Hem Etiketter Artiklar med etikett "utbildning"
Etikett:

utbildning

EkonomiEnergiTeknik

Blandad inledning på börsveckan i Asien – Sverige världens näst mest innovativa land – AI-bubblan spricker 2027 eller 2028 enligt investmentbank – Telia sparkar 900 – extrema elpriser idag

KulturPolitik

PISA: Svenska skolan näst bäst i Norden, #25 bäst i världen

Latest in utbildning

Ekonomi

Serviceindex – hur bra service har din (tilltänkta) byhåla?

av Cornucopia?

Ibland kan man bli överraskad över mängden service ute i olika byar ute på landet. En del svenska landsbygdskommuner saknar tydlig större centralort, eller är inte sällan sammanslagningar av flera gamla kommuner. Som sådana kan man t ex hitta en bank där man inte kunde tänka sig att sådan skulle finnas. Andra exempel är t ex vårdcentraler, sjukhus eller rent av gymnasium mitt ute på landet.

Vill man flytta ut på landet kan det vara bra att titta rationellt på servicen på olika platser.

Här följer ett helt oseriöst förslag till poängsättning av olika verksamheter, naturligtvis helt fritt att väga efter eget huvud. Mitt resonemang har varit att bedöma hur ofta man behöver en viss verksamhet under två månader (avrundat till åtta veckor).

Förskola behöver t ex föräldrar varje dag, dvs fem dagar i veckan, och ger alltså 40 poäng. Samma sak med skola, men där har jag delat ner olika stadier till en tredjedel, helt godtyckligt för att inte existensen av skola helt skall översvämma allt annat.

Den som inte har barn kan förstås helt stryka skolorna, och den som inte busspendlar kan helt stryka bussförbindelser osv. Men skall man väga en bys totala generella attraktivitet skall man förstås inte stryka något. Och hade man tänkt att bosätta sig på en plats länge, så ändrar sig behoven under livet och det generella värdet blir intressant. Det gäller ju också om man har vuxna barn, och kanske barnbarn. Vill de mot förmodan flytta till samma håla, så är det ju i allra högsta grad intressant om det finns skola.

I slutändan visar det sig att t ex mataffär inte alls är lika viktigt som skola. Jag förutsätter att man handlar mat en gång i veckan, och sedan småhandlar en gång i veckan. Vårdcentral är egentligen inte speciellt viktigt, medan man i min erfarenhet oftare går till apoteket. Bank sätter jag bara till 2p, dvs en gång i månaden, medan uttagsautomat får 8p för en gång i veckan.

Något man kan diskutera är t ex 60p om byn råkar ha (en av) kommunens heltidsräddningstjänststationer. Man har då tryggheten att brandkåren kan dyka upp omedelbart året runt. En polisstation är realistiskt högst bemannad häflten av dygnet, och ger 30p, på deltidsbrandkår också bara 30p. Någon annan kanske hellre vill sätta dessa till endast 1p, då det är så sällan man behöver dem. Jag har t ex satt sjukhus till 1p, då man iaf om man är frisk sällan behöver ett sjukhus. Då är vårdcentral viktigare. Har man barn kan det lätt bli ett besök varannan vecka för en familj, så där satte jag 4p.

Kyrkor finns det gott om, och de som går i kyrkan använder den en gång i veckan, dvs 8p. Det är mer ont om församlingshem, så den ger ytterligare 8p för kyrkkaffet. Som allt annat kan den som inte är intresserad stryka punkten för sin individuella värdering, men antagligen höjer en kyrka och speciellt församlingshem (som innebär att kyrkan har aktiviteter) värdet för orten generellt.

Generellt ger alltså en gång i två gånger i veckan 16p, en gång i veckan 8p, en gång varannan vecka 4p, en gång i månaden 2p, en gång varannan månad eller mer sällan 1p.

Tanken med poängen blir att de visar hur många gånger du som en aktiv familj kommer använda lokal service under en period av två månader. 200p innebär alltså att man använder lokal service 200 gånger på två månader utefter min godtyckliga schablon.

Tillägg: Förekomsten av t ex två mataffärer, två frisörer, två dagis etc ger inte fler poäng, det är existensen som räknas, inte valmöjligheten.

Barnomsorg och utbildning
Förskola 1-5 40p
Skola 0-3 14p
Skola 4-6 14p
Skola 7-9 14p
Gymnasium, praktiskt 14p
Gymansium, samhäll 14p
Gymnasium, natur 14p
Folkhögskola eller annat vuxendagis 14p

Vård och omsorg
Vårdcentral 4p
BVC 2p
MVC 2p
Apotek 4p
Sjukhus 1p
Veterinär 1p

Annan samhällelig service
Bibliotek, 4p
Polisstation, 30p
Räddningstjänst, heltid 60p
Räddningstjänst, deltid 30p
Kyrka 8p
Församlingshem 8p
Gemensamhetslokaler att hyra, ex hembygsgård 1p
Återvinningsstation 4p
Grovsopstation/tipp 1p

Kommersiell service
Uttagsautomat 8p
Bank 2p
Postombud 8p
Kiosk 8p
Livsmedelsaffär 16p
Restaurant/pizzeria 8p
Systembolagsombud 2p (riktigt Systembolag +2p)
Övriga affärer och service/styck 2p (en gång i månaden, ex frisör)

Transporter
Bensinmack 8p
Bussförbindelser 40p
Tåg- eller färjeförbindelse 40p
Cykelvägar 40p
Småbåtshamn 8p

Sport och fritid
Badstrand 8p (tre månader om året, var tredje dag = 60*1.5/3/4 = 7.5)
Simhall 8p
Annan idrottshall 8p
Fotbollsplan 8p
Motionsspår, skidspår 16p
Skid- eller pulkabacke 8p (se badstrand)
Folkpark ed 2p
Biograf 2p
Föreningar 1p/styck

Poängsystemet kan förstås också tillämpas på mindre kommuners centralorter, t ex Knivsta. Knivsta saknar t ex heltäckande gymnasium, men har tågförbindelse, och alla centralorter eller kommuner har t ex inte simhall eller ens heltids räddningstjänst eller polisstation. Så även på lite större orter kan man titta på servicepoängen.

Som helt godtyckligt exempel från tomma intet kan vi ta Varekil på Orust, en ort med 586 invånare enligt Wikipedia. Att jag väljer Varekil beror på att byn har kanske Sveriges Minsta Bankkontor, en filial till Orusts Sparbank, belägen i ett hus litet som en mindre villa om jag minns rätt.

Varekil 173p
Barnomsorg och utbildning: Förskola 40p, skola 0-6 28p. Summa 68p
Vård och omsorg: Veterinär 1p. Summa 1p
Annan samhällelig service: Bibliotek 4p. Summa 4p
Kommersiell service: Bank 2p (men ingen uttagsautomat…), livsmedelsaffär 16p, kiosk 8p, postombud 8p, restaurant/pizzeria 8p, övrigt 2p. Summa: 44p
Transporter: Bensinmack 8p, bussförbindelse 40p. Summa: 48p
Sport och fritid: Fotbollsplan 8p, övrigt okänt/för lat för att orka kolla upp. Summa 8p

Någon Varekilsbo kan förstås korrigera mig, byn fick bara agera godtyckligt exempel. Förlåt.

Nu ser jag fram emot redigt med kritik för sättet att poängsätta en liten stackars småort på. Men rent rationellt är inte all service så viktig som man kan tro. Det viktigaste är närvaron av förskola och skola, men kanske ännu viktigare är närvaron av lokalt arbete, vilket dock är individuellt och inte kan påverka en orts generella poäng. Till arbetet går man varje dag, och som sådant så skall 40p tillkomma om man jobbar på orten.

Det är iaf inte så konstigt om folk blir upprörda när en lokal skola eller dagis läggs ner för att spara minimalt med pengar, och istället tvingar barn och föräldrar att ta sig till en annan ort dagligen.

20 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Samma kassa lärare, men nu med legitimation

av Cornucopia?

Jag fortsätter att uppröras över den allmänna uppslutningen bakom den helt meningslösa lärarlegitimationen.

Nu blir förstås de flesta mäkta imponerade av titlar, men legitimationen förändrar ingenting. Det är och förblir exakt samma lärare som förut, bra som dåliga. En skitlärare med legitimation är fortfarande en skitlärare. En del olegitimerade och bra lärare kommer nu tydligt klassas som skit, trots att de för att alls kunna behålla jobbet måste vara bättre än de behöriga lärarna, i framtiden leg. lärare.

Tvärt om så innebär en legitimation bara ökad komplexitet i samhället och ännu ett utmärkt exempel på lagen om minskande avkastning och samhällets kollaps. Lärarlegitimationen kommer nämligen kosta tid och pengar att administrera, men alltså inte tillföra ett dugg till barnens undervisning. Tvärt om kommer resurser från samhället i stort gå till en meningslös legitimation.

Normalt inför olika branscher gärna legitimeringar för att göra sig av med konkurrenter med låg overhead, men det brukar då kallas certifieringar. Om du är småskalig så har du inte råd att avdela tid och pengar till certifieringar, och därmed kan branschorganisationer gnugga händer över att ha blivit av med de billigaste konkurrenterna. För legitimerade (behöriga) lärare kostar mer pengar. Den obehöriga läraren kan man sparka när terminen är över och kostar alltså inte lika mycket då man slipper betala lön över sommaren. Men undervisningstimmarna blir alltså inte mer för pengarna, tvärt om mindre.

Vem vet vad som kommer härnäst? Legitimerade lokalvårdare? Legitimerade eller certifierade fildelningsjägare? Certifierade tjuvar? Bara man har en fin titel så blir det ju status och helt rätt om man får tro fårskocken.

Vad jag speciellt saknar är en legitimation för politiker. Det behövs uppenbarligen. Fast helst någon riktigt knivig certifiering, typ några olikformade klossar som skall stoppas in i passande hål i en träkub. Snacka om att det skulle bli förnyelse i riksdag, landsting och kommunfullmäktige landet runt!

Normalbegåvningarnas tyranni
Tänkte illustrera hur normalbegåvade många är som hurrar över denna meningslösa legitimation, folk som blir imponerade av titlar. Lite citat.

Mikael Wendt (fp): ”Vi behöver ge lärarna de resurser som de behöver för att kunna fokusera på elevernas lärande. Genom kunskap stärks vår demokrati och säkerhet.”

Floskelparad. Ja, du Wendt. Allt en legitimation gör är tar resurser från lärarna och samhället. Men man behöver inte vara begåvad för att bli politiker. Inget nytt där.

Jesper Svensson: ”Det är naturligtvis glädjande att det finns en bred enighet om att det är dags att satsa på skolan.”

Som sagt, inte ett öre kommer satsas på skolan, undervisningen, lärartätheten, lokalerna, böcker, datorer, instrument eller annat material. Pengar kommer däremot satsas på en legitimation istället.

Rasmus (liberal): ”Självklart ska svenska barn undervisas av de allra bästa lärarna.” Se ovan. En skitlärare förblir en skitlärare även om h*n är legitimerad.

… och så fortsätter det. Men jag orkar inte lägga in fler exempel.

Man kan summera med att alla som applåderar förslaget är fullständigt frikopplade från verkligheten, eller som sagt normalbegåvade.

Vad skolan behöver är något helt annat, men vi kan nu ge upp hoppet om att vi skall få se några förbättringar. Skolan är och förblir en budgetregulator i de kommunala budgetarna, legitimerade lärare eller ej.

Till alla ni toppenlärare som finns i vårt land. Fortsätt vara toppenlärare. Titeln kvittar. Fast det förstår ni ju själva.

18 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Lärarna får legitimation, bää vad bra säger fåren

av Cornucopia?

Alliansregimen föreslår att det skall införas lärarlegitimation, och att detta skall höja de samhällsbärande lärarnas status. Lärarna applåderar, alla applåderar.

Men legitimationen är bara ett papper, som i praktiken innebär att läraren har tagit lärarexamen. Precis som förut alltså. Enda skillnaden är att den nu också kan dras in vid grova överträdelser. Med tanke på hur ofta läkare blir av med legitimationen så lär det knappast drabba många lärare.

Nej, det här kommer inte ge Sverige bättre lärare. Legitimationen innebär att lärarna har fått en utbildning där de bland annat skall ligga på golvet och skrika för att få kontakt med det inre barnet, men inte en utbildning där de lär sig att lära ut.

Och framför allt så är det lönen som avgör. Istället för en hög lön, och det status som den innebär så skall man nu alltså få en legitimation. Grattis, du fick ett booleanskt positivt värde i en databas.

Inom de ämnen där Sveriges framtid finns och jobben skapas, dvs matematik, teknologi och naturvetenskap så finns det alldeles för få duktiga personer med hög ämneskompetens som söker sig till läraryrket. För du får rejält mycket högre lön i näringslivet istället. Vill vi ha duktiga lärare så skall vi höja lönerna för läraryrket. Fast varifrån pengarna skall komma låter jag vara osagt, och dessutom skulle ett påslag på 10-15000 i månaden för lärarna (dvs i många fall mer än 50% högre lön än idag) leda till krav på liknande lönelyft från annat håll.

En möjlighet till pengar är att helt enkelt minska undervisningen i meningslösa ämnen, och med det korta ner skoldagarna. Kan man stryka 30% av meningslösa undervisningstimmar inom ämnen som inte är speciellt nödvändiga för Sveriges framtid, så kan man höja lönen med ca 50% för kvarvarande lärare. Dessutom kan man minska behovet av lokaler. Satsa på kärnämnen som matematik, svenska, engelska och naturvetenskaperna. Resten kan lätt halveras, eller rent av helt strykas. De flesta minns inte ett dugg av historia eller religon ändå, vilket t ex bevisas av ungdomars vurmande för vänsterideologier eller högerextremism, och när barnen väl blivit vuxna har samhället ändå förändrats. Samhällskunskap kan man läsa lite sista året på gymnasiet innan det är dags för att kastas ut i verkligheten, om nu någon bryr sig. Och talangämnen som musik eller bild eller vad sådant heter numera kan med lätthet hanteras frivilligt av talangerna på sin fritid eller i specialskolor, finns ingen anledning att lägga undervisningstid och skattepengar på tondöva. Som både tondöv och helt utan förmåga att uttrycka mig i bild så kan jag lova att de uppåt 1000 timmar i dessa ämnen dåtida skattebetalare slängde på mig i grundskolan var fullkomligt bortkastade. Dyrt och onödigt.

Nej, lärarna formar framtidens svenskar, och vi har valt att sätta medelmåttor till att göra detta inom de ämnen som räknas. Däremot hittar vi säkert duktiga lärare inom samhällskunskap och humaniora, eftersom de som intresserar sig för detta inte har några andra jobb att se fram emot och alltså inte kan bidra till ekonomin annat än att fixa nya lärare inom samhällskunskap och humaniora. Sedan finns alltid undantag, personer som brinner för sitt yrke och även om de kanske inte är bäst i ämnet åtminstone klarar av att entuiasmera sina elever. Men det är undantag. En del av dessa förmågor är rent av obehöriga lärare, kanske rent av personer med hög utbildning och mångårig arbetslivserfarenhet, men eftersom de är ”obehöriga” och inte lärt sig ligga på golvet och skrika som barn och suga på tummen så är de inga bra lärare. Jag vet t ex att det finns gott om disputerade (dvs examensgrad doktor i sitt ämne), med mångårig erfarenhet av att undervisa på universitet och högskolor, som i väntan på ett riktigt jobb undervisar på gymnasiet. Men dessa är ju inte behöriga och därför inte värda något.

Den som bräker av glädje över en lärarlegitimation bevisar bara sin normalbegåvning. Att lärarfacken bräker med bekräftar bara att det inte är de starkast lysande lamporna som dels söker sig till läraryrket och dels söker sig till facket.

Möjligen skall man se förslaget som valfläsk. Kostar nästan ingenting, men alliansregimen kan därmed säga att man gjort mer för skolan än de rödgröna axelmakterna. Men skolan blir inte ett dugg bättre, bara tydligare indelad i ett A- och B-lag. Tvärt om visar nu alliansen att de inte heller klarar av att förstå vad som är fel med den svenska skolan.

Nej, låt lärarnas förmåga till att ge sina elever bra studieresultat vara en grund till legitimation. Inte någon formell utbildning.

Fotnot: Historia och samhällskunskap repeterades minst 2-3x i grundskola + gymnasium. Varför läsa samma sak tre gånger? Visserligen höjs nivån lite för varje repetition, men varför inte bara skippa detta och faktiskt bara läsa världshistorien och den svenska historien en gång under hela skolgången + gymnasium? Hur många ggr måste man repetera stenålder, bronsålder, greker, romare, medeltiden, upplysningstiden, industriella revolutionen, 1900-talet?

34 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

En Big Mac & Co, tack

av Cornucopia?

Det finns ett gammalt skämt, som jag först hörde på 80-talet. På den tiden handlade det om de som tog gymnasiestudenten som gymnasieekonomer, respektive de som tog studenten som gymnasieingenjörer. Med tiden har detta flyttats upp i utbildningsnivå i takt med att de mest okvalificerade arbetena har krävt allt högre utbildning.

Numera går det som följer:

Vad är det vanligaste en civilingenjör säger till en civilekonom?
-”En Big Mac & Co, tack” (trumvirvel)

Tydligen fortsätter framtiden att vara blek för högutbildade ekonomer. Trots allt högre krav på utbildning, eller snarare tack vare allt högre krav på normativ utbildning på våra handelshögskolor, så går ekonomin åt skogen. Ekonomer har slagit sina kloka huvuden ihop och konstruerat derivatstrukturer baserade på den eviga myten om evig ekonomisk tillväxt. Fungerade bra så länge inte tillväxten eller evigt stigande bostadspriser upphörde. Resten är historia, eller som det heter, finanskris.

Man kan nog överlag vara väldigt skeptisk till delar av prognoserna om framtidens bristyrken, då dessa baserar sig på tron på business as usual. De som baserar sig på demografiska skeenden, som t ex förskolarbrist kanske man kan tro lite mer på. Verkar mest vara låglöneyrken som samhällsbärare inom lärarkåren som det skall bli brist på.

Peak oil kommer över tiden förändra många saker vi idag tar för givna, och med det så kommer prognoser baserat på business as usual också att misslyckas. Även ASPO Sverige uppmärksammar detta.

Det är ju tur att det studielånen skall betalas av oavsett inkomst numera. Det är bra planering, för annars hade risken funnits att de aldrig återbetalats efter att fler och fler unga lurats att söka meningslös högre utbildning för att på så sätt permanenta deras arbetslöshet i form av överkvalificering.

Men ekonomer har en arbetsmarknad. Kanske inte på McDonalds, även om ungdomar inte längre skall få jobba där eller någon annanstans om Arbetsmiljöverket får bestämma. Jag kan alltid behöva några timanställda drängar på gården. Jag är inte knusslig, även civilekonomer är välkomna att göra några dagsverken. Kan vara bra med lite lektioner i realekonomi.

IT-folk har ju haft sitt stålbad redan, se nedan. (Razorfish var en webbyrå)

För ursprung till bilden, se här.

Nu är det dags för ekonomer.

Det är också dags att lägga ner överskottet av utbildningsplatser. Skattepengar i sjön. Skattefinansierad högre utbildning skall tillgodose samhällets behov, inte folks egna behov av att förverkliga sig själva. Det kan de använda sina egna pengar till.

3 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Ansökningar om jordbruksstöd handläggs upp till 20 gånger

av Cornucopia?

I mellandagarna fick jag slutligen en utbetalning av miljöersättningar, dvs ersättning för det arbete jag inom jordbruket utfört för bevarandet av vissa miljöer, specifik betesmarker mestadels med sk särskilda värden. Tidigare innan jul fick jag utbetalning av det generella gårdstödet för sista gången. Detta dras som bekant in eftersom jag har för lite mark. Endast stora jordbruk skall få stöd, och enbart i Västra Götalands län kommer 60 kvadratkilometer småskalig jordbruksmark bli av med stöden.

I början av december fick jag diverse beslut som fastsställde sommarens GPS-inventeringar, och gårdstödet betalades ut för hela den inventerade arealen.

Men bara 65% av miljöersättningarna betalades ut, trots att arealerna fastställts. Normalt får man 65% i oktober, och 35% i mellandagarna, så man kan ju tycka att det borde betalats ut 100% nu.

Eftersom jag älskar byråkrati, så ringde jag flexibla Länsstyrelsen som handlägger det här åt Jordbruksverket och undrade varför de inte betalade ut hela miljöersättningen direkt. Svaret var att man inte var klara med handläggningen. Man måste nämligen handlägga alla ärenden en gång till innan man betalar ut de sista pengarna. Samma ärenden. En gång till. Så jag undrade försynt om de handlägger varje ärende tre gånger, en gång för gårdsstödet, en gång för 65% av miljöersättningarna och en gång för 35% av miljöersättningarna.

Svaret var lite överraskande. Nej, de handlägger inte varje ärende tre gånger. De handlägger varje ärende kanske 20 gånger. Eller mer.

Vad kan man säga? Det verkar mer och mer som att hela EU:s jordbruksstödscirkus bara handlar om att sysselsätta allt fler handläggare och byråkrater. Det borde räcka med en handläggning av varje ärende, vilket kunde reducera personalen och med det kostnaderna med 95%, men även om vi accepterar tre handläggningar så borde det bli en besparing på 85%.

Tror nog att EU:s italienska revisorer fokuserade på fel saker när de gick vilse i en svensk beteshage och misstog den för skog. De borde nog istället granskat byråkraterna.

Och det är just dina skattepengar som går till denna lekstuga.

Sedan har Jordbruksverket också misslyckats att betala ut ersättningar för bevarande av hotade husdjursraser, trots att de redan i mars bekräftade att de fått in min ansökan, dvs i god tid. Men det är en annan historia, och handläggs av Jordbruksverket själva.

Man kan inte annat än misstänka att hela cirkusen bara är ett resultat av överutbildningen av biologer och andra som i princip bara kan få jobb inom Länsstyrelsen eller hos Jordbruksverket. Sakta men säkert ökar handläggningsarbetet för enkla småsaker, bara för att sysselsätta de tusentals högutbildade som utbildats av arbetsmarknadspolitiska skäl under tidigare decennie av sossestyre. Ju fler man utbildar, desto sämre kvalitet på de utbildade.

8 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Nyare artiklar
Äldre artiklar