Hört talas om snö och varg?

Svenska Dagbladet har en bra och saklig artikel om svensk lammuppfödning. Anslaget är dock lite skevt, nämligen att lamm skulle vara broileruppfödda och aldrig få se grönbete.

Hört talas om snö och påsk? Påsken inträffar på våren, och det är inte alltid det finns något grönbete innan påsk. Vill man ha färskt påsklamm, så blir det djur uppfödda inomhus. En titt ut genom fönstret avslöjar att det inte är grönbete just nu. Svårt att få i sig näring och energi av att äta snö. För ett år sedan släppte jag djuren på bete, men som det ser ut nu får jag vara glad om de kan börja beta i maj.

Ett alternativ är fryst gräsuppfött lammkött slaktat på hösten, eller “lamm” (om jag uppfattat det rätt så klassas får som “lamm” upp till 18 månaders ålder, medan de under 6 månader kallas för dilamm), som alltså gått ute en sommar och är upp mot ett drygt år gamla får när de slaktas.

Samtidigt rör det sig om en liten del av de svenska lammen som aldrig får gå ute. Det handlar om stora besättningar, medan de flesta fåruppsättningar i Sverige är små. SvD nämner 30 tackor som medel, men medianen är ännu lägre eftersom de stora besättningarna om ibland tusentals djur drar upp medlet. I artikeln framgår också att det behövs 500 tackor (och 1000 lamm) för att kunna försörja sig heltid på lammuppfödning. Lönsamheten är inte något vidare. Får fyller främst en landskapsvårdande funktion i det stora flertalet små besättningarna.

Har man bara några hektar mark är antagligen får det bästa alternativet, och beroende på val av ras behöver de inte heller vara speciellt kräsna i vad de betar på för mark, åtminstone inte de svenska utrotningshotade lantraserna och kanske inte heller den dominerande svenska rasen gotlandsfår. Lite motsägelsefullt så skulle kanske också Dorper, dvs den broilerras som SvD omotiverat hetsar mot, antagligen fungera utmärkt som grönbetesdjur. Den är framavlad för att gå på mycket magra marker i Sydafrika, men om man ger den kraftfoder så växer den därmed extremt snabbt. Och att den inte behöver klippas gör att man kan spara in på en stor kostnad för den annars lagstadgade klippningen, men förstås också att den inte kan vara utomhus vintertid pga för lite ull.

Ett problem är att de kommersiella genomavlade raserna mestadels härstammar från det brittiska imperiet, och alltså inte är anpassade efter vårt kalla och fuktiga klimat, t ex genom långa svansar. Vill man ha riktiga grönbeteslamm, så skall man ha en ras som tidigast lammar i april, och inte ens gotlandsfår gör nödvändigtvis det. Och oavsett så missar man då påsken.

(Med kommersiell menar jag uppfödning avsedd som heltidsförsörjning, all uppfödning sker förstås med vinstintresse, om inte annat så vill man ju ha avkastning i form av lamm att äta upp.)

Det finns krav på att får, liksom kor, skall få gå ute på sommaren, men det är just på sommaren, inte våren.

Att stora kommersiella besättningar börjar föda upp lamm helt inomhus är inte uppfödarnas fel, utan beror på konsumenternas krav på att kunna äta samma mat året runt. Visst är det en tradition med påsklamm, dvs man slaktade i det gamla bondesamhället det tidigast födda lammet och festade på till påsk. Men stör man sig som konsument på att påsklammen inte har fått gå ut, så kanske man inte skall köpa färskt lammkött till påsk?

En annan bidragande anledning till uppfödning inomhus kommer vara vargens allt bredare etablering i Sverige. När du har en besättning på 500-1000 tackor, värd miljontals kronor, samt anläggningar för ytterligare miljoner, så kanske du inte är speciellt intresserad av att riskera avkastningen (lammen) ute på tidigt grönbete om våren, när bristen på bytesdjur är som störst efter vintern. En vargflock river inte ett enstaka lamm eller får, utan går bärsärk (bilder) och river allt den ser, alltså inte bara för födan som t ex lodjur. Även i Skåne. Som man kan se på bilder här, så äter den sedan bara upp delar av några av de rivna djuren, så det går inte att bortförklara med att den bara vill ha mat. Notera att Västra Götalands största vargprofitör, dvs Länsstyrelsens avlönade rovdjursspårare, menar att det är mycket ovanligt att vargen river flera djur, men ovan är åtminstone fyra artiklar från 2009 där vargen rivit 5, 12, 17 eller 23 stycken får vid samma tillfälle. Vi människor tillvaratar åtminstone hela det djur vi slaktar.

Så vill vi ha varg får vi leva med att allt fler större uppfödare föder upp inomhus.

Visst finns det rovdjursstängsel, men de fungerar inte vintertid om man har snötäcke kan jag intyga. Förra veckan fick jag in en jakthund i min rovdjurssäkrade vinterhage. Elstängsel fungerar inte så bra när de nedersta trådarna är täckta av snö, strömstyrkan märks inte, och 40cm högt snötäcke gör att man med enkelhet kan hoppa över även 120cm rovdjursstängsel. Nu var jakthunden inte intresserad av fåren, som gick i försvarsställning, men det kunde lika gärna varit en varg. Är det alltså mer än 10cm snö (nedersta eltråden ligger på 10cm) så får man ha djuren inomhus, för då fungerar inte rovdjursstängslen längre.

Man kan ju också konstatera att varg klarar av att forcera även varghägn på djurparker, bara viljan finns.

Det går att söka bidrag om 20:- per meter rovdjursstängsel. Enbart för att hägna in de 60 000 hektar mestadels bete i Västra Götaland som inte längre skall få gårdsstöd för att de inte är storskaliga nog, så skulle det krävas minst 60 000 * 400 * 20 = 480 miljoner kronor i bidrag (förutsatt fyrkantiga inhägningar i rutor om 100×100 meter, vilket det aldrig är i verkligheten, eftersom verkligheten inte ser ut som fotbollsplaner. Och det är bara en bråkdel av markerna enbart i Västra Götaland.

Samtidigt är den verkliga kostnaden för enbart stängslingen 75:- per meter, så förutom den halva miljard som skall till i bidrag för etableringen av varg enbart för delar av markerna i Västra Götaland, så tillkommer ett antal miljarder som fåruppfödarna skall ta ur egen ficka för att Stockholmare skall kunna må bra av att veta att vargen finns.

Så det är inte konstigt om man stänger in djuren.

Varg utomhus, får och lamm inomhus. Stockholmarna och Aftonbladet får välja om de vill ha grönbetande lamm eller om de vill ha varg. Man kan inte först vurma för vargen och sedan angripa fåruppfödare för att de flyttar in sina lamm inomhus.

I SvD:s artikel ser lammen alerta, pigga, rena och torra ut även om de är uppfödda inomhus. Värt att notera är annars att en av de tre bilderna till artikeln visar bondens kärnverksamhet, dvs datorn och pappersarbetet. Mycket handlar idag om administration och tid framför datorn istället för inne hos djuren. Och när det gäller pilotbesättningen med Dorper, så går som sagt fåren på filmen utomhus, med möjlighet att gå in och lägga sig.

Även Aftonbladet hänger på hetsen mot lammuppfödningen, liksom Sveriges Radio som här samarbetat med SvD. DN följer efter. Aftonbladet försöker få det till att Dorper skulle vara något monsterfår. Hur nu ett djur avsett för magert naturbete, och som kan lyftas i famnen kan kallas för monster annat än i Aftonhoran?

Glöm nu bara inte att det antagligen blir de små uppfödarna som kommer drabbas av den moralpanik vi nu har att se fram emot. Vill ni inte ha Dorper-lamm, så får ni väl betala mer för köttet då. Som alltid är det i grunden konsumenternas snålhet som driver sådant här. Och oavsett så är inte Dorper någon Belgian Blue, utan en vanlig korsavlad fårras, utmärkt för magra betesmarker och som alltså gör att mark som normalt inte fungerar för matproduktion i tredje världen (eller i Sverige) nu kan producera högvärdigt omega-3 rikt protein.

Att Dorper-embryon opererats in i Dorset-tackor beror inte på att inte Dorper kan föda själva, eller att det skulle vara några komplikationer som med Belgian Blue, utan detta beror på de svenska reglerna för karantän etc vid införsel. Det är helt enkelt billigare att operera in embryon än att ta in vuxna tackor.

Skall man i grund och botten störa sig på uppfödning av lamm inomhus så är det på kraftfodret, dvs spannmål, som får lammen att växa mycket fort och även anlägga rejält med fett, samt dessutom belastar miljön betydligt mer och inkräktar på människoföda, vilket inte hö eller ensilage gör.

Jag kan intyga att skillnaden i smak och kvalitet mellan ett ekologiskt gräsuppfött dilamm och ett kraftfoderuppfött djur är milsvid. Man får det man betalar för. Och konsumenterna vill aldrig betala, utan skall ha billigt, färskt och året runt.

För övrigt är det inget fel på fryst kött, men det kräver förstås lite planering att ta fram köttet dagen innan man skall laga det. Har inte din matbutik fruset lammkött så kan du med fördel köpa lamm på hösten och frysa in själv, så slipper du köpa inomhusuppfödda lamm. Men det är svårt för de moderna människan att planera något annat än TV-tittandet.

På tal om kött. Det man oftast köper i butik är inte kött, utan muskler. Det är under hängning av musklerna som de förvandlas till kött. Också en enorm skillnad i smak och kvalitet. Köper man hela större bitar, ex stek, och det inte redan är hängmörat, så kan man med fördel hänga det själv om man vet hur man skall gå tillväga.