UPPDATERAS: Ytterligare en rysk flygbasort på ockuperade Krym har bombats

Hej bloggläsare och ni som kommenterar.

jag skrev igår mitt första kommentar på en annan artikel angående fog of war och tänkte även skriva en kommentar på dessa huvudartiklar om den ryska invasionen av Ukraina.

Vi har alla samlats här på bloggen (jag har nästan dagligen läst den och kommentarerna sedan en bit i mars) pga fog of war och dålig rapportering i svensk- och internationell media.

Vi är många som har fog of war inom de flesta delar som berör ett krig. Under en period var de artilleristerna som dominerade när de fick förklara hur man använder artilleri. Lite tidigare var det ingenjörerna som en kort period dominerade när occuperade kärnkraftsverk och kärnvapen var mer närvarande.

Tydligast har det dock varit fog of war på helt andra sätt som kommit att dominera bland kommentarerna. Optimisterna vs pessimisterna, realisterna vs inväntande av bekräftelser.

Fog of war är ständigt närvarande i ett krig. Vad är sant, vad är inte sant. NÄR var det sant och när det INTE längre sant. Bara för at en by för 10 timmar sedan tillhörde ena sidan så kan den nu ha skiftat sida. Bloggaren Wilderäng tycker jag gör ett mycket bra jobb med att hela tiden försöka språkligt förklara och bygga enkla fraser som lätt går att upprepa samtidigt som det beskriver det faktiska skeendet. T.ex. fronten för sig fram och tilbaka. Jag tycker många som läser och kommenterar är lite oprecis i både läsande och i sina kommentarer. Vad som kan varit sant när en kommentar skrevs 5 timmar tidigare behöver inte längre vara sant. Vad som var ett rykte för 5 timmar sedan kan både hunnit dementeras av ena sidan för att och sedan fullt ut slutgiltigt bekräftas, allt inom loppet av dessa 5 timmar. En illustration är nattens bombning av en transformatorstation. I takt med att informatom framkom och observationer via google maps så blev det tydligt att det kan varit några kraftigare ledningar till att det plötsligen var upp till 7 större elledningar som möttes i denna knutpunkt. En form av organisk framväxt av ett kollektivt medvetande med crowdsourad informationsinsamling och informationsdelning. Det är exakt detta som gör Wilderängs kurerande av information och hantering av kommentarer och källor som gör bloggen, enligt mig, helt överlägsen som inhämtning av information på svenska. Vi är många som är ivriga om att Ukraina snart ska vinna (helst igår) och att Ryssland ska åka hem. Lagom mycket med sloken svans så att de vet att de inte ska ge sig på Ukraina (eller andra grannälnder) igen men inte så att det ryska samhället falleri hop som under ww1 med de konsekvenserna som det medförde. Vi vet att fog of war i Ryssland är stor eftersom det endast är propaganda i de officiella kanalerna. Vi kan inte bedömar hur snacket går grannar imellan i de regioner där t.ex. reservister mobiliseras. Vi vet int hur snacket går bland de som lämnade Krym efter attacken på flygbasen inför alla åskådarna på stranden, men vad vi vet är att bland åskådarna på stranden så minskade deras fog of war då de med egna ögon blev påminda om något mer än vad den ryska propagandan berättar för dem.

Det är denna fog of war som vi (läsare/ ni som kommenterar) är här för att minska, lindra eller hantera stressen som kommer. På samma sätt konfronteras vi också med att vi har fog of war inom andra områden. Vissa jobba som utvecklare/ingenjörer av tekniska prylar och kan avgöra om en raket är billig eller dyr. Andra är MÖP-individer, kanske till yrket men oftast är det ett specialintresse och kan avgöra vilken typ av pansarfordon som blev träffat. Vi har därmed ingen aning om vilka andra specialintressen respektive läsare eller de som kommenterar har. Många inleder med “jag är ingen MÖP” när de vill förklara sin ofta rationella förklaring med tillhörande resonemnag för en viss tolkning. Det har växt fram en ömsesidigt förtroende för varandra kunskaper eller brist på kunskaper inom området kriget Ukraina. Det påpekas ofta flitigt om vad som är “bekräftat” och vad som inte ännu är bekräftat. En form av självrättelse, för det finns ett gemensamt mål och intresse. Att Ryssland helt enkelt förlorar och åker hem.

Fog of war när det kommer till alla andra närbesläktade områden växer däremot från lokal dimma till totalt mörker. Tysklands ofta senfärdiga sätt att vilja skicka eller godkänna krigsmatriel till Ukraina är en sådan total dimma där vi alla har mer eller mindre ett gemensamt intresse. Mer vapen till Ukraina innebär att situationen blir bättre.

När det kommer till nationell politik, EU-politik, NATO eller USAs politik finns det inga sådana gemensamma intressen, än mindre intresse av att förstå hur motparten tänker eller reagerar. En vän till mig som följer Turkiets inrikes/utrikes politik ställde omedelbart frågan om Turkiet skulle godkänna vår NATO-ansökan. Min fog of war var inte bara en dimma. Det var ett totalt mörker. Efter nåra veckor så klarnade lite för mig medan nu sitter man där och ställer frågan vaför politikerna åter igen visade sig varit naiva.

För egen del pratade jag efter USA-valet 2020 att det kommer inte bli roligt att vara Ukraina och det är stor risk för eskalering av “på östfronten intet nytt” stilleståndet som då funnits mer eller mindre sedan 2014. Försöker hålla mina föräldrar lite ajour med vad som kan tänkas ske geopolitiskt och de tittade förvånat på mig och undrade om jag var klok i huvudet. Men om någon frågat mig 31/1 om Ryssland skulle anfalla hela Ukraina så hade jag likväl skrattat, så grov felbedömning gjorde jag. Däremot förväntade jag mig någon form av upptrapping längs stilleståndslinjen mot separatiserna. För de som följde 1:a och 2:a Tjetejenienkriget så var min initiala reaktion att det blir Grozny 2.0 av Ukraina. Civila har ingen betydelse, de är redan “förlorade” och det enda som räknas är att avancera och hålla tagen mark. Åter igen var de total fog of war och Ryssland försökte sig på manöverkrigföring med utdragna underhållslinjer. När Kharkiv, Sumy och Chernihiv höll för anfallen så tog det runt en vecka innan Ryssland så bara “körde förbi” i sin iver att rusa mot Kiyv. Snabbt framspolat i händelseförloppet. Nu är det Grozny 2.0 á la Ukraina som gäller för Ryssland. Som att Ryssland gick utanför sin egna komfortzon, hamnade i egen militär fog of war där förmåga inte matchade vald strategi, innan så Ryssland minskade sin fog of war genom att återvända till Grozny 2.0. (Jag kallar det 2.0 eftersom Grozny 1.0, dvs 1:a Tjetjenienkriget inte gick Moskvas väg).

Fog of war, detta är min huvudpoäng och anledningen till att jag skriver detta inlägg.

Hur vi som olika individer hanterar denna dimma. Istället för att kritisera de som kommenterar kommer jag välja att lyfta fram mina två främsta exempel på verkliga hjältar bland alla ni som skriver fantastiska kommentarer.

Ledsen Tant.

För mig är du skälen och mänskligheten. Du har ett så fint sätt att hantera din fog of war. Din utgångspunkt verkar helt och hållit varit att krig är förkastligt, men istället för att bara säga detta så försöker du istället använda humor, känslor och medmänskligt beteende för att lindra och hantera krigets faser. Du har inga problem med att andra kan mer än dig. Du har inga problem med att andra är snabbare på att kommentera. Det finns ingen prestige i dina inlägg, dina kommentarer. Det finns ingen arrogans mot de som har fel eller mot de som har rätt. Ibland skriver någon något mindre lämpligt och det känns inte som att du klandrar någon för detta. Det är som att förlåtelse ligger nära till hand för dig när motparten erkänner fel eller uppvisar ånger. Du uppvisar förståelse för att ibland så är någon lite för snabb med att dela en länk/nyhet när det i slutändan kanske inte var så lämpligt. Du förstår också att ibland delar du själv något för snabbt eller för okritiskt. Du har ett mycket stort hjärta, medkänsla och genunint goda avsikter med dina kommentarer. Du försöker alltid tolka andra välvilligt, även om då såklart säger ifrån när du tycker någon fallar utanför “fair” kritik. Utan dina kommentarer hade jag inte orkat sitta här i flera månader och läsa. Du hanterar din personliga fog of war på ett exemplariskt sätt.

Johan No1.

Du har en annan typ av fog of war. Du har en viss optimsim bias, men som i mina ögon ofta feltolkas av många som kommenterar dig även om du blivit mycket bättre på att de sista månaderna påpeka detta. Du målar upp scenario som du på ett eller annat sätt tro/hoppas ska inträffa. Då du uppenbart sedan tidigare har en viss djupare förståelse för hur militära operationer och krig fungerar så blir många av dina inlägg till fog of war för övriga läsare. Det är just detta som gör dina inlägg så läsvärda. Det finns mycket dold kunskap som inte framgår. Du har många gånger beskrivit olika scenario t.ex. vid Kerson fronten. Men manuvrering och krigföring med ett visst antal soldater tar tid. Inte sällan händer saker i krig först långamt, mycket långsamt och så avslutar det med plötsligt. Scenario som du målar upp kan handla om veckor medan många läsare har tolkat dem som dagar eller ibland timmar. Detta är en form av fog of war för läsaren. De som har kunskaper att utifrån scenariot avläsa hur utsträckt det är i tid, verkar läsa dina inlägg med stor behållning medan många som missar den form av dold underliggande kunskap i dina texter lätt uppfattar dig som överoptimistik och på gränen till orealistisk. Över tid har du mer och mer kommit att försöka flika in över vilka tidsperspektiv du ser de olika scenariona för att underlätta för läsare utan erfoderliga kunskaper att förstå dina inlägg. Du försöker skingra dimman genom att intrapolera fram möjliga vägar från punkt A (i tid och rum) till punkt B (där både tid eller rum förändrats oberoende av varandra). Istället för att sitta och lyssna på andra analyser så gör du, likt Wilderäng, egna (vilket vi nog alla själva gör) men du skriver ned och delar dina med resten av värlen (vilket vi flesta andra inte brukar göra). När någon gjort detta 10 eller 100 gånger så uppstår möjligheten till en feedbackloop. En själv kan se sina tankar vid punkt A och bedöma det verkliga utfallet punkt B vid ett senare tillfälle. Det är denna feedbackloop, som du även själv verkar använda dig av, som gör att dina scenario kittlar med lite nyfiken spänning. Optimism är absolut en viktig komponent, men för mig upplever jag sällan dina scenario som orealistiska, om än kanske lite väl fokus på kort tidsperspektiv, vilket du själv också själv påpekat så många gånger. Jag finner det också väldigt intressant att du blandar strategika analyser med taktiska analyser, vilket såklart även det ökar fog of war för oss som läser dem, även om jag tror att blad er som kommenterar så är förståelsen för skillnaden mellan strategi och taktik klart över vad som återfinns i samhället i stort. Hur du interpolerar upp möljig scenario är ett exemplariskt sätt att hantera den fog of war som kommer ut från ett krig, och jag är mycket tacksam att du delar med dig av dina interpolationer.

Jag vill avsluta med att göra en liten lista utanför Rysslans olagliga invasion av Ukraina på olika områden där det uppbart är stor fog of war bland läsarna.

Energiwende.
Tysklands energiprojekt har i varje fall sedan mitten av 00-talet haft kritiker som pratat om vad vi i Sverige kallar försiktighetsprincpen. Intermittent energi kräver reservkraft och gaskraft är den som skalbart bäst kan hantera intermittent kraftproduktion. Många har påtalat om riskerna med att göra sig beroende av rysk gas. Tidslinjerna för när beslut fattades och inte fattades borde inte vara en diskussionsfråga utan något ni som vill kommentera i ämnet först slår upp och sedan rättar er efter. Vad vi idag definitivt vet är att Tysklands elnät idag exporterar el till Beneluxländerna via kabeln till Norge när det blåser mycket. De insatta vet att Tyskland har byggt runt 15-20% av det elnät deras intermittenta elproduktion skulle behövt för över 10 år sedan. Grannländerna har i över ett decennium gnällt på Tysklands el-politik.

Mitt inlägg på en energisida igår handlade om fog of war inom svensk el-produktion. Det enda jag kommer nämna här är att redan 2005 när B2 lades ned så varnade SvK för dagens oblanser i elnätet mellan produktion och efterfrågan. Det var alltså före indelningarna i elhandelsområden. Det är alltså inga nya förutsättningar för branschen. Att politikerna ignorerat denna allmänna branschkunskap i över 15 år borde alla vid detta laget förstå med både vintern och sommarens priser i färskt minne. Det tar över 10 år att bygga elledningar, inte sällan sker denna utbyggnad etappvis. Nog om detta.

USAs politik av att vara och inte vara. Det är mycket stor fog of war inom detta område, både i USA men särskilt på internet och i Sverige. Representanthuset och Senaten kan få rösta på politiska förslag som ibland ä 1000-tals sidor som de bara har “timmar” på sig från det att slutgiltiga förslaget kommit tills det att omröstningen ska ske. Vi såg i våras för första gången i historien för hur högsta domstolens intern utkast läckte till massmedia i en kontroversiell omröstning. Både amerikansk, men särskilt svensk, media beskrev det som abort blir förbjudet medan vad som hände var att frågan om abort återfördes till respektive delstater. Runt 20-talet delstater lutar tydligt mot resktriktivare abortlagar medan strax under 10 har redan tagit bort alla restriktioner på abort. Numera ser man i svensk massmedia att det talas om att diskussionen om abort återförsts till beslut för respektive delstat, men det tog rätt lång tid innan massmedias fog of war försvann med något som är så enkelt att faktamässigt kolla upp. Fog of war är helt enkelt att journalister/nyhetsförmedlare är intresserade av ett visst narrativ eller budskap. Det handlar inte om att deskriptivt beskriva vad som händer (nyhetsförmedling). Det är denna deskriptiva nyhetsförmedling vi samlas på denna blogg och kommentarsfält för att få skingrat från Rysslands invasionen av Ukraina. Jag kan tycka att fler läsare och bland de som kommenterar borde inser att samma fog of war som finns från Ukraina finns inom alla politiska områden hos massmedia. Det finns bland oss själva hela tiden.

Det är där jag tycker Johan No1s modell att beskriva möljiga scenario där han tydligt försöker interpolera fram möljiga väga från punkt A till punkt B är strålande. Detta kräver en uppsättning av antaganden (dvs en gemensam förankring av var punkt A befiner sig och både den som skriver och vis som läser) och kunskap om vilka väger som skulla kunna tänkas vara möjliga att vandra, sedan kryddat med en viss optimisitk bias.

Alternativet är Ledsens tant där medmäsklighet, total acceptans över egna fog of war när det gäller kunskap och förmåga att måla up polika scenario och istället ställa frågor och försöka fylla ut den okända vägen från punkt A till B med så mycket medmänsklighet, frågor och egna små roliga länkar för att göra det plågsamma kriget på något sätt uthärdligt. Att hålla dig till ämnet och fokukusera på att minska din egna fog of war ditt egna hjältemässiga sätt.

Slava Ukraini!
Ps. Har tyvärr rätt många typo och stavfel i kommentaren, men jag hoppas ni kan ha överseende med det och fokusera på fog of war budskapet och inte märka ord. Ds.