Trots att det ekonomiska försvaret likt civilförsvaret helt lagts ner under den strategiska blackouten sÄ har faktiskt Sverige kvar beredskaplager av fossila brÀnslen. Dessa hÄlls i privat regi och disponeras under diktat frÄn IEA för internationell avlastning i hÀndelse av försörjningskris.
Beredskapslagren inom IEA:s medlemslÀnder, dvs OECD-lÀnderna, skall omfatta 90 dagars nettoimport. Man skall klara ett totalt stopp i OECD:s nettoimport i 90 dagar, eller t ex ett 50%-igt stopp i 180 dagar om exempelvis Iran fÄr tuppjuck och slutar hota om att spÀrra av Hormuzsundet och istÀllet gÄr till handling.
Cistern hos fd Shell, numera St1
Taget frÄn stillastÄende bil i bilkö jag inte foto ifrÄn en bil i rörelse. |
För Sveriges del löses det hela genom att större marknadsaktörer Àr Älagda att ha 90 dagars buffert i sina brÀnsledepÄer. Dessa brÀnsledepÄer hittar man i anslutning till raffinaderierna och Àven utspritt i landet. Det handlar alltsÄ om fÀrdigraffinerat brÀnsle och inte om rÄolja, vilket förstÄs Àr bra.
Senast denna beredskapsreserv togs i bruk var efter stormarna Rita och Katrina, dÄ Sverige exporterade bensin ur beredskapslagren till USA eftersom stora delar av USA:s raffinaderikapacitet hade slagits ut.
Energimyndigheten skriver lite om lagringsskyldigheten pÄ sin hemsida. DÀr hittar man ocksÄ en lista över vilka juridiska personer som Àr Älagda att ha drivmedelslager. Dessa Àr Försvarets materielverk som skall lagra bensin och diesel; Bilia (!) med bensin och diesel; EFO, Huda Trading, Aspen, OKQ8, Preem, Qstar, DinX, Statoil, Swea Energi och Svenska oljebolaget. Alla med nÄgon kombination av bensin, diesel och fulolja eller kol/koks (=annat).
Ăven industriförbrukare kan vara Ă„lagda att ha 90 dagars lag, vilket frĂ€mst verkar gĂ€lla de som har fossila kraftverk eller reservkraftverk som kör pĂ„ olja. HĂ€r hittar man enbart diesel och fulolja eller kol/koks.
Vad som Àr utmÀrkande Àr att ingen aktör Àr Älagd att lagra flygfotogen, inte ens Försvarsmakten.
Förhoppningsvis finns det flygfotogen lagrat pÄ annat hÄll inom OECD-lÀnderna, annars kan alltsÄ en politisk oljekris snabbt slÄ mot flyget. Skulle det handla om en kris som gör att Sverige skulle isoleras i nÄgon form, t ex ofred, sÄ skulle det svenska flyget bli stÄende pÄ marken inom nÄgra dagar. Sedan kan det förstÄs finnas problem med att lagra flygfotogen, vilket ocksÄ Àr en förklaring.
BrÀnsledepÄerna anvÀnds som mellanlagring runt om i landet, sÄ nÀr exempelvis en mack i Norrland fÄr pÄfyllning har brÀnslet redan legat i lager i tre mÄnader. Viktigt att tÀnka pÄ för den som har eget drivmedelslager, dvs att brÀnslet Àr inte helt fÀrskt vid leverans. En del av det ekonomiska försvarets gamla bergrum för oljelagring finns fortfarande kvar och Àr fungerande, sÄ Àr företagens drivmedelsdepÄer generellt cisterner ovan mark.
Ăven om en blockering av Hormuzsundet (som jag inte tror kommer ske och oavsett inte lyckas, debattartikel hos SVT) skulle ske sĂ„ kan OECD-lĂ€nderna alltsĂ„ klara sig i Ă„tminstone ett halvĂ„r. Dock med betydligt högre drivmedelspriser, vilket pĂ„ sĂ€tt och vis Ă€r bra eftersom det driver pĂ„ en omstĂ€llning mot minskat oljeberoende.
PÄ tal om Energimyndigheten sÄ skall man ha i minne att denna myndighet kategoriskt och officellt förnekar peak oils existens och förlitar sig helt pÄ allt IEA dikterar officiellt [2006, repliker]. Fossila brÀnslen Àr för Energimyndigheten förnyelsebara och rÀcker för evigt. Det Àr inget som har Àndrats de senaste Ären. Myndigheten har ett stort skuld i att propagera upp denna Äsikt till regering, riksdag och departement.
För övrigt hÄller ett av Storbritanniens största raffinaderier pÄ att gÄ i konkurs (The Independent). I takt med att oljeutvinningen kommer minska globalt sÄ kommer vi fÄ se en allt större överetablering av raffinaderikapacitet. De effektivaste och modernaste bör dock överleva lÀngst, t ex svenska Preemraff, men vi lÀr fÄ se mÄnga fler konkurser och nedlÀggningar det kommande decenniet. Hur finska St1 tÀnkte nÀr de tog över Shells raffinaderi i Göteborg, som sÀgs ha minst sagt eftersatt modernisering, lÄter jag vara osagt. Antagligen tÀnkte de inte alls.
32 kommentarer
Man undrar ju vad de Älagda företagen fÄr och tar betalt för att hÄlla dessa lager med drivmedel Ät oss medborgare.
OskÀligt mycket ? Hur har upphandlingen gÄtt till ?
Kan ha fel hÀr, men jag tror staten pekar med hela handen med lagstöd och kostnaden tas ut av konsumenterna i form av högre priser. Det inkluderar Àven de som inte har bil, eftersom alla Àr beroende av fossila transporter (om inte annat av varor) i dagens samhÀlle.
Staten pekar med hela handen. Inför du nÄgon av de lagringsskyldiga produkterna (syns i tullstatistiken) sÄ blir du lagringsskyldig per automatik. Eller sÄ driver du raff eller vidaresÀljer tillrÀckligt stora volymer och det har de ju ocksÄ koll pÄ. Kostnaden för det försÀmrade varuflödet betalar slutkonsumenten.
Flygfotogen = Diesel (i stort sett)
Ăh. Nej. Och inte i Energimyndighetens tabeller som innehĂ„ller specifikt tvĂ„ kolumner för fotogen – flygfotogen och annan fotogen.
Ăh, Jo!
Diesel och flygfotogen Ă€r i stort sett samma sak (Kerosen). Man kan köra en jetmotor pĂ„ diesel och en dieselbil pĂ„ Jet A-1 om man vill…
Att man kan köra en dieselmotor pÄ flygfotogen betvivlar jag inte. VÀldigt tveksam till att man speciellt fÄr köra flygplan pÄ diesel. Möjligen om man certifierar om den till flygbrÀnsle först.
Nej, flygbrÀnsle Àr mer beslÀktat med bensin och fotogen Àn diesel.
I princip sÄ innehÄller de olika brÀnslena blandingar av kolvÀten, med bensin som innehÄller kolvÀten med 5-10 kolatomer, fotogen 6-16 kolatomer, flygfotogen 8-12 kolatomer, eldningsolja 14-20 kolatomer, diesel med kolvÀten med 10-22 kolatomer. Dessutom finns alla dessa kolvÀten i olika varianter, som ocksÄ bestÀmmer kvaliten pÄ brÀnslet.
FrÄgan Àr vilka raff som ens gör flygfotogen i sverige. Preemraff lysekil gör det iaf inte, vilket förövrigt varslar 60 personer.
Kerosen Ă€r förövrigt inte alls samma sak som diesel. Borde jag veta eftersom jag kokar ihop det mesta av sveriges diesel….
Raffinaderierna dras med lÄga marginaler pÄ grund av överkapacitet-sÀgs det. Hur ser det ut mellan olika moderna anlÀggningar. Kan det bero pÄ smÄ marginaler och/eller dÄligt utnyttjande av rÄvaran i omoderna anlÀggningar.
Alliance oil uppgraderar en anlÀggning i Ryssland sÄ den kan leverera bra produkter. Nelsonindex 9?-Àr det bra?/Oppti
Omoderna anlÀggningar har problem att utvinna tillrÀckligt med "lÀtta" produkter ur rÄoljan för att fÄ ekonomi. Vi har mÄnga uppgraderingsanlÀggningar och saknar bara en cooker-anlÀggning det man utvinner den sista dieseln ur rÄolja och det som blir kvar Àr koks som Àven det gÄr att sÀlja med hyffsat resultat. AvsvavlingsanlÀggningar Àr mkt viktiga oxÄ för det kommer hÄrdare krav hela tiden. Sedan Àr fraktkostnaden av rÄoljan ett stor del oxÄ, vi har nÀra till den billiga högsvavliga ryska rÄoljan. /Raffare
Preemraff Göteborg och St1 Refinery tillverkar flygfotogen. Nynas i NynÀshamn lÀr ocksÄ fÄ en del över.
BP finns kvar som leverantör, liksom Shell Aviation, Àven om de inte har produktion i Sverige.
Anonym 03:49
Om du jobbar med petroleumprodukter, kan du inte skriva lite om det hĂ€r med energivĂ€rde i handelsbensin för oss som tror att det i vissa batcher Ă€r LĂGRE energivĂ€rde. Det kĂ€nns ju som att bilen drar 0,5 dl mindre per mil med bensin tankad i Tyska Bayern fast man kör lite fortare dĂ€r Ă€n hĂ€r hemma i Sverige. Kanske Ă€r detta inbillning, kanske har vĂ„r Svenska bensin lĂ€gre oktantal och energivĂ€rde ? Ja jag vet inte men vore kul om nĂ„gon frĂ„n insidan kunde berĂ€tta lite !
Störst skillnad Ă€r det pĂ„ eu-diesel och vĂ„r mk1-diesel. Det Ă€r svavelhalten som ger högre energivĂ€rdet. Samma sak med bensinen. Ăr stor skillnad pĂ„ den bensinen vi exporterar till t.ex USA. Oktantalet Ă€r mest kemikalier som tillsĂ€tts..
/ Raffare
Varierande etanolhalt bidrar ocksÄ till varierande energiinnehÄll. Men det borde upplevas tvÀrtom för dig eftersom Tyskland redan har tagit steget till 10 % lÄginblandning, medans Sverige ligger kvar pÄ 5 %.
Det Àr inte svavelhalten som ger högre energivÀrde. Det Àr för övrigt i stort sett samma svavelhalt i europadieseln numera. Skillnaden ligger i avaromatiseringen och den lÀgre slutkokpunkten för den svenska dieseln. Detta ger en lÀgre densitet och sÄledes fÄr man mindre diesel per liter.
SmÄ skillnader i förbrukning som upplevs hos bensinbilar brukar bero pÄ körsÀttet, eventuellt kan skillnader i etanolinblandning inverka litegrann. 10% lÄginblandning av etanol förekommer bara i en del av den tyska bensinen.
Finanskrisen kommer leda till krig, detta hade kunnat undvikas 2008 genom att ta tag i krisen, men man slöt den pÄ framtiden och 2011/2012 kom den tillbaka igen.
Politikerna leder oss rÀtt ner i krig och misÀr, deras rÀdsla att ta obekvÀma beslut kommer kosta oss allt i slutÀndan. Tack Borg och Reinfeldt för eran feghet att ta tag i verkligheten!
MÀktiga mÀn vi har i Sverige!
Snick snack snorum
Nej, flygbrÀnsle Àr mer beslÀktat med bensin och fotogen Àn diesel.
I princip sÄ innehÄller de olika brÀnslena blandingar av kolvÀten, med bensin som innehÄller kolvÀten med 5-10 kolatomer, fotogen 6-16 kolatomer, flygfotogen 8-12 kolatomer, eldningsolja 14-20 kolatomer, diesel med kolvÀten med 10-22 kolatomer. Dessutom finns alla dessa kolvÀten i olika varianter, som ocksÄ bestÀmmer kvaliten pÄ brÀnslet.
Undrar hur det Àr med biobrÀnslen? En tredjedel av all pellets som anvÀnds i Sverige importeras ju, och med tanke pÄ pellets Àr ett mycket viktigare brÀnsle Àn olja för uppvÀrmning (stort pelletseldat vÀrmeverk i HÀsselby t.ex.) sÄ Àr det inte orimligt att man skulle ha beredskapslager dÀr med.
Preemraff Lysekil har iaf NOLL beredskapslager av rĂ„olja. Vi har vara nĂ€ra att fĂ„ slĂ€cka ner hela raffet för att en rĂ„oljebĂ„t blev insnöad i bottenviken i 3 dar. Ibland fĂ„r vi lossa rĂ„oljebĂ„t direkt till satsande dagtank. Diesel och bensin finns i lager men hur mĂ„nga dagar/veckor det rĂ€cker lĂ„ter jag vara osagt men det rĂ€cker inte mkt lĂ€ngre Ă€n sĂ„…
Försvarets rÄoljebergrum har vi tagit över men dÀr finns det bara smutsigt vatten som vÀntar pÄ att gÄ igenom vÄrt reningsverk../Raffare
Intressant att ni jobbar sÄ just-in-time trots sÄ stora processer. Men som sagt, nÄgra lager av rÄolja har vi ju inte. Beredskapsbergrummen, var de runt Skalhamn eller liknande. Minns nÀr de byggdes runt 80 nÄgon gÄng, sÄg det hela frÄn segelbÄt. Tror det kan varit dÀr, men Àr osÀker.
SÄg en uppgift förmÄnga Är sedan, i samband med en av oljekriserna:
Oljebolagen skulle dÄ vara skyldiga att ha viss minimimÀngd i lager, men det var visst bara första januari. Resten av Äret kunde visst dammet fÄ yra i cisternerna.
Vid det tillfÀllet rÀknades i diskussionen ocksÄ oljan i bÄtar pÄ vÀg till Sverige, som om den fanns i lager i Sverige.
Det var mÄnga Är sedan och mitt minne Àr en smula osÀkert. Kommer dock ihÄg att bestÀmmelserna verkade knasiga.
90 dagar…
dÄ skulle jag behöva
481 liter diesel (har 60 + bilen)
250 liter bensin (har 40 + bilen)
25 liter aspen 2T hemma (har 25)
Ligger minus ca 3 fat.
Gissningsvis ville ST1 Ă„t Shells stationer, men fick raffet pĂ„ köpet och ansĂ„g det vara vĂ€rt det. Ăven om de sĂ€kert fĂ„r sanera för en miljard nĂ€r de lĂ€gger ner.
Som jag har hört det sÄ Àr det etanolframstÀllning som Àr St1:s grundlÀggande drivkraft och nÀr de fÄr fart pÄ det, sÄ ville de ha infrastrukturen med raffinaderi och tankparker för att fÄ ut sin etanol med bÀttre marginaler. Men jag tror de har stött pÄ bakslag med sin etanolprocess.
Vem Àr egentligen ansvarig för vÄr energiförsörjning? Om det nu kör ihop sig pga peak-oil eller annat framöver sÄ borde ju nÄgon stÄ till svars för att inte ha byggt upp biobrÀnsleproduktion eller ordnat mer kÀrnkraft eller annat sÄ att samhÀllet kan fortsÀtta hÄllas igÄng snarlikt dagens lÀge.
Ăr det Energimyndigheten eller finns det Ă€ven lokala ansvar i regioner och kommuner? Eller Ă€r det upp till dig och mig att lösa det sjĂ€lva?
Jag inser att olika brÀnslen/ernergikÀllor inte Àr utbytbara mot varandra hur som helst utan frÄgar mest om principen och ansvaret.
Palme avskaffade Àmbetsmannaansvaret, ingen Àr lÀngre ansvarig i Sverige och det mÀrker du pÄ hur det offentliga sköts.
NATO lÀnder, vet ej hur det Àr med Sverige dock, har beredskap för flygbrÀnsle. Finns infrastruktur i form av pipelines ut till FPL runt om i Europa, bör vara ganska bra buffert i det systemet. Det byggdes ursprungligen för det tredje vÀrldskriget, pÄ tiden dÄ beredskap/'national security' fick kosta. Back in the days var man övertygad om att nÀmnda krig skulle utkÀmpas i luften och att Ryssen skulle försöka bomba sönder all infrastruktur ovan jord.
Fö. finns det viss flexibilitet för hur SPRen inom IEA skall hanteras (lÀs CERM & ESS). Exempelvis behöver inte all lagring ske inom landet och lagring kan Àven ersÀttas med konservering eller 'swing-capacity' (buffertkapacitet).
En annan aspekt med raf. kapaciteten Àr att politikerna har Àndrat marknaden snabbare Àn raf industrin Àndrat processen. GÄr bara att tweeka nÄgra fÄ procent pÄ befintliga raf sÄ för tillfÀllet gÄr Europas bensinöverskottet till USA dÀr man Ànnu inte börjat köra pÄ diesel. Blir spÀnnande att se utvecklingen dÀr, och hÀr..
Men i somras nallade oecd tvĂ„ miljoner fat per dag i tvĂ„ mĂ„naders tid, alltsĂ„ 120 miljoner fat. Eller var det bara en mĂ„nad kanske… jag minns inte att du Lars följde upp detta? Vad det gjorde med vĂ€rldsmarknadspriset alltsĂ„. Antar man att denna olja nu har fyllts pĂ„ i lagrena eller kan det vara sĂ„ att det nu bara finns 85 dagars reserver kvar?
St1 Refinery och Preemraff Gbg har en fördel i att de ligger i en stad med ett hyfsat fjÀrrvÀrmesystem. Utan de inkomsterna hade inte marginalerna sett sÄ bra ut.