle få plats.
Varför ska någon annan än jag lägga sig i hur energieffektivt mitt hus är? Det är mina pengar som jag gör vad jag vill med.
För säkerhets skulle ska jag nog påpeka att jag enbart köper fossilfri el.
Vi undrar vilken ved vår granne kommer att elda med i vinter. Under de första åren efter flytten hit hämtade han sin ved hos oss, “han skulle ha den till sin fru” sa han. Behövde han ingen värme själv?
Senare när kommunalt VA drogs fram på området och tiotals träd fälldes på hans tomt, byggde han upp ett stort berg med kubbar. De tog fram vedklyven då och då och klöv lite åt gången. Skadeinsekterna invaderade sedan vedkubbarna som låg på berget intill min tomtgräns under ett decennium. De var “förstörda”, sa hans fru.
I vintras köpte grannen ved och i höstas hade han en trädfällare här för att ta ner och kubba tre stora träd som hade dött. Nu klyver han ved som besatt varje helg ända till solnedgången. Vad bra att han har lärt sig att ta hand om sina kubbar, innan barkborrarna “tar hand om dem”.
En annan granne erbjöd oss “termit-ved” gratis. Hennes kubbar hade varit staplade bakom garaget under flera år, med en presenning över. Jag antar att barkborrarna hade gnagt in sig i hennes ved, de brukar vara snabba. Folk kanske inte vill ta in och elda med “termit-ved”?
Där jag bor kunde man känna lukten av eldad surved hela första vintern med höga elpriser; gissningsvis från grannar som panikköpt vad de kunde få tag på. Tur att man inte har grannar tätt inpå 😀
Röken från eldning av surved är skadlig för lungorna pga bildning av polycykliska kolväten, PAH, som kan medföra en ökad risk för cancer. Bens(a)pyren (BaP) är en av de mest studerade PAH och klassas som cancerframkallande.
För övrigt har Kinaägda Markbygden 1 satts i konken då de har tecknat galna elavtal….. fått köpa in el för miljarder för att leva upp till sin “garanti av elleverans”.
Visar hur svårt det är att driva stora vindkraftparker.
Inte oväntat.
Affärsmodellen bygger på att man säljer en stor del av energiproduktionen på terminskontrakt med ursprungsgarantier och var lönsam i lågräntemiljö.
Det som hänt nu är att allt fler vindkraftsprojket stoppas pga kapitalkostnaderna blir för stora. Det gör att på sikt får vi ett stort problem med energiförsörjningen när vindkraftverken om något tiotal år börjar gå sönder.
Det kommer behövas statliga interventioner för att styra upp investeringarna på energimarknaden och EUs marknadsmodell kommer fallera.
Här har vi 30-talets stora problem.
Precis.
Om vi skall klara miljömålen kan vi inte låta marknaden styra elproduktionen och hoppas på det bästa. Vem vet det kanske kan funka, men vad gör vi om tjugo år om det inte fungerar.
Börjar gå sönder var det. Mellan Skurup o Ystad står några möllor som inte snurrat ett varv på många år.
Blir intressant att se vilken form livslängd kurvan får.
Fast i Skåne är väl landsdelens motto “ingen kraft till varje pris”
Så känns mer som att det är nån som blockerat nått än att det gått sönder och inte lagats.
Om en vindkraftpark har garanterat leverans/sålt på termin kommer de att bli tvungna att köpa in när det inte blåser, d v s när det är som dyrast.
Låter som en krock mellan ekonomisk modell man har skrivit sig fast i och vad en snurra egentligen kan producera/generera. Skulle avtal vara skrivna på annat sätt så vore de mer lönsamma.
Eller ett sätt att flytta vinster mellan billig, men osäker, produktion och stabil med dyr produktion.
Bra i teorin, men problemet är väl att det är förbaskat svårt att bedriva teminshandel utan att riskera smällar. Risken är att energibolagen blir “slipsbolag” där finansavdelningen blir viktigare än overall-gubbarna som faktiskt producerar.
Skatteverket säger upp 100 folkräknare.
Har de redan räknat klart?
Personnel
~315.620 +1330
wounded ~946.860
https://www.minusrus.com/en
Astronomiska förluster under gårdagen?
Vi stöd eldar med ved för att kapa dyra toppar, som till exempel vid en köldknäpp. Hur svårt kan det vara? Är det “för jobbigt” att köpa stock, klyva, torka….. ja, då blir det att kasta ut pengar på det istället för att lägga dem på sådant som höjer familjens livskvalité.
Det finns alltid lösningar, både bra och mindre bra men lösningar finns. Bekymret är att väldigt många är lata eller säger -“Det går inte.”
Det går……. Lös problemet. Ställ bara frågan: HUR kan jag lösa detta?
Jag brukar klyva ved själv med vedklyven, men kompisen J-J Binks har blivit pensionär och han tar hand om veden numera. En gång råkade han tappa en vedkubbe på stortån och han fick gå i sandaler hela sommaren pga sin svullna tå som inte fick plats i skon.
Intressant, på elbruk ligger kärnkraften på 100% i skrivande stund, vattenkraften kan väl släppa på lite till?
Vindkraften går mot noll, lysande. Dom brottas väl dessutom med skenande räntor och för låga priser just nu?
Vild gissning – får vi ett akut fel på någon reaktor drar priserna iväg i år igen.
Man får väl hoppas att ansökan om fjärrvärme godkänns nångång om inte alltför många år.
När jag läste blogginlägget förväntade jag mig en massa bla bla bla Mp bla bla S bla bla V bla bla bla.
Kan inte säga att jag blev besviken. Idag var det också en extra twist när ett helt galet påstående att eldning av olja och ved är att likställa vad det gäller koldioxidutsläpp poppar upp.
Ett annat exempel om du kör förbränningsmotor på biobränsle så släpps det ut lika mycket koldioxid som om du kör på fossilt bränsle. Eller typiskt lite mer. Fast det senare kan vi kanske örsumma.
Kan vara bra att ändå veta.
Skog har väl ungefär en cykel på 100 år. Så länge skogsarealen är konstant binder den ungefär samma mängd kol. Fossilt bundet kol återbinds inte alls i den takten som den frigörs. Det är skillnaden.
Exakt. Och vi har ungefär den virkesmängd vi har i skogen. Jag tror inte det går att påverka den så jättemycket. Vill vi punktvis öka koldioxininlagringen måste vi öka skogsarealen helt enkelt.
Fast det du säger stämmer inte alls. Se figur 1.8 i nedanstående länk.
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2023_webb.pdf
Om man kompenserar för ökad skogsareal och kraftig ökning av produktiv skogsareal blir inte kurvan så imponerande. Man kan ändra utfallet genom ingrepp, men den delen är ju i stort sett redan gjord.
Jag tittade efter uppgifter om skogsareal respektive areal över produktiv skogsmark, men hittade inte sådana. Likväl har virkesförrådet i skogen ungefär fördubblats sen 1925. Har svårt att tro, men vet förstås inte, att en större del av detta förklaras av förändringar i arealer. Sen är det förstås så att det finns gränser för hur mycket kol som kan lagras in i skog och mark. Jag antar att det är det du är inne på när du pratar om begränsningar relaterat till arealer. Jag har inte sådan kunskap så att jag kan avgöra om vi närmar oss en sån gräns.
Fast där kan man som nämnts ovan öka inlagring genom att ta ut biomassan och bygga in tillväxten i långlivade träprodukter. Detta är ju ett av skälen till att det pratas så mycket om att bygga i trä i dessa dagar. Istället för att elda upp tillväxten alltså.
Jo, det är förstås helt rimligt och vettigt att göra en åtskillnad mellan kol som redan finns i biosfären och fossilt kol. Eller med andra ord så bör vi absolut undvika att flytta fossilt kol till biosfären.
Fast detta innebär inte att det är ointressant hur vi hanterar det kol som redan finns i biosfären. Det är självklart mycket bättre om det är bundet i skog och mark (eller i byggnader) än som det förflyttas till atmosfären, genom förbränning (eller förmultning).
Ähhh, fridlys bävrarna och låt dom göra landet till en stor sumpskog. Då borde vi öka koldioxidbindningen ordentligt.
Eftersom en massa vägar och bostadsområden blir översvämmade så minskar vi utsläppen också. Med lite tur får vi tillbaks malariamyggor och landet lär stinka så illa att vi minskar invandringnen också:
Rädda våtmarkerna, ekofascisterna och dom som inte vill kallas bruna blir lika glada 🙂
…Någon gång när vintern börjat ta sitt strypgrepp om landet stiger elpriserna en period pga att man vill låta islägget i de stora reservarerna i norr ske så att isen blir stabil. Detta beror enligt SKN på att man drar ner på vattenkraftsproduktionen tills isen ligger. SKN skriver inget om detta på sin hemsida V46 (“Information från driften”) men däremot att vindprognosen är “modest”.
Reportaget i SR P1 för några dagar sedan angående (det stora?) behovet av elkraft inför allt som skall ske i den “gröna omställningen” jämfört med (de små?) investeringar som görs manar till eftertanke. Det skall bli intressant att se vad Tidölaget lyckas åstadkomma på energiområdet under de 4 år man nu har regeringsansvaret.
Pratade med en lokal mindre kraftproducent häromdagen. På en dryg månad förra vintern när priserna var som värst drog de in lika mycket på produktionen som de annars brukar få på ett helt år.
Men de trodde inte på i närheten av samma priser nu i vinter, naturgasläget i Europa är mycket stabilare vilket håller elpriserna nere på mer normala nivåer.
Här uppe i SE1 börjar också fasta elpriserna komma ner på vettiga nivåer igen. 3-årsavtal hittas nu för 79 öre. Är man känslig för höga kostnader vissa månader kan det nog vara lämpligt börja binda där, även om priserna under större delen av året oftast är betydligt lägre. Särskilt om man använder el för uppvärmning.
Årets julklapp är tydligen sällskapsspel. Måste ju finnas nästintill oändlig tillgång på begagnatmarknaden.
Hur många kamintimmar kommer årets julklappshandel motsvara?
Flera oroväckande tendenser de senaste dagarna: såväl billigare dollar som marginella minskningar av ökningstakten i diverse KPI-index (som INTE är lika med inflation).
Risken är att Riksbanken går tillbaka till sin extremduvaktiga linje och avstår från nästa räntehöjning, som verkligen är ett nödvändigt nästa steg mot en mer normal styrränta.
Om vi nu skall ha en styrränta, i stället för att låta priset på tillgången pengar bestämmas av aktörer på en fri marknad, så bör den sättas så högt att inte dåliga investeringar får finansiering och så lågt att inte vettiga investeringar går ofinansierade. Det är allt.
Bostadspriser, som för folkflertalet verkar vara det enda som styrräntan påverkar, är bara en sidoeffekt av ränteläget och i grunden ointressant. Om det blir billigt att ta lån, kommer priserna att dras upp, och vice versa; en följd av att Medelsvensson spenderar efter vad han får i månadspeng från arbetsgivaren.
En högre styrränta kommer med största sannolikhet alltid att påverka bostadspriserna nedåt, men so what? En bostad har man ju köpt för att bo i, eller hur? Om man köpt den på spekulation, så är det inte mer än rätt att likställa den med andra tillgångsplaceringar, exempelvis aktier.
Det är inte ett dugg mer synd om den som förlorarpengar i en bostadsaffär än i en aktieaffär; tvärtom har den förstnämnde personen valt att placera sitt kapital i något som är i grunden improduktivt,medan en aktieinvesterare har satsat på något som kan ge tillväxt.
Människan har eldat med ved i tusentals år och kommer fortsätta elda med ved i tusentals år till.
*petar in ett till vedträ i den över hundra år gamla Husqvarna-köksspisen