Skall skolan lära eleverna fakta eller skall de lära dem åsikter? Eller är det kanske så att man behöver fakta för att förstå åsikterna?
Folkpartiets lille terrier skolminister Björklund går till motanfall mot de sk experter (expert = skatteavlönad drönare i tofflor på en institution) som menar att fakta inom geografiundervisningen i skolan är irrelevant.
Barnen skall inte behöva lära sig namn på länder eller huvudstäder, utan experternas ambition är att man likt i USA inte ens skall kunna peka ut det egna landet. Kan riktigt höra hur undervisningen låter i åsiktsskolan.
“Eftersom man i en del av världen gör av med mer resurser än i andra delar av världen och därför blir rikare, så vill människor från andra delar av världen flytta till den del av världen som gör av med mer resurser, t ex tittar mer på TV än andra delar av världen.”
Oj, vad det leder till förståelse.
Dessutom ändrar sig åsikter hela tiden. Den åsikt man lär ut till barnen 2010 kommer ha ändrats till år 2020, men Bonn kommer antagligen vara huvudstad i Tyskland även år 2020. Eller hur det nu var med den saken? Äsch.
Iaf så finns det inget motsatsförhållande mellan att lära barnen både fakta och åsikter (=samband). Man behöver bägge, men det är viktigt att också berätta vad som är en åsikt, och vad som är fakta.
Vi vet ju hur det har gått med matematikundervisningen sedan den gick från att lära sig fakta till att lära sig samband.
Då Google sviker mig får jag själv diktera ihop hur det har sett ut, men andra har gjort det bättre och mer korrekt.
1970-talet: “Du har tretton äpplen och får sju päron. Både äpplen och päron är frukter. Hur många frukter har du nu?”
1980-talet: “Du har en mängd A, bestående av tretton äpplen och en mängd B som består av sju päron. Mängden C symboliserar alla frukter. Vilken av A och B är den största delmängden av C? Rita mängderna på ett papper som stöd.” *
1990-talet: “Du har tretton äpplen och får sju päron. Bilda en grupp tillsammans med fyra kamrater och diskutera som eget arbete om äpplen eller päron är godast. Återsamling om två timmar.”
2000-talet: “Du har tretton äpplen och får sju päron. Både päron och äpplen är frukter. Hur många frukter har du nu? Svaret är tjugo. Bilda en grupp tillsammans med fyra kamrater och diskutera varför en del människor inte har råd med vare sig päron eller äpplen. Muntlig presentation av resultatet om en vecka.”
2010-talet: “Du har tretton äpplen och vill köpa sju päron, men saknar pengar. Vilket SMS-lån är billigast? Använd Google för att hitta ett svar, även om det inte är det rätta.”
2010-talet, undervisning matte för 6-åringar i Taiwan: “x=20,y=13. x=y+z. Räkna ut z.”
* fotnot: Det existerar en viss debatt om vilket decennium man blev utsatt för mängdlära i unga dagar. Det lär ha varit både tidigt 70-tal och en repris mot mitten av 80-talet, vilket gjorde att undertecknad inte öht hörde talas om mängdlära förrän på universitetsnivå. Fast då handlade det inte längre om äpplen och päron. Exemplet från Taiwan är autentiskt, och det är alltså de barnen som Sverige skall konkurrera med om 15-20 år när det gäller kunskapsrelaterade jobb inom forskning och utveckling.
25 kommentarer
Jag märker att du fortfarande blandar ihop sjuttio och åttiotalet med avseende på lågstadieräkneuppgifterna(att kalla det som händer innan gymnasiet för "matematik" är tveksamt). Mängdläran var sjuttiotal, inte åttiotal.
Sjuuukt kul, om det inte vore för att det är sant :/
Ingenjören, inte när jag gick i skolan på 70-talet. Jag stötte inte på mängdlära förrän på universitetet, även om den var lite abstraktare än äpplen och päron.
Jo, orginalet är bättre. Det var väl på 80-talet man skulle diskutera tredje världen istället för att räkna matte.
Mängdläran var första halvan av sjuttiotalet, då C troligen inte var skolmogen ännu, då han presenterar sig som 70-talist.
Den kom tillbaka på 80-talet, men då hade jag passerat den utsatta åldern.
Jag måste testa Tainwan-matte på min 8-åring! Tror att han kommer att finna det betydligt mer stimulerande än sin skolmatte där det räknas äpplen och päron som dessutom ska ritas!
Min dotter fick i läxa att ta reda på vad olika karaktärer hette i såpor som gick på kvällarna.
Jag lät henne hoppa över den läxan.
Det var i 4:e klass och året var 2009.
Matematik är läskigt för det går inte att sätta "spinn" på resultaten. Siffrorna är vad de är.
Saker som "peak-oil" och "exponentiell tillväxt genom ränta-på-ränta" lyder under tämligen obönhörliga matematiska principer. Klart att ingen vill höra om sånt!
11:20 utan mattekunskaper kan man inte ifrågasätta de åsikter som makten vill lära oss via media eller skolan. Utan kunskaper om fakta i geografi kan man inte heller ifrågasätta de åsikter som nu vill läras ut i skolan.
Ha ha, kul med lite Bonn-humor Cornu.
Såg häromdagen en T-shirt med texten "Fuck Google – Ask me".
Borde kanske köpt den.
Mängdlära introducerades redan på 60-talet. Och övergavs snabbt.
/Morfar
Förhoppningsvis begriper kunniga lärare så mycket att de kan presentera fakta på ett sådant sätt att eleven inte tråkas ihjäl. Det var genom att utsättas för fakta, fakta, fakta och utantillplugg som mitt potentiella intresse för kemi och biologi dödades. Fysik och matte gick bättre för där var det samband och logik som räknades.
Fakta i sig själva är helt meningslösa. Nästan lika meningslösa som åsikter. Först när de ingår i helheter blir de greppbara. Bra lärare klarar kanske av det, men å andra sidan – bra lärare har nog aldrig brytt sig om de olika moden som har kommit och gått heller; det är mest de ointresserade och okunniga som har ägnat sig åt sådant.
Peak oil kanske i princip lyder under matematiska principer – någon ny olja att tala om bildas inte, och det finns bara en viss mängd att tillgå.
Men i praktiken är peak oil en åsikt, eftersom ingen vet hur mycket olja som faktiskt finns. Nyligen hittades stora, nya fyndigheter. Och vi vet heller inte vilken förbrukningen kommer att vara i framtiden, hur utvinningsmetoderna kommer att vara i framtiden, effekter på priset på ekonomiska och politiska grunder. Därför är peak oil i praktiken en åsikt, vilket debatten också visar.
Vilka nya, stora fyndigheter pratar du om?
de sk experter (expert = skatteavlönad drönare i tofflor på en institution)
Klockrent, precis min uppfattning om anställda på högskolor, de är oftast ett gäng gnällspikar som klagar på dåliga chefer och allmänt hur besvärligt de har på sin arbetsplats.
I verkligheten vet de inte hur bra de har det, men de är ju som med barn, ju mer bortskämda desto mer klagar de.
Nä, ut med dem , lägg ner det mesta av den sk forskningen som bedrivs där.
Jag gick i skolan i början på 80-talet i en liten bruksort. Läxor minns jag inte att vi hade. Men det gick få en universitetsutbildning efter flummet i alla fall.
Idag går mina barn i kommunalaskolan i stockholmsområdet och de har flera läxor i veckan redan från första klass. Killarna sitter några timmar på söndagen för att jobba ikapp om de kommit efter.
Jag vet inte om det är tiderna eller att vi flyttat till en större stad. Men jag har inget att klaga på skolan. Barnen lär sig bra matte, blir riktigt duktiga på att läsa och skriva och engelska tidigt.
/ Lowrisk
Lowrisk, kul att höra att det finns goda exempel,kan behövas som motvikt och hopp för framtiden.
Angående peak oil så är det inget som kommer att påverka oss, för bensinen kommer ju från macken!
Bonn. Berlin. Whatever. Om EU-regimen (och den svenska regimen) får hållas så finns det inga nationella huvudstäder i Europa år 2020. Bara Bryssel.
Nu är det ju inte så att fakta ställs mot åsikter. Vad som sätts på spel är perspektiv. Så både titel och argumentation är rent hitte på.
Vi som under sjuttiotlet lärde oss programmera datorer i åttaårsåldern (i USA såklart) vet att skolan så som den var, d.v.s fakta baserad måste ges utrymme för kreativa perspektiv. Beräkningar blir meningsfulla i en algoritm t.ex. Och tro mig, man kan förstå algoritmer utan att kunna 1+1…
För att förstå den ekonomiska geografin måste vi göra upp med de geografiska föreställningar och illusioner vi matats med under 1900-talet (ja innan också förstås).
Ni kanske inte var så skarpa i matematik eller har så bra minne som ni tror.
mängdlära forever 🙂
14:06 Du glömmer Strassburg!
Enligt min gamle far, som envisas med att gymnasisterna efter 1968 inte tar studenten utan går ur gymnasiet, är ett tidigt exempel på flumskolan ett skolarbete i Östergötland på sexitotalet. De skulle föda upp grisar. Tyvärr hade de inte planerat för vem som skulle sköta grisarna under sommarlovet!
Enligt samme gamle gymnasielärare till far ändrades mycket när studiebidragen infördes 1957. Då kunde studenterna bo i eget rum på korridor, ha råd att festa mm.
Allt är ett (s)-märkt experiment efter mall från DDR.
Det finns idag knappt någon levande som vet hur det var innan (s) omvandlade Sverige. Dokumentera dem som fortfarande minns!
Antalet studenter i Lund:
– När AF-borgen uppfördes ca 300
– På fyrtiotalet 3000
– På 90-talet 30000
För den med lite utantillkunskap om normalfördelningar säger de siffrorna en hel del.
/G (uppreparen)
Sammanfattningsvis är det en riktigt dålig ide att hävda att det endast finns ETT perspektiv på allting, eftersom det finns två. Det är som att lagstifta om att grodperpektiv ska gälla även för fågel.
Eftersom S arbetsmarknads- och välfärdspolitik inte har fått röras under ett antal generationer har alla andra viktiga intressen fått stå tillbaka. Priset återfinns bland annat inom utbildning, försvar, mm.
Att BARA se till kortsiktiga intressen och inte ens tillåta nämnas att intressen på kort och lång sikt är motstridiga skulle rimligtvis vara retroaktivt kriminellt. Situationen i Sverige idag är i den meningen inte olik den Tyska efter 2:a VK.
Tobias Wallin
Tror också att fruktan för fakta beror på att det ibland är svårt att få fakta att passa ihop med populära politiska teorier. Många politiker gillar inte sånt som luktar positivism eller mätbara resultat. Att tolka världen ur ett ideologiskt filter, gärna baserat på ett fåtal intervjuer som helt plötsligt godtyckligt kan appliceras på halva mänskligheten (Eva Lundgrens genusteorier till exempel), sånt går hem bland maktmänniskor. Finns det inga konkreta fakta och allt handlar om "perspektiv", då har den som har makten alltid rätt.
Glöm inte att både äpplen och päron har gjorts till former för kvinnors kroppar där äpple är "bättre" (=snyggare eller hälsosammare eller vad det nu är). Väldigt mansgrisigt exempel och ett tydligt uttryck för patriarkala strukturer i samhället som du – en man – har lagt upp här på bloggen. Dessutom som exempel i matematik där världen skulle "bli bättre" med fler kvinnor (av okänd anledning). Sådana härskartekniker som syftar till att underordna och sexualisera kvinnor i samhället visar tydligt på behovet av genusperspektiv i matematiken.
Vet inte hur skolan ser ut idag men värdet av att lära sig uppgifter är ju tveksamt.
Att kunna huvudstaden i världen alla länder saknar användning i dom flesta fall. Att däremot kunna tolka betydelsen av en långvarig torka i nordamerika (global brist på vete och majs).
Började gick i lågstadiet på 80talet och vart systemkritiska råvaror (uran, järn, fosfor, olja etc.) tillverkades lärde man sig inte, däremot huvudstäderna i afrika och asien. Skulle varit klart intressant att haft ett par lektioner och gjort en analys av vad.. Säg kollaps av damarna i holland skulle ha för effekt på sverige. (matpriser, flyktingar etc.)