Simmons och Ocean Energy Institutes tankar för USA:s energibehov

Det finns faktiskt seriösa tankar på hur t ex USA kan lösa sitt energibehov nu efter peak oil. Nu är tankar inte samma sak som planer, planer behöver finansieras och godkännas, och för att uppnå det måste man först se verkligheten för vad den är – att de fossila bränslena peakat (oljan) eller peakar inom de kommande tio åren (fossilgasen ca 2015 och kolet ca 2020 – 2025).

Oljemannen och investeraren T Boone Pickens föreslog att man skulle sätta upp vindkraft i den vindkorridor som prärien och amerikanska mellanvästern utgör, en plan som vidareutvecklats av Matt Simmons och Ocean Energy Institute till att även omfatta enorma vindfarmer längs USA:s öst- och västkust.

Detta är kanske inte så radikalt, men skulle kräva en enorm investering och en enorm satsning från USA:s sida. Det lär väl sannolikt inte ske, men det är åtminstone en tanke och i teorin möjligt att genomföra.

Vad som är intressant, och som Simmons nämnde i en intervju i förra veckans Financial Sense är att man enhälligt i delstaten Maine klubbat en plan för att längs Maines kust bygga 90st gigantiska vindkraftverk, som i kombination med övergång till värmepumpar istället för oljepannor bör kunna ersätta Maines behov av uppvärmningsolja vintertid, och förstås också stå för behovet av el tillsammans med befintlig vattenkraft. Maine lanserar uttrycket BIMBY, build it in my backyard.

Samtidigt kommer man förstås producera överskottsel sommartid från vindkraftverken, när man inte behöver värme. Denna överskottsel under sommarhalvåret är tänkt att användas för att ur havsvatten + luft producera flytande ammoniak, vilket faktiskt är ett fungerande fordonsbränsle. Förbränning av ammonik bör kemiskt se ut så här, om jag fattat det rätt (kemister får gärna korrigera):

4*NH3 + 3*O2 = 6*H2O + 2*N2 + energi

Enda utsläppen vid ren förbränning blir alltså vattenånga och kvävgas. Kvävgas, N2, är som bekant den största komponenten i det vi kallar luft, och vatten, H2O, kräver inte större förklaringar. Flytande ammoniak har ungefär halva energidensiteten mot diesel, och skall gå att med små anpassningar bränna i vanliga bensin- och dieselmotorer. Förbrukningen i liter stiger förstås pga den låga energidensiteten, och förångningen av vattnet slukar också en del energi.

Vad vi egentligen har här är ett bättre sätt att lagra vätgas, H2, som inte blir flytande om det inte kyls rejält, och även om det är högexplosivt (“knallgas”) så är energidensiteten extremt låg. Ammoniak kan enkelt hållas flytande under tryck, och läcker inte lika lätt som den minimala H2-molekylen, som kan leta sig genom den minsta otäthet. Ammoniak luktar som bekant en hel del vilket inte den luktfria knallgasen gör, och läckage kommer därmed bli uppenbara ganska omgående.

NH3 är iaf ett möjligt sätt att använda överskottsproduktion från vindkraft till att istället producera ett helt rent fordonsbränsle, som inte kräver något annat än energi, luft och havsvatten. På köpet kommer man också utvinna salt från havsvattnet.

Men som sagt, en tanke på ett papper är inte samma sak som att det kommer genomföras i verkligheten. Men Maine ser åtminstone ut att ta ett steg på vägen. Fast det saknas fortfarande finansiering. De pengarna användes upp till att låna för köp av dyra bostäder och stora SUV:ar 2001-2008.