Som bekant får de som har lån dra av lånen mot inkomst av kapital, men vid brist på inkomst av kapital också dra av dessa mot inkomst av tjänst.
Vi har idag rekordlåga räntor för privatpersoners lån, framför allt bostadslån. Men räntan kommer att stiga, och med det kommer folks boende att bli dyrare. Och specifikt kommer ränteavdragen att öka. I den mån man inte betalar marginalskatt kommer ränteavdragen kvittas mot kommunalskatten, så när vi ser räntor på 5-6% igen istället för 1-2% på bostadslån som idag, så kommer kommunernas skatteinkomster att minska. Detta eftersom folk kommer betala räntor istället för kommunalskatt, då räntorna kvittas mot kommunalskatten.
Resultatet blir alltså att kommuner också kommer behöva höja kommunalskatten för att kompensera för minskade skatteinkomster när ränteavdragen höjs. På samma sätt så är det rätt logiskt att kommunerna har haft råd att sänka kommunalskatten när räntorna fallit.
Ovanpå det kommer kommunala bolag, ex energibolag, få se högre kostnander för sin lånebaserade finansiering, och alltså minska sin lönsamhet och det överskott som förs tillbaka till den kommunala budgeten. Om nu inte de kommunala bolagen, t ex sophämtning och fjärrvärme höjer sina avgifter.
Nu sitter alltså en och annan och slår sig för bröstet att de minsann klarar 6% ränta på sina bostadslån på bostadsbubblehuset. Men gör de verkligen det också om avgifter för sophämtning, VA mm höjs? Och framför allt om kommunalskatten höjs? Dynamiska effekter av höjd ränta.
Räntan lever inte sitt eget liv, utan påverkar i allra högsta grad andra kostnader och intäkter för den som har lån på sin bostad.
12 kommentarer
We are in a world of shit
Om man säger sig klara en ränta på 6% så bör man väl mena oaktat ränteavdrag. Politiska bidrag till bostadsköpande litar i allafall inte jag på. Har ju inga lån nu men om jag skulle ta lån så är min egen uppfattning att jag ska klara av 10% ränta i allafall så länge som jag inte blir långtissjuksriven eller arbetslös också. Och jag räknar ju som sagt inte med några ränte bidrag. Har kommit fram till att jag har råd att låna ca 500000 för köp av bostadsrätt så om det blir aktuellt med partner så borde det ju lösa sig även till dagens priser. Här i gbg får man ju ändå en lägenhet för miljonen
Men faktum kvarstår. Det är vi som maxbelånar som är vinnarna. Sedan du startade det här lånetugget för c:a 1.5- 2 år sedan har min belånade portfölj gått upp med 83% på bara lånade medel.
Sedan får du, Flute och Göran Persson (som verkligen talar med kluven tunga) säga vad ni vill. man är sig själv närmast. Ansvaret för kommunen betalar man nog ändå inte i underkant mht till vad man får tillbaka.
Jag startade tjata om obelånad tidigare än så, fast inte på bloggen. Typ 2003 eller ngt sådant.
Nja här tror jag nog du är ute på fisens mosse Cornu.
Det är givetvis så att man som privatperson får kvitta underskott av kapital mot inkomst av tjänst och den totala skatten blir mindre. Dock så kommer kommunen alltid att få sin kommunalskatt från skatteverket och det är i stället staten får lov att betala denna genom att själv få in lite mindre pengar.
Den stora risken för många kommuner är som bekant arbetslösheten. Blir fler utan arbete sjunker intäkterna till kommunen rejält medan staten inte drabbas på samma sätt.
Bra att fått det utrett, Cristoffer. Om det nu är så.
Såvitt jag kan se har de flesta avgifterna redan höjts såsom:
Sophämtning
Vatten och Avlopp
Hemförsäkring
Elpriset ska vi inte snacka om, rena dödsfällan för en husägare (huslånare)!
Däremot får en tacka för att skatten sänkts, men det äts raskt upp när räntorna tar fart uppåt.
Eftersom du skriver mycket insatt om råvaror vore det väldigt intressant att läsa vad du tycker om hur man bör förhålla sig till råvaruinvesteringar?
Verkar det vettigt att investera direkt i råvaror som Jim Rogers förespråkar (t.ex. via open-end certifikat som följer exempelvis Rogers International Commodities Index)?
Får känslan när surfar til E*trade, RBS och dylika att hela certifikatmarknaden är rätt skum.
Det stämmer som Christopher säger att kapitalskatt är en statlig skatt som inte berör kommunalskatten, se på slutskattesedeln. Det gör att den delen av din tes faller. Däremot stämmer det att andra saker blir dyrare med hög ränta vilket man bör kalkylera för.
Cornucopia-det är bra att du sticker ut hakan med egna ideer och tankar-trevligt att läsa.
Det gör inget att du då och då har fel-så länge du har alerta läsare.
Noterar att staten kan drabbas av räntehöjningen. Kanske därför som det vore klokt att trappa ner ränteavdrag och för symmetrins skull även kapitalskatten. Något som sker i Kapitalförsäkringen som är en bra men helt oplanerad reform. Nu vill Alliansen införa den som reform. Vi får se om det går. /Oppti
Borde kanske omformulera inlägget till att det är staten som drabbas vid högre ränta.
1. Mindre skatteintäkter pga större ränteavdrag
2. Högre räntor på statens korta upplåning, och möjligen även högre på den längre
lägg ner kommunen