Soldatyrket är enligt SCB det sjätte lägst betalda yrket i Sverige, där man får en löneförhöjning om man byter jobb och börjar städa regementets lokaler istället. Nedan följer lönestrukturstatistiken för 2021 för Försvarsmaktens officerare, specialistofficerare och soldater enligt SCB, och man kan konstatera att det är fortsatta skillnader mellan kvinnor och män, även inom soldatyrket som borde ha standardiserade löner. Graf nedan.
De fem yrken som har lägre betalt än soldat i Försvarsmakten är marknadsundersökare och intervjuare (22 300:- SEK i medianlön år 2021), professionella idrottsutövare (22 800:-), övrig hemservicepersonal (22 800:-), bilrekonditionerare, fönsterputsare och övriga rengöringsarbetare (23 500:-) och slutligen bärplockare och plantörer (23 500:-). Soldatyrket har en medianlön på 23 600:- SEK i månaden, samma som kafé eller konditoribiträden, men lägre än städare på 24 700:- SEK i månaden. Man har rent av lägre än bönder (djuruppfödare och djurskötare, samt växtodlare) på samma lön som städare, och då är ändå bonde känt som ett av de lägst avlönade yrkena i landet.
Manliga soldater har 23 600:- SEK i månaden, medan kvinnor har 23 300:-. Förvisso är kvinnorna färre än männen i yrket, men man borde ändå ha samma lön enligt standardiserade löneavtal, men så är alltså inte fallet. Möjligt att åldersfördelningen är sådan att mängden kvinnor som soldater är ökande och därmed håller nere lönerna, men det är inte direkt okänt att kvinnor får lägre lön i mansdominerade yrken.
Dock är soldater generellt unga likt t ex kafébiträden och även begränsade i anställningstid så de kan aldrig få hög lön. Istället vill Försvarsmakten att man i så fall för vidare karriär utbildar sig till specialistofficer eller officer, vilket ger högre lön i karriären. Annars sparkas man numera ut efter 12 år i yrket.
Specialistofficerare har i median 35 600:- SEK i lön om de är män och 31 400:- SEK om de är kvinnor. Männen har alltså 14% högre lön, men detta kan dras upp av de högsta specialistofficersbefattningarna som regementsförvaltare, dit få kvinnor nått i karriären än så länge (någon alls?).
Officerare har som män 46 000:- SEK i medianlön och 41 200:- SEK för kvinnor.
Tionde percentilen, dvs de tio procent lägst avlönade officerarna, har 33 400:- SEK för män respektive 31 400:- för kvinnor, vilket pekar på ingångslönerna, som även de verkar lägre för kvinnor. Annars borde åtminstone ingångslönerna vara samma för bägge könen innan man börjat göra karriär.
Tionde percentilen för specialistofficerare är 26 400:- för män och endast 22 800:- för kvinnor, vilket är en rejäl skillnad på 16%. För soldater är dock tionde percentilen nästan samma för kvinnor och män och ligger på 20 600:- respektive 20 500:-. En minimal skillnad, som dock inte borde finnas.
För samtliga med lön i Sverige var medianlönen 2021 34 500:- SEK för män och 32 000:- SEK för kvinnor. I den statliga sektorn, dit Försvarsmakten räknas, var medianlönen för män 39 100:- SEK och för kvinnor 36 700:-.
Graf över fördelningen samtliga, samtliga statlig sektor, samt officerare, specialistofficerare och soldater nedan.
Nu går det som sagt inte få fram statistik på antal år i yrket eller ålder, vilket kan vara delförklaringar till löneskillnaderna kvinnor och män, utan det är nog en övning som lämnas åt Officersförbundet att fördjupa sig i. Särskilt de lägsta lönerna nere på tionde percentilen borde vara mer samma för kvinnor och män, då antalet år i yrket inte spelat in som nyanställd.
Däremot är det helt klart så att soldatyrket behöver högre löner, då man trots allt är redo att gå i döden för oss andras frihet och vår demokrati. Att återinfört värnpliktsutbildningen kommer inte runt att soldatlönerna är bland de lägsta lönerna i Sverige.
26 kommentarer
Jag jobbar inte själv inom FM. Men jag har bekanta som gör det så jag har ju fått höra en del om hur det går till.
Den låga lönebilden verkar orsaka ett stort personalflöde. Det är en stor kostnad att hela tiden behöva lära upp nya.
Suboptimering.
Vi har ju bla sett konsekvenserna av att piloternas pensionsavtal sagts upp ensidigt av FM.
Nu är det ju inte lågbetalda yrken e men hur man tänker när kostnaderna för dessa avtal är en liten del av av vad utbildningen av en pilot kostar att hålla i form och just flyg är kritiskt i svenskt försvar undrar jag hur man prioriterar.
Med brasklappen att jag som läser om detta i media naturligtvis inte har hela bilden.
Jag gjorde GMU+FSU 2015/2016 (som “åldring”) och sen lite GSS/T efter det. Saknar det otroligt mycket, så här i efterhand borde jag verkligen ha stannat längre och inte låtit det civila mörkret ta mig.
Som anställd soldat på den tiden (FSUn + GSS/Tn då även fast det aldrig blev några månadslöner på den senare) var ju grundlönen rätt låg men med alla övningsdygnen och andra tillägg som man fick har jag ändå för mig att man en riktigt bra månad kunde få ut upp mot 30 000 efter skatt (typ vinterutbildningen med en massa traktamenten och övningsdygn), de flesta månader var ju dock betydligt mer knapra. Lyckades dock spara ihop en hyfsad klump på den tiden eftersom man levde billigt (och nyttigt!). Men jag är ganska säker på att de försämrade ersättningen för övningsdygnen efter att jag slutat.
Den största förmånen var dock att man som soldat bara behövde öppna mailen typ en enda gång under alla månader och det var i samband med att man aktiverade sitt personalkort.
Jag har verkligen bara gott att säga om firman och inte minst om personalen (både medsoldater och befäl) och då särskilt efter GMUn när alla rötäggen hade slutat eller blivit avskilda (det fanns kanske 3-4 sådana i vår pluton) och befälen kunde släppa lite på det barska. HR-frågor hanterades generellt väldigt professionellt och med stor empati och det var aldrig tal om något sånt som dyker upp i media ibland.
Kan tänka mig att yrkesförsvaret innebar en mer mogen organisation, under GMUn bestod rekrytunderlaget i vår pluton kanske till 50% av 19-åringar, 25% av 22-åringar, 15% av typ 25-åringar och 10% av 30+ och vi lärde oss mycket av varandra.
FM är en slags Arbetsförmedling som utbildar och fostrar unga till att bli attraktiva på arbetsmarknaden.
Dvs, FM bekostar utbildning av personal åt civil marknad och får behålla få åt sig själva.
Så fort ungdomarna har fått behörigheter som tex truckkort eller körkort, ledarskapsutbildning mm kan de få bättre betalt arbete på den civila marknaden.
Kan som jämförelse säga att som civilanställd har det nästan varit omöjligt att få vissa utbildningar.
(pga av att FMLOG har varit försvarsmaktens egen budgetregulator, och hittat på egna regler)
Jag har kört truck sedan 2004 utan truckkort och fick truckkort förra året.
Varje år är det medarbetarsamtal och samma utbildningar efterfrågas av oss år efter år utan gensvar.
Nästan ingen har förarbevis på mer än personbil, men det är vi som lagar alla fordon och kör dem dagligen.
Soldater saltar man med utbildningar och behörigheter sedan går de ut genom grindarna och steker hamburgare strax efter.
Mycket tänkvärt. Jag kan se en vits i att göra så med stridande personal beroende på hur försvaret är uppbyggt. Men civilanställda måste man ju försöka vårda och behålla. Sen verkar löneklyftan könsledes vara knepig att knäcka. Den finns kvar, och det beror inte på att ingen försökt få bort den. Det borde vara lättare att utjämna klyftor i offentliga eller halv-offentliga organisationer än i privata dito, då där finns utrymme för andra mål än “maximera vinsten” för reglerna kring lönebildningen. Klart kan privata organisationer också göra ansatser, men man kan bara förvänta sig att de följer lagen och att de försöker tjäna så mycket pengar som möjligt. Lagstiftning är alltså en väg, men är den framkomlig? Fastnar det inte alltid på svårigheterna med att göra en rättvis jämförelse, framförallt en jämförelse som en dom skall kunna vila på? Ett annat sätt är att någon kommer på ett sätt att visa på finansiella fördelar med att utjämna lönerna mellan könen. Då går det nämligen fortare för näringslivet att ändra sig.
Hur fungerar det med boende och mat? Är det skattepliktig förmån att sova i logementen och äta kronans ärtsoppa? Är det inte det så är så klart den effektiva lönen betydligt högre.
Baserat på erfarenheter anno 2016:
De värnpliktiga får ju inte lön i den bemärkelsen och är nog inte de som avses i statistiken ovan, utan det är de som fullgjort värnplikten och sedan tagit anställning som GSS.
Värnpliktiga får nog gratis kost och logi medan GSS fick betala för maten i matsalen eller ha matlåda med sig. GSS bodde i ”riktig” lägenhet utanför regementet och betalade marknadsmässig hyra, i undantagsfall kunde man som GSS bo kvar på logement men det uppmuntrades inte och då kostade det typ 500 kr i månaden.
För anställda gäller följande. Kost och logi ingår skattefritt under FM-dygn (tjänstgöring dygnet runt).
Övriga arbetsdagar (när man får åka hem) står man för mat och husrum själv.
Skulle det bjudas på ärtsoppa och säng i logement under dessa dagar så förmånsbeskattas man som att man fick restaurangmat och hotellnatt.
Hur ofta förekommer FM-dygn? Ger det också vanlig övertid?
Gjorde ett konto enbart för att säga att efter mina 8 år i firman så är ersättningarna och tilläggen i försvarsmakten sjukt undermåliga.
Om du har en lön på 23.000kr så förlorar du pengar på ditt FM-dygn. Då är ledigheten det dygnet genererar inräknat. Så när du står post ute i regnet 03-04 så tjänar du mindre än när du går runt på kasern.
FM-dygn, för att svara på din fråga, förekommer alltmer sällan sedan vi införde värnplikten igen. I alla fall mitt regemente, jag kan inte svara för de andra.
Mitt regemente vägrade även att nyttja flex och övertid utan körde stenhårt på “kungen ger och kungen tar” så du kunde direkt säga hejdå till extra pengar om man behövde jobba över. Man kunde minsann gå hem lite tidigare någon annan dag.
Gjorde ett konto enbart för att säga att efter mina 8 år i firman så är ersättningarna och tilläggen i försvarsmakten sjukt undermåliga.
Om du har en lön på 23.000kr så förlorar du pengar på ditt FM-dygn. Då är ledigheten det dygnet genererar inräknat. Så när du står post ute i regnet 03-04 så tjänar du mindre än när du går runt på kasern.
FM-dygn, för att svara på din fråga, förekommer alltmer sällan sedan vi införde värnplikten igen. I alla fall mitt regemente, jag kan inte svara för de andra.
Mitt regemente vägrade även att nyttja flex och övertid utan körde stenhårt på “kungen ger och kungen tar” så du kunde direkt säga hejdå till extra pengar om man behövde jobba över. Man kunde minsann gå hem lite tidigare någon annan dag.
Det finns en enkel regel, ta hand om din personal så gör de det som behövs. Gör det inte så har du ingen personal. Allt är dock inte pengar, villkor och förmåner kan med lätthet ses över och släpp ängslan över hur detta kan tolkas av andra delar i samhället, är någon redo att ge sitt liv för demokratin, då är jag beredd att betala för dem och jag förväntar mig att samhället tar de fulla ansvaret om de stupar eller skadas.
Ingångslönen är densamma för män och kvinnor för specialister på det förband jag befinner mig på.
Det som kan skilja sig kan vara antal tidigare år som man har jobbat, om man har xtra tillägg såsom mekaniker, mtrl ansvar, företrädare, m.m.
Tänker som du, att det oftast finns en naturlig förklaring. Ett snitt på 300 kr mindre i månadslön är ju försvinnande lite pengar. Bland män finns det ju också en större andel ambitiösa nördar och maniskt arbetande personer än bland kvinnor. Det borde väl påverka snittlönen? – iaf om individuell lönesättning tillämpas.
Med dagens pensionssystem bör man ju inte jobba särskilt länge med låg lön. Där borde man kunna hitta på en specialare för dom som jobbar inom försvaret. Kanske att man retroaktivt får pensionsinbetalning för hela sin tjänstgöringstid enligt den lön man har den dag man slutar.
Pension är väldigt förmånlig för statlig anställda ändå om man jämför med kommunalanställda eller de flesta privat anställda, så det är inte helt dåligt med det även nu.
En reflektion då/nu.
.
Some reservare från slutet av 80-talet och ca 20 år fram innan jag försvann ur rullorna var jag väldigt nöjd med den ersättning vi fick per tjänstgöringsdygn då (och speciellt om det var övningsdygn där man var ute i terränglådan). Som student var det som att skära guld med täljkniv, speciellt om man kunde får ett par månader i streck på sommaren för att jobba med på grundutbildningen av värnpliktiga. På slutet av 80-talet hade FM gott om pengar till en massa övningsdygn, kurser, mtrl och en period var jag inne på så många SÖBar och annat jobb att vissa av mina stamanställda kollegor trodde att jag också var stamanställd och alltid undrade var jag egentligen var stationerad (när jag i verkligheten var student och pluggade).
.
Den enda svårigheten vi hade var att fylla i tjänstgöringskorten där vi, trots lång akademisk utbildning, alltid behövde ta hjälp av adjutanten för att lyckas (!) Utan att jag gräver fram ev. kvarvarande papper på vinden kommer jag inte exakt ihåg ersättningen men omräknat till månadslön borde ha varit minst dubbla (eller mer) den nuvarande soldatlönen oaktat inflation. Så visst var det bra då! Dock vill jag minnas att skatteverket hade någon idé om att vi skulle förmånsbeskattas för “fria måltider” ute i det gröna under övningsdygn men vad jag minns blev det aldrig något av det (åtminstone aldrig något som jag redovisade)
Statligt (och kommunalt) anställda har en högre anställningstrygghet än de som arbetar i privat sektor. Det har ett värde som inte ska glömmas när man jämför löner mellan branscher.
För länge sendan brukade det sägas att statens kaka är liten men säker, men hur bra stämmer det numera när man jämför med privata anställningar? LAS bör ha ändrat balansen en del.
sendan -> sedan
En närstående är soldat. Började för ett år sedan drygt. Hade 20 000 prick i ingångslön. Fick 700 i årets löneförhöjning. Heltid, 20 700/månaden. Han brinner för sitt jobb. Förmåner? Litet bidrag till träningsskor varje år , typ en femhundring
Har inte soldaterna tarifflön baserad på grad + år i positionen likt vi hade det på sjön där tydlig hierarki och certifikat plus tid i yrket är grunden för allt? Borde vara det enklaste även för FM då tarifferna således ger 100% jämställd lön.
Jämför du dock en nyanställd basse med en solat som har jobbat i 12 år och kanske fått kompetenstillägg på vägen blir ju bilden skev vilket är vad jag tror du gjort i din jämförelse.
Är lönerna olika med allt annat lika är det ju anmärkningsvärt.
Det finns ju flera sätt som olikheter kan uppkomma även med tarifflöner. Dels är det ju om antal år i yrket varierar så att det är högre andel män i grupper med fler år i yrket. Dels är det – om sådana finns – skillnader i karriärutvecklingen. Kompetenstilläggen, hur dyker de upp? Om det är frivillig vidareutbildning, väljer kvinnor den utbildningen i lika hög grad som män? Om inte, varför? Om kvinnor rent av skulle känna sig motarbetade och därför avstå, skulle det ju vara riktigt illa.
Om å andra sidan alla utbildningar är obligatoriska och alla får exakt samma utveckling automatiskt, så borde det inte finnas några karriärrelaterade löneskillnader alls, och då får vi hoppas att skillnaderna beror på olika könsfördelning mellan nya soldater och erfarnare soldater (vilket också kan vara intressant att studera, varför i så fall det finns en skillnad där).
Det skulle kännas mera relevant att studera hur militära karriärer skiljer sig åt (om de gör det), och om de skiljer sig åt gräva i orsakerna, än att bara ta en grov lönestatistik. En klassiker annars är ojämnt fördelad föräldraledighet som gör att kvinnor med samma antal år sedan de började har färre antal år erfarenhet/vidareutbildningar och därmed lägre lön.
Vilka kategorier ingår i underlaget? Alla eller endast stamanställda? Reservare hänger generellt inte med i lönestegen utan kan mkt väl ligga en bra bit under, allt beroende på hur väl de behandlas av sitt förband.
.
Samma torde gälla T-anställda soldater.
Tycker detta är en viktig artikel, men utifrån min erfarenhet av FM som GSS och SO 2015-> så skiljer I-lönerna inte mellan personal av som jobbat lika länge inom samma skrå. (“Kullare” följer väldigt lika på samma arb-plats)
Risken är att vi har lite av den klassiska fördelningen mellan män/kvinnor där de mera tekniska överrepresenteras av män medans tex sjukvård har större andel kvinnor.
Ett exempel är flygunderhåll, lönen där är generellt högre än många andra befattningar och överrepresenterade av män.
Börjar vi räkna in FM-dygn, beredskap, övertid, jour (vilket för mig är en rejäl höjning – I på ca 28, snitt i år ca 36 innan skatt) och inte ser över vilka delar av FM som har dessa och vilka som jobbar där, är det risk att vi drar fel slutsatser.
Självklart finns stora problem med FM’s löner, personalpolitik generellt. Nyanställda med högre löner där det dröjer innan äldre justeras (Gäller både GSS och SO, säkert OF med)
Förare med samma ingångslön sen 99 eller när det nu va.
Tidigare erfarenhet inte belönas när man byter anställningsform etc.
Vi ska ha individuell lönesättning, sen hur det fungerar i verkligheten är en annan femma.